Koll på kollegor

"Det här är stort för dietistprofessionen"

Hallå där, Evelina Liljeberg, dietist och universitetslektor som delar sin tid mellan Akademiska sjuk-huset och Institutionen för kostvetenskap i
Uppsala – en ny och helt unik typ av tjänst.

Agneta Renmark 9 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Evelina Liljeberg är dietist vid Akademiska sjukhuset inom rehabilitering och smärtcentrum. Hon är även lektor och sedan årsskiftet programsamordnare för dietistprogrammet vid Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet.

Berätta, hur går detta ihop?

– Det är en helt ny tjänst och jag är den första disputerade dietisten som har en sådan här delad anställning. Vad jag förstår är det unikt i Sverige att en region och ett universitet går samman på det här viset för att skapa gemensamma mervärden mellan akademin och hälso- och sjukvården inom vår profession.

Hur funkar det rent praktiskt?

– Anställningen är fördelad på 33 respektive 67 procent. Just nu är jag på sjukhuset en dag i veckan plus att jag deltar i olika möten. Jag jobbar inte patientnära utan mer med verksamhets- och professionsutveckling. Resten av tiden är jag på universitet där jag, förutom att vara programansvarig, även undervisar i dietetik och har hand om den verksamhetsförlagda praktiken.

Vad är det bästa med det här upplägget?

– Jag brinner för dietistyrket och tycker att det är fantastiskt att få undervisa blivande dietister samtidigt som jag har en fot kvar inom hälso- och sjukvården. Undervisningen gynnas av att jag hänger med allt i som sker inom det kliniska och har en annan blick för yrket. Jag tror även att en ständigt pågående dialog mellan akademin och vården blir en vinst också för patienterna och samhället i stort. x

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.