Tema

Fysisk aktivitet – rena föryngringspillret

Brist på fysisk aktivitet har rankats som en av de fem ledande riskfaktorerna för sjukdom i Västeuropa. Den goda nyheten är att mirakelmedicinen motion minskar risken för en rad sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom, demens och cancer. Att röra på sig är det enda riktiga föryngringspillret – i princip utan allvarliga biverkningar.

Carl Johan Sundberg 4 april, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Upplever du att du har fått lite svårare att lära dig nya saker och sviker minnet dig ibland? Kanske är du inte lika snabb vare sig i tanken eller fötterna längre? Är humöret lågt och blodtrycket högt? En viktig anledning till att fortsätta träna genom livet, eller att börja träna i vuxen ålder, är att hålla sig tillräckligt stark så att man orkar med sin vardag. Att kunna gå i trappor och påta i trädgården utan att det upplevs som alltför ansträngande. Ju bättre tränad du är desto mindre ansträngande blir de aktiviteter du gör i vardagen.

Oavsett hur gammal du är kommer dina muskler, ditt hjärta och dina blodkärl reagera på den ökade belastning som träning innebär. Musklerna blir starkare om du styrketränar och uthålligare av aktiviteter som raska promenader, löpning, cykling eller aerobics.

I princip alla kroppens vävnader påverkas positivt av ökad fysisk aktivitet. Hjärtat blir starkare, blodkärlen mer elastiska, cellens kraftverk, mitokondrierna, blir fler och bättre på att använda fett som energikälla, för att nämna några exempel. Det är helt enkelt aldrig för sent att skapa en hälsosammare livsstil!

Det mesta talar för att man kan bromsa många ålderstecken och skjuta upp risken att drabbas av kroniska sjukdomar genom att röra på sig. Träning kan till exempel sänka ditt blodtryck och påverka ditt blodsocker positivt.

Fysisk aktivitet påverkar inte bara din kropp utan också ditt mentala välbefinnande: hur du känner dig, hur du tänker, hur bra du tål stress, hur du lär dig nya saker och hur du är med andra människor.

Kognitiva funktioner såsom inlärningsförmåga, minne, språk och beslutsfattande förbättras. Du känner dig yngre och blir piggare och vitalare. Träningen påverkar också ditt stämningsläge och motverkar depression, ångesttillstånd, stress och demens. Vetenskapliga studier visar att träning i många fall är lika effektivt som läkemedel vid depression eller ångest.

För hälsans skull, och för att uppnå betydande hälsoeffekter, rekommenderas styrketräning 2–3 gånger per vecka och konditionsträning, att få upp pulsen och bli lite andfådd, 150–300 minuter per vecka. Det kan låta mycket, men det är också viktigt att påpeka att för den som är helt inaktiv har halva den rekommenderade dosen stor betydelse för förbättrad hälsa och välbefinnande. Dessutom spelar vardagsrörelsen en viktig roll. All rörelse som blir av räknas, oavsett intensitet. Har du svårt att få in träning flera dagar i veckan så ge inte upp – varje enskilt pass gör skillnad för hälsan.

När du är fysiskt aktiv och använder dina skelettmuskler händer många saker i kroppen. Från hjärnan skickas nervimpulser till musklerna vilket leder till muskelsammandragning. För detta behövs energi och ökat blodflöde. Hormoner som adrenalin och kortisol gör glukos (socker) tillgängligt i blodet för att transporteras in i musklerna. Timmarna efter ett träningspass aktiveras gener som bidrar till anpassning, särskilt om du tränar regelbundet under flera veckor och månader. Det är detta som gör att musklerna blir starkare och bättre på att ta upp socker och fetter vilket sänker blodnivåerna av dessa ämnen. Samtidigt bildas fler små blodkärl och blodtrycket blir lägre vilket minskar belastningen på hjärtat. Dessa förändringar förklarar en stor del av den minskade risken för hjärt- och kärlsjukdom och diabetes med regelbunden fysisk aktivitet.

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.