Tema

Råg kan ha positiva hälsoeffekter

Hur hälsosamt är fullkorn? Ny svensk forskning pekar mot att det kan bero på dina individuella tarmbakterier. I en studie fick försökspersoner äta en stor mängd fullkornsrågbröd. Resultatet visar att råg kan öka produktionen av fettsyran butyrat som är viktig för tarm-hjärna-axeln.

Nina Granberg 9 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

- Vi såg en liten ökning av mängden av två mikrober som producerar butyrat hos deltagarna som konsumerade fullkornsråg. Det är spännande eftersom butyrat spelar en central roll i tarm-hjärna-axeln och kan påverka till exempel tarmhälsan och immunförsvaret, berättar forskaren Laura Pirkola.

I sin avhandling, som hon gjorde som ett industridoktorand-projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i samarbete med Fazer har hon tittat närmare på hälsoeffekterna av fullkornshavre, fullkornsråg och raffinerat lågfiberbröd. Med hjälp av en så kallad fekal fermentionsmodell jämfördes mikrobiotasammansättningen i avföringen hos två olika donatorer.

Sex skivor rågbröd om dagen

Laura Pirkola studerade också effekterna av fullkornsrågbröd på tarmmikrobiotan och tarm-hjärna-axeln i en interventionsstudie. Friska män och kvinnor i åldern 18-47 år fick under tre veckor äta sex skivor fullkornsrågbröd dagligen (180 gram bröd, 20 gram fibrer). I kontrollgruppen fick deltagarna istället ett lågfiberbröd gjort på vitt mjöl, havremjöl och malt.

– En sak som skiljer sig är att vi forskade på riktiga brödprodukter i projektet. Tidigare har man oftast använt olika typer av fiberisolat eller bara kli, berättar Laura Pirkola.

Fullkorn har visat sig minska risken för många sjukdomar, till exempel typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Däremot är det mindre känt vilka effekter fullkorn har på tarmmikrobiotan, det vill säga bakterierna i tarmen och tarm-hjärna-axeln.

Hur påverkades mikrobiotan av de olika brödsorterna?

– I fermenteringsstudien kunde vi se skillnader både i SCFA (kortsiktiga fettsyror) och andra metabolitnivåer. Vi kunde också se skillnader i hur kostfiber förbrukades mellan proverna med mikrobiota från olika donatorer. Detta indikerar att en persons individuella tarmflora kan påverka hur näringsämnen från bröd används av bakterierna.

Men, förtydligar hon:

– Tarmmikrobiotans sammansättning kan alltså variera stort mellan olika människor och det kan i sin tur påverka produktionen av metaboliter.

Nivåerna av en specifik SCFA, butyrat, skilde sig mellan de två donatorerna. Det gällde särskilt i prover med råg. Butyrat anses vara en nyckelmetabolit i tarm-hjärna-axeln. Men inga signifikanta förändringar i fekal mikrobiotasammansättning eller tarm-hjärna-axel observerades i den tre veckor långa studien med försökspersoner.

Sammantaget pekar resultaten på att råg kan ha potential att öka butyratproduktionen, troligtvis beroende på tarmmikrobiotans individuella sammansättning.

– Det här ligger i linje med tidigare studier på människor där råg har visat sig öka butyratnivåerna. Men effekterna av fullkornsråg på tarm-hjärna-axeln är fortfarande oklara, säger Laura Pirkola.

Till sist, äter du själv rågbröd?

– Ja då, varje dag!

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.