Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Koll på kollegor

"Det här är stort för dietistprofessionen"

Hallå där, Evelina Liljeberg, dietist och universitetslektor som delar sin tid mellan Akademiska sjuk-huset och Institutionen för kostvetenskap i
Uppsala – en ny och helt unik typ av tjänst.

Agneta Renmark 9 april, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning

Evelina Liljeberg är dietist vid Akademiska sjukhuset inom rehabilitering och smärtcentrum. Hon är även lektor och sedan årsskiftet programsamordnare för dietistprogrammet vid Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet.

Berätta, hur går detta ihop?

– Det är en helt ny tjänst och jag är den första disputerade dietisten som har en sådan här delad anställning. Vad jag förstår är det unikt i Sverige att en region och ett universitet går samman på det här viset för att skapa gemensamma mervärden mellan akademin och hälso- och sjukvården inom vår profession. 

Hur funkar det rent praktiskt?

– Anställningen är fördelad på 33 respektive 67 procent. Just nu är jag på sjukhuset en dag i veckan plus att jag deltar i olika möten. Jag jobbar inte patientnära utan mer med verksamhets- och professionsutveckling. Resten av tiden är jag på universitet där jag, förutom att vara program­ansvarig, även undervisar i dietetik och har hand om den verksamhetsförlagda praktiken.

Vad är det bästa med det här upplägget?

– Jag brinner för dietistyrket och tycker att det är fantastiskt att få undervisa blivande dietister samtidigt som jag har en fot kvar inom hälso­- och sjukvården. Undervisningen gynnas av att jag hänger med allt i som sker inom det kliniska och har en annan blick för yrket. Jag tror även att en ständigt pågående dialog mellan akademin och vården blir en vinst också för patienterna och samhället i stort. x



Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 Uppdaterades 12 november, 2025 1 minuts läsning
IMG_1235

Foto: AdobeStock

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget 

  1. Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
  2. Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
  3. Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y



Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 Uppdaterades 11 november, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_890808833

Foto: AdobeStock

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.