En droppe blod räcker

Forskare har tagit fram ett nytt instrument som kan mäta 21 biomarkörer för hjärt-kärlsjukdom i ett enkelt blodprov. Målet är att verktyget ska leda till bättre prognoser av hjärt-kärlkomplikationer och mer individanpassad behandling.

27 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Det nya instrumentet, som utvecklats av forskare vid Uppsala universitet, bygger på analyser av över 300 proteiner som finns i blodet.

Genom undersökningarna har forskarna identifierat 21 cirkulerande proteiner som kan användas som så kallade biomarkörer. De speglar olika funktionsrubbningar som påverkar utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom, men också nyttan och riskerna vid olika behandlingar.

Det nya instrumentet mäter halter av proteinerna ner till mycket låga koncentrationer. Bara en liten mängd blodplasma krävs för att kunna göra analysen.

Utöver tidigare kända riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom har forskarna identifierat nio nya biomarkörer som kan bidra till att förutse komplikationer som hjärtinfarkt, hjärtdöd och sjukhusinläggning för hjärtsvikt.

– Vår studie visar att koncentrationer av biomarkörer kan visa olika signaturer för hjärtkomplikationer. Utvecklingen av CVD-21 är ett första steg där man samtidigt kvantifierar många hjärt-kärlprocesser i en enda droppe blod, säger forskaren Agneta Siegbahn vid Uppsala universitet.

Instrumentet skulle i framtiden kunna spela en viktig roll som beslutsstöd vid hjärt-kärlsjukdom och även en rad andra sjukdomar, menar forskarna.

Utifrån utvalda biomarkörer skulle till exempel patienter med hjärt-kärlsjukdom kunna delas in i mer specifika undergrupper. Därmed kan bättre förutsättningar finnas för mer skräddarsydda behandlingar.

Vetenskaplig studie:

Development and validation of a quantitative Proximity Extension Assay instrument with 21 proteins associated with cardiovascular risk (CVD-21), Plos One.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.