En droppe blod räcker

Forskare har tagit fram ett nytt instrument som kan mäta 21 biomarkörer för hjärt-kärlsjukdom i ett enkelt blodprov. Målet är att verktyget ska leda till bättre prognoser av hjärt-kärlkomplikationer och mer individanpassad behandling.

27 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Det nya instrumentet, som utvecklats av forskare vid Uppsala universitet, bygger på analyser av över 300 proteiner som finns i blodet.

Genom undersökningarna har forskarna identifierat 21 cirkulerande proteiner som kan användas som så kallade biomarkörer. De speglar olika funktionsrubbningar som påverkar utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom, men också nyttan och riskerna vid olika behandlingar.

Det nya instrumentet mäter halter av proteinerna ner till mycket låga koncentrationer. Bara en liten mängd blodplasma krävs för att kunna göra analysen.

Utöver tidigare kända riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom har forskarna identifierat nio nya biomarkörer som kan bidra till att förutse komplikationer som hjärtinfarkt, hjärtdöd och sjukhusinläggning för hjärtsvikt.

– Vår studie visar att koncentrationer av biomarkörer kan visa olika signaturer för hjärtkomplikationer. Utvecklingen av CVD-21 är ett första steg där man samtidigt kvantifierar många hjärt-kärlprocesser i en enda droppe blod, säger forskaren Agneta Siegbahn vid Uppsala universitet.

Instrumentet skulle i framtiden kunna spela en viktig roll som beslutsstöd vid hjärt-kärlsjukdom och även en rad andra sjukdomar, menar forskarna.

Utifrån utvalda biomarkörer skulle till exempel patienter med hjärt-kärlsjukdom kunna delas in i mer specifika undergrupper. Därmed kan bättre förutsättningar finnas för mer skräddarsydda behandlingar.

Vetenskaplig studie:

Development and validation of a quantitative Proximity Extension Assay instrument with 21 proteins associated with cardiovascular risk (CVD-21), Plos One.

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.