Tema

Råg kan ha positiva hälsoeffekter

Hur hälsosamt är fullkorn? Ny svensk forskning pekar mot att det kan bero på dina individuella tarmbakterier. I en studie fick försökspersoner äta en stor mängd fullkornsrågbröd. Resultatet visar att råg kan öka produktionen av fettsyran butyrat som är viktig för tarm-hjärna-axeln.

Nina Granberg 9 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

- Vi såg en liten ökning av mängden av två mikrober som producerar butyrat hos deltagarna som konsumerade fullkornsråg. Det är spännande eftersom butyrat spelar en central roll i tarm-hjärna-axeln och kan påverka till exempel tarmhälsan och immunförsvaret, berättar forskaren Laura Pirkola.

I sin avhandling, som hon gjorde som ett industridoktorand-projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i samarbete med Fazer har hon tittat närmare på hälsoeffekterna av fullkornshavre, fullkornsråg och raffinerat lågfiberbröd. Med hjälp av en så kallad fekal fermentionsmodell jämfördes mikrobiotasammansättningen i avföringen hos två olika donatorer.

Sex skivor rågbröd om dagen

Laura Pirkola studerade också effekterna av fullkornsrågbröd på tarmmikrobiotan och tarm-hjärna-axeln i en interventionsstudie. Friska män och kvinnor i åldern 18-47 år fick under tre veckor äta sex skivor fullkornsrågbröd dagligen (180 gram bröd, 20 gram fibrer). I kontrollgruppen fick deltagarna istället ett lågfiberbröd gjort på vitt mjöl, havremjöl och malt.

– En sak som skiljer sig är att vi forskade på riktiga brödprodukter i projektet. Tidigare har man oftast använt olika typer av fiberisolat eller bara kli, berättar Laura Pirkola.

Fullkorn har visat sig minska risken för många sjukdomar, till exempel typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Däremot är det mindre känt vilka effekter fullkorn har på tarmmikrobiotan, det vill säga bakterierna i tarmen och tarm-hjärna-axeln.

Hur påverkades mikrobiotan av de olika brödsorterna?

– I fermenteringsstudien kunde vi se skillnader både i SCFA (kortsiktiga fettsyror) och andra metabolitnivåer. Vi kunde också se skillnader i hur kostfiber förbrukades mellan proverna med mikrobiota från olika donatorer. Detta indikerar att en persons individuella tarmflora kan påverka hur näringsämnen från bröd används av bakterierna.

Men, förtydligar hon:

– Tarmmikrobiotans sammansättning kan alltså variera stort mellan olika människor och det kan i sin tur påverka produktionen av metaboliter.

Nivåerna av en specifik SCFA, butyrat, skilde sig mellan de två donatorerna. Det gällde särskilt i prover med råg. Butyrat anses vara en nyckelmetabolit i tarm-hjärna-axeln. Men inga signifikanta förändringar i fekal mikrobiotasammansättning eller tarm-hjärna-axel observerades i den tre veckor långa studien med försökspersoner.

Sammantaget pekar resultaten på att råg kan ha potential att öka butyratproduktionen, troligtvis beroende på tarmmikrobiotans individuella sammansättning.

– Det här ligger i linje med tidigare studier på människor där råg har visat sig öka butyratnivåerna. Men effekterna av fullkornsråg på tarm-hjärna-axeln är fortfarande oklara, säger Laura Pirkola.

Till sist, äter du själv rågbröd?

– Ja då, varje dag!

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...