Diabetes

God effekt av diabetesvaccin

mmunterapi kan ha effekt på diabetes typ 1 hos personer med en särskild gentyp. Injektioner med protein kan hjälpa dem att behålla viss insulinproduktion. Vid … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

mmunterapi kan ha effekt på diabetes typ 1 hos personer med en särskild gentyp. Injektioner med protein kan hjälpa dem att behålla viss insulinproduktion.

\n\nVid typ 1-diabetes attackerar immunförsvaret de celler som producerar insulin. När de insulinbildande cellerna försvunnit kan kroppen inte längre reglera blodsockernivåerna och den som fått typ 1-diabetes måste tillföra insulin under resten av livet.

En av de stora frågorna inom typ 1-diabetesforskningen är om, och i så fall hur, immunförsvarets attack kan bromsas eller kanske till och med stoppas helt. En möjlig strategi går ut på att påverka immunförsvaret genom att injicera protein som immuncellerna reagerar på, som ett slags vaccination.

Vaccineras med protein

Ett av de proteiner som immunförsvaret ofta bildar antikroppar mot vid typ 1-diabetes är GAD65 (glutamic acid decarboxylase). Professor Johnny Ludvigsson vid Linköpings universitet har under många år studerat möjligheterna att vaccinera personer med nydebuterad typ 1-diabetes med proteinet GAD. Förhoppningen är att immunförsvaret ska bli mer tolerant mot kroppens eget GAD och sluta skada de insulinproducerande cellerna, så att kroppen kan fortsätta bilda en del insulin.

– Det har visats i stora studier att även väldigt liten egen insulinproduktion tycks betyda mycket för patienternas hälsa. Personer med diabetes som har en viss insulinproduktion får inte lika lätt för lågt blodsocker, eller hypoglykemi. Risken är också mindre att utveckla det livshotande tillståndet ketoacidos, som kan uppstå vid insulinbrist, säger Johnny Ludvigsson.

Gener spelar roll

Tidigare studier av immunterapi vid diabetes har tytt på att genetiska faktorer kan ha betydelse för behandlingseffekten. I den aktuella studien tittade forskarna därför på olika varianter av gener som kallas HLA. HLA-gener kodar för proteiner som sitter på ytan av särskilda celler. De fungerar som hållare för proteinbitar som visas upp för förbipasserande immunceller. Om proteinbiten som presenteras är från exempelvis en bakterie ska immunförsvaret bilda antikroppar mot det främmande proteinet.

Men ibland reagerar immunförsvaret även mot kroppsegna ämnen, och vissa HLA-typer är förknippade med en ökad risk för typ 1-diabetes. HLA-typen HLA-DR3-DQ2 visar upp GAD65-proteinet för immunceller och patienter med denna genvariant har ofta antikroppar mot GAD65 i ett tidigt skede av sjukdomsutvecklingen. Ungefär hälften av deltagarna i den aktuella studien hade genvarianten HLA-DR3-DQ2.

Positiv effekt på vissa patienter

När forskarna tittade på hela patientgruppen syntes ingen skillnad mellan behandling och placebo på bevarad insulinproduktion. Däremot syntes en positiv effekt av GAD-alum i den undergrupp av patienter som hade HLA-typ DR3-DQ2.

– Patienterna i den undergrupp som har HLA-typ DR3-DQ2 förlorar inte insulinproduktionen lika snabbt. Vi ser däremot ingen nämnvärd effekt hos de patienter som inte har denna HLA-typ, säger Johnny Ludvigsson.

I studien noterades inga biverkningar som var relaterade till behandlingen med GAD-alum.

– Behandling med GAD-alum verkar vara ett lovande, enkelt och säkert sätt att bevara insulinsekretion hos knappt halva gruppen av patienter med typ-1 diabetes, det vill säga de som har rätt HLA-typ. Därför ser vi fram emot att göra större studier och vi hoppas att det ska kunna leda till ett läkemedel som kan ändra förloppet av typ 1-diabetes, säger Johnny Ludvigsson.

Intralymphatic glutamic acid decarboxylase with Vitamin D supplementation in recent onset Type 1 diabetes: a double-blind randomized placebo-controlled Phase IIb trial.

Källa: Linköpings universitet

\n\n

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.