Obesitas

Mindre fetma hos 3- och 4-åringar efter pandemin

Förekomsten av övervikt och fetma i gruppen 3- och 4-åringar i Sverige har minskat efter pandemin. Uppgången under pandemin ser därmed ut att ha varit tillfällig. Det visar en studie vid Göteborgs universitet och Uppsala universitet.

2 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Studien som publiceras i tidskriften JAMA Pediatrics bygger på uppgifter om 50 833 barn i åldern 3–5 år. Hälsodata om barnen kommer från sedvanliga kontroller på BVC. Medverkande regioner var Dalarna, Jönköpings län och Sörmland.

Forskarna har tidigare kunnat påvisa ökad övervikt och fetma under pandemin hos 3- och 4-åringar i Sverige. Enligt den nu aktuella studien ligger dagens 3–4-åringar på ungefär samma nivåer som 3–4-åringar före pandemin. Gruppen 5-åringar har inte haft motsvarande viktförändringar.

Viktökning hos små barn under pandemin har globalt förklarats med ändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet till följd av sociala restriktioner och stängda förskolor. I Sverige var förskolorna i gång, men vikttrenden densamma, vilket enligt forskarna kan bero på att många barn uteblev från förskolan och gick miste om näringsrik mat och regelbunden utomhusaktivitet.

Att vikttrenden nu är bruten har stor betydelse också på sikt. Barnfetma ökar sannolikheten för fortsatt fetma i vuxen ålder, med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, cancer och lägre livskvalitet.

Ansvariga för studien är Anton Holmgren, barnläkare på Hallands sjukhus, som forskar inom pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och Anna Fäldt, forskare på Uppsala universitet inom barnhälsa och föräldraskap.

– Att andelen 3- och 4-åringar med övervikt och fetma sjunkit tyder på att viktökningarna hade med just pandemin att göra, och att ohälsosam viktstatus kan backa tillbaka. Det gäller även på individnivå, en betydande andel av de barn där vi hade upprepade mätningar sjönk till en lägre BMI-klass efter pandemin, säger Anton Holmgren.

Fakta från studien

De studerade tidsperioderna är före covid-19-pandemin (till och med april 2020), tidig pandemi (maj 2020-maj 2021), sen pandemi (juni 2021-mars 2022) och efter pandemin (från april 2022).

· I gruppen 3-åringar steg andelen med fetma från 2,4 procent före pandemin till 3,4 procent under tidig pandemi, för att sedan sjunka till 2,3 procent under sen pandemi. Efter pandemin var andelen 3-åringar med fetma 2,6 procent.

· Utvecklingen för övervikt hos 3-åringar följer samma mönster. Andelen med övervikt gick från 11,6 till 13,2 procent, följt av en nedgång till 11,3 procent under sen pandemi. Efter pandemin var andelen 3-åringar med övervikt 11,9 procent.

· I gruppen 4-åringar förändrades BMI också tydligt. Andelen med fetma steg från 2,6 procent före pandemin till 3,7 procent under tidig pandemi, för att sedan sjunka till 3,1 procent under sen pandemi och till 2,5 procent efter pandemin.

· Andelen med övervikt i gruppen 4-åringar steg från 10,3 procent före pandemin till 11,7 procent under tidig pandemi, och sjönk sedan till 9,9 procent under sen pandemi och efter pandemin.

Studie: Childhood Overweight and Obesity During and After the COVID-19 Pandemic

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...