Obesitas

Mindre fetma hos 3- och 4-åringar efter pandemin

Förekomsten av övervikt och fetma i gruppen 3- och 4-åringar i Sverige har minskat efter pandemin. Uppgången under pandemin ser därmed ut att ha varit tillfällig. Det visar en studie vid Göteborgs universitet och Uppsala universitet.

2 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Studien som publiceras i tidskriften JAMA Pediatrics bygger på uppgifter om 50 833 barn i åldern 3–5 år. Hälsodata om barnen kommer från sedvanliga kontroller på BVC. Medverkande regioner var Dalarna, Jönköpings län och Sörmland.

Forskarna har tidigare kunnat påvisa ökad övervikt och fetma under pandemin hos 3- och 4-åringar i Sverige. Enligt den nu aktuella studien ligger dagens 3–4-åringar på ungefär samma nivåer som 3–4-åringar före pandemin. Gruppen 5-åringar har inte haft motsvarande viktförändringar.

Viktökning hos små barn under pandemin har globalt förklarats med ändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet till följd av sociala restriktioner och stängda förskolor. I Sverige var förskolorna i gång, men vikttrenden densamma, vilket enligt forskarna kan bero på att många barn uteblev från förskolan och gick miste om näringsrik mat och regelbunden utomhusaktivitet.

Att vikttrenden nu är bruten har stor betydelse också på sikt. Barnfetma ökar sannolikheten för fortsatt fetma i vuxen ålder, med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, cancer och lägre livskvalitet.

Ansvariga för studien är Anton Holmgren, barnläkare på Hallands sjukhus, som forskar inom pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och Anna Fäldt, forskare på Uppsala universitet inom barnhälsa och föräldraskap.

– Att andelen 3- och 4-åringar med övervikt och fetma sjunkit tyder på att viktökningarna hade med just pandemin att göra, och att ohälsosam viktstatus kan backa tillbaka. Det gäller även på individnivå, en betydande andel av de barn där vi hade upprepade mätningar sjönk till en lägre BMI-klass efter pandemin, säger Anton Holmgren.

Fakta från studien

De studerade tidsperioderna är före covid-19-pandemin (till och med april 2020), tidig pandemi (maj 2020-maj 2021), sen pandemi (juni 2021-mars 2022) och efter pandemin (från april 2022).

· I gruppen 3-åringar steg andelen med fetma från 2,4 procent före pandemin till 3,4 procent under tidig pandemi, för att sedan sjunka till 2,3 procent under sen pandemi. Efter pandemin var andelen 3-åringar med fetma 2,6 procent.

· Utvecklingen för övervikt hos 3-åringar följer samma mönster. Andelen med övervikt gick från 11,6 till 13,2 procent, följt av en nedgång till 11,3 procent under sen pandemi. Efter pandemin var andelen 3-åringar med övervikt 11,9 procent.

· I gruppen 4-åringar förändrades BMI också tydligt. Andelen med fetma steg från 2,6 procent före pandemin till 3,7 procent under tidig pandemi, för att sedan sjunka till 3,1 procent under sen pandemi och till 2,5 procent efter pandemin.

· Andelen med övervikt i gruppen 4-åringar steg från 10,3 procent före pandemin till 11,7 procent under tidig pandemi, och sjönk sedan till 9,9 procent under sen pandemi och efter pandemin.

Studie: Childhood Overweight and Obesity During and After the COVID-19 Pandemic

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 12 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y

Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 • Uppdaterades 11 november, 2025 • 1 minuts läsning

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.