Obesitas

Mindre fetma hos 3- och 4-åringar efter pandemin

Förekomsten av övervikt och fetma i gruppen 3- och 4-åringar i Sverige har minskat efter pandemin. Uppgången under pandemin ser därmed ut att ha varit tillfällig. Det visar en studie vid Göteborgs universitet och Uppsala universitet.

2 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Studien som publiceras i tidskriften JAMA Pediatrics bygger på uppgifter om 50 833 barn i åldern 3–5 år. Hälsodata om barnen kommer från sedvanliga kontroller på BVC. Medverkande regioner var Dalarna, Jönköpings län och Sörmland.

Forskarna har tidigare kunnat påvisa ökad övervikt och fetma under pandemin hos 3- och 4-åringar i Sverige. Enligt den nu aktuella studien ligger dagens 3–4-åringar på ungefär samma nivåer som 3–4-åringar före pandemin. Gruppen 5-åringar har inte haft motsvarande viktförändringar.

Viktökning hos små barn under pandemin har globalt förklarats med ändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet till följd av sociala restriktioner och stängda förskolor. I Sverige var förskolorna i gång, men vikttrenden densamma, vilket enligt forskarna kan bero på att många barn uteblev från förskolan och gick miste om näringsrik mat och regelbunden utomhusaktivitet.

Att vikttrenden nu är bruten har stor betydelse också på sikt. Barnfetma ökar sannolikheten för fortsatt fetma i vuxen ålder, med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, cancer och lägre livskvalitet.

Ansvariga för studien är Anton Holmgren, barnläkare på Hallands sjukhus, som forskar inom pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och Anna Fäldt, forskare på Uppsala universitet inom barnhälsa och föräldraskap.

– Att andelen 3- och 4-åringar med övervikt och fetma sjunkit tyder på att viktökningarna hade med just pandemin att göra, och att ohälsosam viktstatus kan backa tillbaka. Det gäller även på individnivå, en betydande andel av de barn där vi hade upprepade mätningar sjönk till en lägre BMI-klass efter pandemin, säger Anton Holmgren.

Fakta från studien

De studerade tidsperioderna är före covid-19-pandemin (till och med april 2020), tidig pandemi (maj 2020-maj 2021), sen pandemi (juni 2021-mars 2022) och efter pandemin (från april 2022).

· I gruppen 3-åringar steg andelen med fetma från 2,4 procent före pandemin till 3,4 procent under tidig pandemi, för att sedan sjunka till 2,3 procent under sen pandemi. Efter pandemin var andelen 3-åringar med fetma 2,6 procent.

· Utvecklingen för övervikt hos 3-åringar följer samma mönster. Andelen med övervikt gick från 11,6 till 13,2 procent, följt av en nedgång till 11,3 procent under sen pandemi. Efter pandemin var andelen 3-åringar med övervikt 11,9 procent.

· I gruppen 4-åringar förändrades BMI också tydligt. Andelen med fetma steg från 2,6 procent före pandemin till 3,7 procent under tidig pandemi, för att sedan sjunka till 3,1 procent under sen pandemi och till 2,5 procent efter pandemin.

· Andelen med övervikt i gruppen 4-åringar steg från 10,3 procent före pandemin till 11,7 procent under tidig pandemi, och sjönk sedan till 9,9 procent under sen pandemi och efter pandemin.

Studie: Childhood Overweight and Obesity During and After the COVID-19 Pandemic

Forskning

Kontrollerat jordnötsintag kan minska allergi hos små barn

En svensk studie tyder på att långsam oral immunterapi för småbarn med jordnötsallergi kan vara säker nog att användas brett inom vården.

Nina Granberg 21 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Bakom forskningen står Karolinska Institutet och resultaten har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe. Totalt deltog 75 barn i åldern 1–3 år med konstaterad jordnötsallergi.

Barnen fick...

Produktnyheter

Behandlat kulturspannmål – receptet för ny barnmat

Hydrotermiskt behandlat kulturspannmål ska ge mer naturligt tillgängligt järn och zink i barnmat, utan traditionell järnberikning. Det är utgångspunkten för en ny serie gröt och välling som nu lanseras på den svenska marknaden.

Nina Granberg 21 maj, 2026 • 1 minuts läsning

Produkterna beskrivs som de första i sitt slag och bygger på en teknik där vatten och värme används för att öka biotillgängligheten av mineraler, framförallt järn i fullkorn. Spannmålen består av äldre kulturspannmål som enkorn, dinkel och dala lantvete.

– Det innebär att vi inte behöver järnberika våra produkter, då de blir naturligt rika på både järn och zink och andra viktiga mineraler, säger Jenny Wessblad Hårdh, vd och grundare för Alex&Phil, i en intervju med Livsmedel i fokus.

Produktutvecklingen har skett tillsammans med Good Grains och Warbo Kvarn. Tekniken har utvecklats av Good Grains med forskaren Kerstin Fredlund i spetsen.

En annan del i satsningen är att traditionellt mjölkpulver delvis ersatts med en havrebaserad ingrediens från det skånska företaget cRreal.

– För oss är detta med hög biotillgänglighet av järn och andra mineraler i barnmaten helt avgörande. Då vill vi inte tillsätta en produkt som påverkar biotillgängligheten negativt, så som mjölkpulver gör, säger Jenny Wessblad Hårdh.

Järn är en viktig nutritionsfråga när det gäller barnmat, gröt och välling järnberikas därför ofta.

Produkterna finns som både fullkornsgröt och fullkornsvälling i två varianter vardera. Samtliga är KRAV-märkta och märkta med Från Sverige. Enligt företaget innehåller produkterna en låg sockerhalt där sockret enbart kommer från naturligt förekommande sockerarter.