Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Män med övervikt eller fetma vid 18 års ålder har högre risk för 17 olika cancerformer senare i livet. Det visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen beskriver också hur fetmaepidemin bland unga väntas påverka cancersituationen kommande 30 år.

13 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I augusti presenterades en studie om förhöjd cancerrisk hos män som haft relativt dålig fysisk kondition uppmätt vid mönstring för militärtjänst vid 18 års ålder. Resultaten var oberoende av eventuell övervikt eller fetma vid mönstringen.

När samma forskargrupp nu återkommer i två nya studier, i tidskrifterna Obesity och Cancer Medicine, är det istället kroppsmasseindex, BMI, som står i fokus medan resultaten är oberoende av deltagarnas kondition. Och det visar sig att högre BMI i sena tonåren kan kopplas till ännu fler cancerformer senare i livet än dålig kondition vid samma ålder.

Högt BMI vid mönstring följdes av högre risk för 17 cancerformer: cancer i lungor, huvud-halsområde, hjärna, sköldkörtel, matstrupe, magsäck, bukspottkörtel, lever, tjocktarm, ändtarm, njurar och urinblåsa, samt malignt melanom, leukemi, myelom och lymfom (både Hodgkins och Non-Hodgkins).

För flera cancerformer var risken förhöjd redan vid mönstrings-BMI på 20–22,4, alltså värden inom spannet för normalvikt (18,5–24,9). Det gällde cancer i huvud-halsområde, matstrupe, magsäck, bukspottkörtel, lever och njure, samt malignt melanom och Non-Hodgkins lymfom.

– Det här visar att nuvarande definitionen av normalvikt i första hand bör anses gälla för äldre vuxna, medan en normalvikt som ung vuxen verkar vara i det nedre spannet. Detta har vi från vår forskargrupp tidigare även sett gälla för hjärtkärlsjukdom, säger Maria Åberg, professor i allmänmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och senior författare.

Kopplingen till högt BMI var starkast för cancersjukdomar i buken, däribland cancer i matstrupe, magsäck och njure med tre-fyra gånger högre risk för män med fetma vid mönstring. Ohälsosam vikt såg ut att förklara cirka 15–25 procent av fallen av dessa cancerformer i Sverige i dag.

På 30 års sikt väntar enligt forskarna en ökning av andelen cancerfall med koppling till högt BMI i övre tonåren, beräknat utifrån övervikt och fetma hos dagens 18-åriga män i Sverige. För cancer i magsäck stiger andelen till 32 procent och för cancer i matstrupe till 37. I USA skulle mer än vartannat fall av dessa två cancerformer om 30 år kunna kopplas till högt BMI i övre tonåren.

Artikel i Obesity: Associations between body mass index in youth and site-specific cancer in men – a cohort study with register linkage, https://doi.org/10.1002/oby.23942

Artikel i Cancer Medicine: Cardiorespiratory fitness and BMI measured in youth and five-year mortality after site-specific cancer diagnoses in men – a population-based cohort study with register linkage, https://doi.org/10.1002/cam4.6553

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 12 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y

Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 • Uppdaterades 11 november, 2025 • 1 minuts läsning

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.