Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Män med övervikt eller fetma vid 18 års ålder har högre risk för 17 olika cancerformer senare i livet. Det visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen beskriver också hur fetmaepidemin bland unga väntas påverka cancersituationen kommande 30 år.

13 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I augusti presenterades en studie om förhöjd cancerrisk hos män som haft relativt dålig fysisk kondition uppmätt vid mönstring för militärtjänst vid 18 års ålder. Resultaten var oberoende av eventuell övervikt eller fetma vid mönstringen.

När samma forskargrupp nu återkommer i två nya studier, i tidskrifterna Obesity och Cancer Medicine, är det istället kroppsmasseindex, BMI, som står i fokus medan resultaten är oberoende av deltagarnas kondition. Och det visar sig att högre BMI i sena tonåren kan kopplas till ännu fler cancerformer senare i livet än dålig kondition vid samma ålder.

Högt BMI vid mönstring följdes av högre risk för 17 cancerformer: cancer i lungor, huvud-halsområde, hjärna, sköldkörtel, matstrupe, magsäck, bukspottkörtel, lever, tjocktarm, ändtarm, njurar och urinblåsa, samt malignt melanom, leukemi, myelom och lymfom (både Hodgkins och Non-Hodgkins).

För flera cancerformer var risken förhöjd redan vid mönstrings-BMI på 20–22,4, alltså värden inom spannet för normalvikt (18,5–24,9). Det gällde cancer i huvud-halsområde, matstrupe, magsäck, bukspottkörtel, lever och njure, samt malignt melanom och Non-Hodgkins lymfom.

– Det här visar att nuvarande definitionen av normalvikt i första hand bör anses gälla för äldre vuxna, medan en normalvikt som ung vuxen verkar vara i det nedre spannet. Detta har vi från vår forskargrupp tidigare även sett gälla för hjärtkärlsjukdom, säger Maria Åberg, professor i allmänmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och senior författare.

Kopplingen till högt BMI var starkast för cancersjukdomar i buken, däribland cancer i matstrupe, magsäck och njure med tre-fyra gånger högre risk för män med fetma vid mönstring. Ohälsosam vikt såg ut att förklara cirka 15–25 procent av fallen av dessa cancerformer i Sverige i dag.

På 30 års sikt väntar enligt forskarna en ökning av andelen cancerfall med koppling till högt BMI i övre tonåren, beräknat utifrån övervikt och fetma hos dagens 18-åriga män i Sverige. För cancer i magsäck stiger andelen till 32 procent och för cancer i matstrupe till 37. I USA skulle mer än vartannat fall av dessa två cancerformer om 30 år kunna kopplas till högt BMI i övre tonåren.

Artikel i Obesity: Associations between body mass index in youth and site-specific cancer in men – a cohort study with register linkage, https://doi.org/10.1002/oby.23942

Artikel i Cancer Medicine: Cardiorespiratory fitness and BMI measured in youth and five-year mortality after site-specific cancer diagnoses in men – a population-based cohort study with register linkage, https://doi.org/10.1002/cam4.6553

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.