Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Mindre fetma hos 3- och 4-åringar efter pandemin

Förekomsten av övervikt och fetma i gruppen 3- och 4-åringar i Sverige har minskat efter pandemin. Uppgången under pandemin ser därmed ut att ha varit tillfällig. Det visar en studie vid Göteborgs universitet och Uppsala universitet.

2 april, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Barn på förskola
Stock.adobe.com

Studien som publiceras i tidskriften JAMA Pediatrics bygger på uppgifter om 50 833 barn i åldern 3–5 år. Hälsodata om barnen kommer från sedvanliga kontroller på BVC. Medverkande regioner var Dalarna, Jönköpings län och Sörmland.

Forskarna har tidigare kunnat påvisa ökad övervikt och fetma under pandemin hos 3- och 4-åringar i Sverige. Enligt den nu aktuella studien ligger dagens 3–4-åringar på ungefär samma nivåer som 3–4-åringar före pandemin. Gruppen 5-åringar har inte haft motsvarande viktförändringar.

Viktökning hos små barn under pandemin har globalt förklarats med ändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet till följd av sociala restriktioner och stängda förskolor. I Sverige var förskolorna i gång, men vikttrenden densamma, vilket enligt forskarna kan bero på att många barn uteblev från förskolan och gick miste om näringsrik mat och regelbunden utomhusaktivitet.

Att vikttrenden nu är bruten har stor betydelse också på sikt. Barnfetma ökar sannolikheten för fortsatt fetma i vuxen ålder, med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, cancer och lägre livskvalitet.

Ansvariga för studien är Anton Holmgren, barnläkare på Hallands sjukhus, som forskar inom pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och Anna Fäldt, forskare på Uppsala universitet inom barnhälsa och föräldraskap.

– Att andelen 3- och 4-åringar med övervikt och fetma sjunkit tyder på att viktökningarna hade med just pandemin att göra, och att ohälsosam viktstatus kan backa tillbaka. Det gäller även på individnivå, en betydande andel av de barn där vi hade upprepade mätningar sjönk till en lägre BMI-klass efter pandemin, säger Anton Holmgren.

Fakta från studien

De studerade tidsperioderna är före covid-19-pandemin (till och med april 2020), tidig pandemi (maj 2020-maj 2021), sen pandemi (juni 2021-mars 2022) och efter pandemin (från april 2022).

·      I gruppen 3-åringar steg andelen med fetma från 2,4 procent före pandemin till 3,4 procent under tidig pandemi, för att sedan sjunka till 2,3 procent under sen pandemi. Efter pandemin var andelen 3-åringar med fetma 2,6 procent.

·      Utvecklingen för övervikt hos 3-åringar följer samma mönster. Andelen med övervikt gick från 11,6 till 13,2 procent, följt av en nedgång till 11,3 procent under sen pandemi. Efter pandemin var andelen 3-åringar med övervikt 11,9 procent.  

·      I gruppen 4-åringar förändrades BMI också tydligt. Andelen med fetma steg från 2,6 procent före pandemin till 3,7 procent under tidig pandemi, för att sedan sjunka till 3,1 procent under sen pandemi och till 2,5 procent efter pandemin.

·      Andelen med övervikt i gruppen 4-åringar steg från 10,3 procent före pandemin till 11,7 procent under tidig pandemi, och sjönk sedan till 9,9 procent under sen pandemi och efter pandemin.  

Studie: Childhood Overweight and Obesity During and After the COVID-19 Pandemic


Dela artikeln

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock 

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
IMG_2192
Nutraware

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.