Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Tema

Fysisk aktivitet – rena föryngringspillret

Brist på fysisk aktivitet har rankats som en av de fem ledande risk­faktorerna för sjukdom i Västeuropa. Den goda nyheten är att mirakelmedicinen motion minskar risken för en rad sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom, demens och cancer. Att röra på sig är det enda riktiga föryngringspillret – i princip utan allvarliga biverkningar.

Carl Johan Sundberg 4 april, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Två äldre motionerande människor sida vid sida

Foto: stock.adobe.com

Upplever du att du har fått lite svårare att lära dig nya saker och sviker minnet dig ibland? Kanske är du inte lika snabb vare sig i tanken eller fötterna längre? Är humöret lågt och blodtrycket högt? En viktig anledning till att fortsätta träna genom livet, eller att börja träna i vuxen ålder, är att hålla sig tillräckligt stark så att man orkar med sin vardag. Att kunna gå i trappor och påta i trädgården utan att det upplevs som alltför ansträngande. Ju bättre tränad du är desto mindre ansträngande blir de aktiviteter du gör i vardagen. 

Oavsett hur gammal du är kommer dina muskler, ditt hjärta och dina blodkärl reagera på den ökade belastning som träning innebär. Musklerna blir starkare om du styrketränar och uthålligare av aktiviteter som raska promenader, löpning, cykling eller aerobics.

I princip alla kroppens vävnader påverkas positivt av ökad fysisk aktivitet. Hjärtat blir starkare, blodkärlen mer elastiska, cellens kraftverk, mitokondrierna, blir fler och bättre på att använda fett som energikälla, för att nämna några exempel. Det är helt enkelt aldrig för sent att skapa en hälsosam­mare livsstil!

Det mesta talar för att man kan bromsa många ålderstecken och skjuta upp risken att drabbas av kroniska sjukdomar genom att röra på sig. Träning kan till exempel sänka ditt blodtryck och påverka ditt blodsocker positivt. 

Fysisk aktivitet påverkar inte bara din kropp utan också ditt mentala välbefinnande: hur du känner dig, hur du tänker, hur bra du tål stress, hur du lär dig nya saker och hur du är med andra människor. 

Kognitiva funktioner såsom inlärningsförmåga, minne, språk och beslutsfattande förbättras. Du känner dig yngre och blir piggare och vitalare. Träningen påverkar också ditt stämningsläge och motverkar depression, ångesttillstånd, stress och demens. Vetenskapliga studier visar att träning i många fall är lika effektivt som läkemedel vid depression eller ångest.

För hälsans skull, och för att uppnå betydande hälsoeffekter, rekommenderas styrketräning 2–3 gånger per vecka och konditionsträning, att få upp pulsen och bli lite andfådd, 150–300 minuter per vecka. Det kan låta mycket, men det är också viktigt att påpeka att för den som är helt inaktiv har halva den rekommenderade dosen stor betydelse för förbättrad hälsa och välbefinnande. Dessutom spelar vardagsrörelsen en viktig roll. All rörelse som blir av räknas, oavsett intensitet. Har du svårt att få in träning flera dagar i veckan så ge inte upp – varje enskilt pass gör skillnad för hälsan.

När du är fysiskt aktiv och använder dina skelettmuskler händer många saker i kroppen. Från hjärnan skickas nervimpulser till musklerna vilket leder till muskelsammandragning. För detta behövs energi och ökat blodflöde. Hormoner som adrenalin och kortisol gör glukos (socker) tillgängligt i blodet för att transporteras in i musklerna. Timmarna efter ett träningspass aktiveras gener som bidrar till anpassning, särskilt om du tränar regelbundet under flera veckor och månader. Det är detta som gör att musklerna blir starkare och bättre på att ta upp socker och fetter vilket sänker blodnivåerna av dessa ämnen. Samtidigt bildas fler små blodkärl och blodtrycket blir lägre vilket minskar belastningen på hjärtat. Dessa förändringar förklarar en stor del av den minskade risken för hjärt- och kärlsjukdom och diabetes med regelbunden fysisk aktivitet. 


Dela artikeln

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.