Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Män med övervikt eller fetma vid 18 års ålder har högre risk för 17 olika cancerformer senare i livet. Det visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen beskriver också hur fetmaepidemin bland unga väntas påverka cancersituationen kommande 30 år.

13 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I augusti presenterades en studie om förhöjd cancerrisk hos män som haft relativt dålig fysisk kondition uppmätt vid mönstring för militärtjänst vid 18 års ålder. Resultaten var oberoende av eventuell övervikt eller fetma vid mönstringen.

När samma forskargrupp nu återkommer i två nya studier, i tidskrifterna Obesity och Cancer Medicine, är det istället kroppsmasseindex, BMI, som står i fokus medan resultaten är oberoende av deltagarnas kondition. Och det visar sig att högre BMI i sena tonåren kan kopplas till ännu fler cancerformer senare i livet än dålig kondition vid samma ålder.

Högt BMI vid mönstring följdes av högre risk för 17 cancerformer: cancer i lungor, huvud-halsområde, hjärna, sköldkörtel, matstrupe, magsäck, bukspottkörtel, lever, tjocktarm, ändtarm, njurar och urinblåsa, samt malignt melanom, leukemi, myelom och lymfom (både Hodgkins och Non-Hodgkins).

För flera cancerformer var risken förhöjd redan vid mönstrings-BMI på 20–22,4, alltså värden inom spannet för normalvikt (18,5–24,9). Det gällde cancer i huvud-halsområde, matstrupe, magsäck, bukspottkörtel, lever och njure, samt malignt melanom och Non-Hodgkins lymfom.

– Det här visar att nuvarande definitionen av normalvikt i första hand bör anses gälla för äldre vuxna, medan en normalvikt som ung vuxen verkar vara i det nedre spannet. Detta har vi från vår forskargrupp tidigare även sett gälla för hjärtkärlsjukdom, säger Maria Åberg, professor i allmänmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och senior författare.

Kopplingen till högt BMI var starkast för cancersjukdomar i buken, däribland cancer i matstrupe, magsäck och njure med tre-fyra gånger högre risk för män med fetma vid mönstring. Ohälsosam vikt såg ut att förklara cirka 15–25 procent av fallen av dessa cancerformer i Sverige i dag.

På 30 års sikt väntar enligt forskarna en ökning av andelen cancerfall med koppling till högt BMI i övre tonåren, beräknat utifrån övervikt och fetma hos dagens 18-åriga män i Sverige. För cancer i magsäck stiger andelen till 32 procent och för cancer i matstrupe till 37. I USA skulle mer än vartannat fall av dessa två cancerformer om 30 år kunna kopplas till högt BMI i övre tonåren.

Artikel i Obesity: Associations between body mass index in youth and site-specific cancer in men – a cohort study with register linkage, https://doi.org/10.1002/oby.23942

Artikel i Cancer Medicine: Cardiorespiratory fitness and BMI measured in youth and five-year mortality after site-specific cancer diagnoses in men – a population-based cohort study with register linkage, https://doi.org/10.1002/cam4.6553

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.