Tema

Råg kan ha positiva hälsoeffekter

Hur hälsosamt är fullkorn? Ny svensk forskning pekar mot att det kan bero på dina individuella tarmbakterier. I en studie fick försökspersoner äta en stor mängd fullkornsrågbröd. Resultatet visar att råg kan öka produktionen av fettsyran butyrat som är viktig för tarm-hjärna-axeln.

Nina Granberg 9 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

- Vi såg en liten ökning av mängden av två mikrober som producerar butyrat hos deltagarna som konsumerade fullkornsråg. Det är spännande eftersom butyrat spelar en central roll i tarm-hjärna-axeln och kan påverka till exempel tarmhälsan och immunförsvaret, berättar forskaren Laura Pirkola.

I sin avhandling, som hon gjorde som ett industridoktorand-projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i samarbete med Fazer har hon tittat närmare på hälsoeffekterna av fullkornshavre, fullkornsråg och raffinerat lågfiberbröd. Med hjälp av en så kallad fekal fermentionsmodell jämfördes mikrobiotasammansättningen i avföringen hos två olika donatorer.

Sex skivor rågbröd om dagen

Laura Pirkola studerade också effekterna av fullkornsrågbröd på tarmmikrobiotan och tarm-hjärna-axeln i en interventionsstudie. Friska män och kvinnor i åldern 18-47 år fick under tre veckor äta sex skivor fullkornsrågbröd dagligen (180 gram bröd, 20 gram fibrer). I kontrollgruppen fick deltagarna istället ett lågfiberbröd gjort på vitt mjöl, havremjöl och malt.

– En sak som skiljer sig är att vi forskade på riktiga brödprodukter i projektet. Tidigare har man oftast använt olika typer av fiberisolat eller bara kli, berättar Laura Pirkola.

Fullkorn har visat sig minska risken för många sjukdomar, till exempel typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Däremot är det mindre känt vilka effekter fullkorn har på tarmmikrobiotan, det vill säga bakterierna i tarmen och tarm-hjärna-axeln.

Hur påverkades mikrobiotan av de olika brödsorterna?

– I fermenteringsstudien kunde vi se skillnader både i SCFA (kortsiktiga fettsyror) och andra metabolitnivåer. Vi kunde också se skillnader i hur kostfiber förbrukades mellan proverna med mikrobiota från olika donatorer. Detta indikerar att en persons individuella tarmflora kan påverka hur näringsämnen från bröd används av bakterierna.

Men, förtydligar hon:

– Tarmmikrobiotans sammansättning kan alltså variera stort mellan olika människor och det kan i sin tur påverka produktionen av metaboliter.

Nivåerna av en specifik SCFA, butyrat, skilde sig mellan de två donatorerna. Det gällde särskilt i prover med råg. Butyrat anses vara en nyckelmetabolit i tarm-hjärna-axeln. Men inga signifikanta förändringar i fekal mikrobiotasammansättning eller tarm-hjärna-axel observerades i den tre veckor långa studien med försökspersoner.

Sammantaget pekar resultaten på att råg kan ha potential att öka butyratproduktionen, troligtvis beroende på tarmmikrobiotans individuella sammansättning.

– Det här ligger i linje med tidigare studier på människor där råg har visat sig öka butyratnivåerna. Men effekterna av fullkornsråg på tarm-hjärna-axeln är fortfarande oklara, säger Laura Pirkola.

Till sist, äter du själv rågbröd?

– Ja då, varje dag!

Tidskriften Dietisten

Det här är nya Dietisten

Välkommen till nya Dietisten – med en helt ny plattform, ännu mer fördjupning och fortsatt satsning på vår tryckta tidskrift. I samband med nya sajten lanserar vi Dietisten Plus – där du får full tillgång till allt innehåll, digitalt och i tryck. Häng med på nästa steg för kunskap, utveckling och gemenskap i dietistens vardag!

Redaktionen 24 juni, 2025 • Uppdaterades 25 juni, 2025 • 2 minuters läsning

Vi vet att kost, nutrition och hälsa inte bara är kunskapsområden – de är grunden i ett samhälle där människor kan leva friska, värdiga och meningsfulla liv. Som oberoende aktör i branschen lyfter vi det vetenskapliga, praktiska och mänskliga perspektivet i dietistens vardag. Vi bevakar utvecklingen inom klinisk nutrition, folkhälsa, prevention, livsmedel, etik, miljö och yrkesfrågor – alltid med förankring i forskning och evidens.

Dietisten ska vara en röst att räkna med. En tidskrift och plattform där professionen får ta plats, där röster hörs, perspektiv breddas och kunskap får växa.

Det här är nytt:

En helt ny digital plattform – modern, snabb och lätt att använda
Fördjupande artiklar, analyser och teman
Fler korta nyheter och uppdateringar i takt med utvecklingen
Dietisten Plus – allt innehåll digitalt och som tryckt tidskrift

Med inlogg och medlemskap får du:

Möjlighet att följa just de ämnen du är intresserad av
Ett sökbart arkiv med tidigare artiklar och utgåvor
Tillgång till allt material, alltid
Enkelt och säkert inlogg via e-post och kod
Nya tjänster och funktioner som utvecklas löpande

Lanseringserbjudande

Säkerställ att du får full tillgång till allt innehåll – och nästa tryckta utgåva av Dietisten direkt hem i brevlådan. Teckna Dietisten Plus till introduktionspris. Ta del av erbjudandet!

Gruppabonnemang

Vill du att hela arbetsplatsen ska ha tillgång?
Vi erbjuder:

Inlogg för hela kontoret
Förmånliga grupprabatter
Smarta lösningar för kliniker, utbildningar och team

Hör av dig – vi hjälper er hitta rätt nivå!

Dietisten är din kollegiala följeslagare, din kunskapskälla och din plattform för dialog och utveckling. Vi tror på professionens kraft, på nyanserad kunskap och på att näring, mat och människan alltid hör ihop.

Hjärta

Fysisk aktivitet kan skydda mot stroke efter hjärtinfarkt

Daglig rörelse efter en hjärtinfarkt kan halvera risken för stroke – och i vissa fall ta bort risken helt. En ny svensk studie slår fast att motion flera dagar i veckan har en kraftigt skyddande effekt.

Redaktionen 17 juni, 2025 • Uppdaterades 24 juni, 2025 • 2 minuters läsning

Risken att drabbas av stroke ökar markant efter en hjärtinfarkt – särskilt under de första två månaderna. Men enligt en ny studie från Sahlgrenska akademin, som fått stöd av Hjärt-Lungfonden, kan regelbunden fysisk aktivitet minska denna risk drastiskt. Studien bygger på data från över 86 000 svenskar som drabbats av hjärtinfarkt.

– Risken att få...