Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Koll på kollegor

Dietisten Erik är årets allmänbildare: "Känns fantastiskt"

– Det känns fantastiskt att få den här utmärkelsen! Jag har under flera år försökt slå hål på kost- och hälsomyter med en evidensbaserad approach så det är roligt att se att mitt arbete uppskattas.

Nina Granberg 31 mars, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: Anna Hållams

Varför ville du bli dietist?

– Jag har alltid haft ett stort intresse för träning och idrott. Under gymnasiet insåg jag att jag behövde gå ner i vikt för att inte halka efter som fotbollspelare och när jag gjorde det upplevde jag att jag mådde så mycket bättre på många plan.  När det var dags att välja utbildning stod det mellan fysioterapeut och dietist, men jag tyckte att kostperspektivet var mest intressant. Jag insåg att jag kunde göra störst skillnad genom att arbeta med kost och hälsa. Under utbildningen startade jag mitt Instagramkonto Herr Aspartam, där jag ville gå ännu djupare in i kost och vetenskap än de vanliga råden om frukt, grönsaker och fullkorn.

Det sprids många felaktiga råd på sociala medier om kost och hälsa. Hur tror du att dietister kan bli mer synliga i debatten?

– Jag tror att det är viktigt att dietister hittar sin egen röst och ser vad de själva är bra på. Vissa är bra på att skapa näringsrika recept, andra är bra på att sprida vetenskaplig kunskap, och vissa är bra på att avdramatisera hjärnspöken kring mat. Själv har jag fokuserat på att försöka lära ut kost och hälsa från ett vetenskapligt perspektiv, blandat med humor.  Man behöver också tänka på hur man presenterar information – det räcker inte med att bara upprepa Livsmedelsverkets råd. För att nå ut måste man hitta ett mer engagerande sätt att presentera information så att den sticker ut i flödet bland underhållning, hundbilder och kändisnyheter.

Har du några tips till dietister som vill nå ut på sociala medier?

– Mitt bästa tips är att följa sin egen passion och inte göra det bara för att få likes eller uppmärksamhet. Det tar oftast tid att bygga en följarkrets och gör man det av yttre motivation blir man nog otroligt sårbar. Var sann mot dig själv och försök hitta din inre motivation. Är målet business och spridning av content, eller är det för att man tycker det är kul och spännande? Jag tror det ofta märks när någon brinner för något och då brukar det smitta av sig. Jag har själv aldrig varit beroende av att mitt innehåll ska bli populärt, utan jag gör det för att jag själv tycker att det är intressant och vill lära mig mer. Vissa ämnen ger mycket uppmärksamhet, andra mindre, men jag försöker att inte styras av det. För mig har det aldrig handlat om pengar och det är heller inget jag lever på. Men det har öppnat dörrar till spännande jobb, föreläsningar, samarbeten och möten med otroligt drivna och duktiga människor.



Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.