Tema

Råg kan ha positiva hälsoeffekter

Hur hälsosamt är fullkorn? Ny svensk forskning pekar mot att det kan bero på dina individuella tarmbakterier. I en studie fick försökspersoner äta en stor mängd fullkornsrågbröd. Resultatet visar att råg kan öka produktionen av fettsyran butyrat som är viktig för tarm-hjärna-axeln.

Nina Granberg 9 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

- Vi såg en liten ökning av mängden av två mikrober som producerar butyrat hos deltagarna som konsumerade fullkornsråg. Det är spännande eftersom butyrat spelar en central roll i tarm-hjärna-axeln och kan påverka till exempel tarmhälsan och immunförsvaret, berättar forskaren Laura Pirkola.

I sin avhandling, som hon gjorde som ett industridoktorand-projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i samarbete med Fazer har hon tittat närmare på hälsoeffekterna av fullkornshavre, fullkornsråg och raffinerat lågfiberbröd. Med hjälp av en så kallad fekal fermentionsmodell jämfördes mikrobiotasammansättningen i avföringen hos två olika donatorer.

Sex skivor rågbröd om dagen

Laura Pirkola studerade också effekterna av fullkornsrågbröd på tarmmikrobiotan och tarm-hjärna-axeln i en interventionsstudie. Friska män och kvinnor i åldern 18-47 år fick under tre veckor äta sex skivor fullkornsrågbröd dagligen (180 gram bröd, 20 gram fibrer). I kontrollgruppen fick deltagarna istället ett lågfiberbröd gjort på vitt mjöl, havremjöl och malt.

– En sak som skiljer sig är att vi forskade på riktiga brödprodukter i projektet. Tidigare har man oftast använt olika typer av fiberisolat eller bara kli, berättar Laura Pirkola.

Fullkorn har visat sig minska risken för många sjukdomar, till exempel typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Däremot är det mindre känt vilka effekter fullkorn har på tarmmikrobiotan, det vill säga bakterierna i tarmen och tarm-hjärna-axeln.

Hur påverkades mikrobiotan av de olika brödsorterna?

– I fermenteringsstudien kunde vi se skillnader både i SCFA (kortsiktiga fettsyror) och andra metabolitnivåer. Vi kunde också se skillnader i hur kostfiber förbrukades mellan proverna med mikrobiota från olika donatorer. Detta indikerar att en persons individuella tarmflora kan påverka hur näringsämnen från bröd används av bakterierna.

Men, förtydligar hon:

– Tarmmikrobiotans sammansättning kan alltså variera stort mellan olika människor och det kan i sin tur påverka produktionen av metaboliter.

Nivåerna av en specifik SCFA, butyrat, skilde sig mellan de två donatorerna. Det gällde särskilt i prover med råg. Butyrat anses vara en nyckelmetabolit i tarm-hjärna-axeln. Men inga signifikanta förändringar i fekal mikrobiotasammansättning eller tarm-hjärna-axel observerades i den tre veckor långa studien med försökspersoner.

Sammantaget pekar resultaten på att råg kan ha potential att öka butyratproduktionen, troligtvis beroende på tarmmikrobiotans individuella sammansättning.

– Det här ligger i linje med tidigare studier på människor där råg har visat sig öka butyratnivåerna. Men effekterna av fullkornsråg på tarm-hjärna-axeln är fortfarande oklara, säger Laura Pirkola.

Till sist, äter du själv rågbröd?

– Ja då, varje dag!

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.