Råg kan ha positiva hälsoeffekter
Hur hälsosamt är fullkorn? Ny svensk forskning pekar mot att det kan bero på dina individuella tarmbakterier. I en studie fick försökspersoner äta en stor mängd fullkornsrågbröd. Resultatet visar att råg kan öka produktionen av fettsyran butyrat som är viktig för tarm-hjärna-axeln.
- Vi såg en liten ökning av mängden av två mikrober som producerar butyrat hos deltagarna som konsumerade fullkornsråg. Det är spännande eftersom butyrat spelar en central roll i tarm-hjärna-axeln och kan påverka till exempel tarmhälsan och immunförsvaret, berättar forskaren Laura Pirkola.
I sin avhandling, som hon gjorde som ett industridoktorand-projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i samarbete med Fazer har hon tittat närmare på hälsoeffekterna av fullkornshavre, fullkornsråg och raffinerat lågfiberbröd. Med hjälp av en så kallad fekal fermentionsmodell jämfördes mikrobiotasammansättningen i avföringen hos två olika donatorer.
Sex skivor rågbröd om dagen
Laura Pirkola studerade också effekterna av fullkornsrågbröd på tarmmikrobiotan och tarm-hjärna-axeln i en interventionsstudie. Friska män och kvinnor i åldern 18-47 år fick under tre veckor äta sex skivor fullkornsrågbröd dagligen (180 gram bröd, 20 gram fibrer). I kontrollgruppen fick deltagarna istället ett lågfiberbröd gjort på vitt mjöl, havremjöl och malt.
– En sak som skiljer sig är att vi forskade på riktiga brödprodukter i projektet. Tidigare har man oftast använt olika typer av fiberisolat eller bara kli, berättar Laura Pirkola.
Fullkorn har visat sig minska risken för många sjukdomar, till exempel typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Däremot är det mindre känt vilka effekter fullkorn har på tarmmikrobiotan, det vill säga bakterierna i tarmen och tarm-hjärna-axeln.
Hur påverkades mikrobiotan av de olika brödsorterna?
– I fermenteringsstudien kunde vi se skillnader både i SCFA (kortsiktiga fettsyror) och andra metabolitnivåer. Vi kunde också se skillnader i hur kostfiber förbrukades mellan proverna med mikrobiota från olika donatorer. Detta indikerar att en persons individuella tarmflora kan påverka hur näringsämnen från bröd används av bakterierna.
Men, förtydligar hon:
– Tarmmikrobiotans sammansättning kan alltså variera stort mellan olika människor och det kan i sin tur påverka produktionen av metaboliter.
Nivåerna av en specifik SCFA, butyrat, skilde sig mellan de två donatorerna. Det gällde särskilt i prover med råg. Butyrat anses vara en nyckelmetabolit i tarm-hjärna-axeln. Men inga signifikanta förändringar i fekal mikrobiotasammansättning eller tarm-hjärna-axel observerades i den tre veckor långa studien med försökspersoner.
Sammantaget pekar resultaten på att råg kan ha potential att öka butyratproduktionen, troligtvis beroende på tarmmikrobiotans individuella sammansättning.
– Det här ligger i linje med tidigare studier på människor där råg har visat sig öka butyratnivåerna. Men effekterna av fullkornsråg på tarm-hjärna-axeln är fortfarande oklara, säger Laura Pirkola.
Till sist, äter du själv rågbröd?
– Ja då, varje dag!
