Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Koll på kollegor

Dietisten Erik är årets allmänbildare: "Känns fantastiskt"

– Det känns fantastiskt att få den här utmärkelsen! Jag har under flera år försökt slå hål på kost- och hälsomyter med en evidensbaserad approach så det är roligt att se att mitt arbete uppskattas.

Nina Granberg 31 mars, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: Anna Hållams

Varför ville du bli dietist?

– Jag har alltid haft ett stort intresse för träning och idrott. Under gymnasiet insåg jag att jag behövde gå ner i vikt för att inte halka efter som fotbollspelare och när jag gjorde det upplevde jag att jag mådde så mycket bättre på många plan.  När det var dags att välja utbildning stod det mellan fysioterapeut och dietist, men jag tyckte att kostperspektivet var mest intressant. Jag insåg att jag kunde göra störst skillnad genom att arbeta med kost och hälsa. Under utbildningen startade jag mitt Instagramkonto Herr Aspartam, där jag ville gå ännu djupare in i kost och vetenskap än de vanliga råden om frukt, grönsaker och fullkorn.

Det sprids många felaktiga råd på sociala medier om kost och hälsa. Hur tror du att dietister kan bli mer synliga i debatten?

– Jag tror att det är viktigt att dietister hittar sin egen röst och ser vad de själva är bra på. Vissa är bra på att skapa näringsrika recept, andra är bra på att sprida vetenskaplig kunskap, och vissa är bra på att avdramatisera hjärnspöken kring mat. Själv har jag fokuserat på att försöka lära ut kost och hälsa från ett vetenskapligt perspektiv, blandat med humor.  Man behöver också tänka på hur man presenterar information – det räcker inte med att bara upprepa Livsmedelsverkets råd. För att nå ut måste man hitta ett mer engagerande sätt att presentera information så att den sticker ut i flödet bland underhållning, hundbilder och kändisnyheter.

Har du några tips till dietister som vill nå ut på sociala medier?

– Mitt bästa tips är att följa sin egen passion och inte göra det bara för att få likes eller uppmärksamhet. Det tar oftast tid att bygga en följarkrets och gör man det av yttre motivation blir man nog otroligt sårbar. Var sann mot dig själv och försök hitta din inre motivation. Är målet business och spridning av content, eller är det för att man tycker det är kul och spännande? Jag tror det ofta märks när någon brinner för något och då brukar det smitta av sig. Jag har själv aldrig varit beroende av att mitt innehåll ska bli populärt, utan jag gör det för att jag själv tycker att det är intressant och vill lära mig mer. Vissa ämnen ger mycket uppmärksamhet, andra mindre, men jag försöker att inte styras av det. För mig har det aldrig handlat om pengar och det är heller inget jag lever på. Men det har öppnat dörrar till spännande jobb, föreläsningar, samarbeten och möten med otroligt drivna och duktiga människor.



Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 Uppdaterades 13 januari, 2026 1 minuts läsning
3_ratter_tallriksmodellen

Foto: Livsmedelsverket

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson). 

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag. 

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov. 

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.


Dela artikeln

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 12 januari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1600453583

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.