Obesitas

Mindre fetma hos 3- och 4-åringar efter pandemin

Förekomsten av övervikt och fetma i gruppen 3- och 4-åringar i Sverige har minskat efter pandemin. Uppgången under pandemin ser därmed ut att ha varit tillfällig. Det visar en studie vid Göteborgs universitet och Uppsala universitet.

2 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Studien som publiceras i tidskriften JAMA Pediatrics bygger på uppgifter om 50 833 barn i åldern 3–5 år. Hälsodata om barnen kommer från sedvanliga kontroller på BVC. Medverkande regioner var Dalarna, Jönköpings län och Sörmland.

Forskarna har tidigare kunnat påvisa ökad övervikt och fetma under pandemin hos 3- och 4-åringar i Sverige. Enligt den nu aktuella studien ligger dagens 3–4-åringar på ungefär samma nivåer som 3–4-åringar före pandemin. Gruppen 5-åringar har inte haft motsvarande viktförändringar.

Viktökning hos små barn under pandemin har globalt förklarats med ändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet till följd av sociala restriktioner och stängda förskolor. I Sverige var förskolorna i gång, men vikttrenden densamma, vilket enligt forskarna kan bero på att många barn uteblev från förskolan och gick miste om näringsrik mat och regelbunden utomhusaktivitet.

Att vikttrenden nu är bruten har stor betydelse också på sikt. Barnfetma ökar sannolikheten för fortsatt fetma i vuxen ålder, med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, cancer och lägre livskvalitet.

Ansvariga för studien är Anton Holmgren, barnläkare på Hallands sjukhus, som forskar inom pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och Anna Fäldt, forskare på Uppsala universitet inom barnhälsa och föräldraskap.

– Att andelen 3- och 4-åringar med övervikt och fetma sjunkit tyder på att viktökningarna hade med just pandemin att göra, och att ohälsosam viktstatus kan backa tillbaka. Det gäller även på individnivå, en betydande andel av de barn där vi hade upprepade mätningar sjönk till en lägre BMI-klass efter pandemin, säger Anton Holmgren.

Fakta från studien

De studerade tidsperioderna är före covid-19-pandemin (till och med april 2020), tidig pandemi (maj 2020-maj 2021), sen pandemi (juni 2021-mars 2022) och efter pandemin (från april 2022).

· I gruppen 3-åringar steg andelen med fetma från 2,4 procent före pandemin till 3,4 procent under tidig pandemi, för att sedan sjunka till 2,3 procent under sen pandemi. Efter pandemin var andelen 3-åringar med fetma 2,6 procent.

· Utvecklingen för övervikt hos 3-åringar följer samma mönster. Andelen med övervikt gick från 11,6 till 13,2 procent, följt av en nedgång till 11,3 procent under sen pandemi. Efter pandemin var andelen 3-åringar med övervikt 11,9 procent.

· I gruppen 4-åringar förändrades BMI också tydligt. Andelen med fetma steg från 2,6 procent före pandemin till 3,7 procent under tidig pandemi, för att sedan sjunka till 3,1 procent under sen pandemi och till 2,5 procent efter pandemin.

· Andelen med övervikt i gruppen 4-åringar steg från 10,3 procent före pandemin till 11,7 procent under tidig pandemi, och sjönk sedan till 9,9 procent under sen pandemi och efter pandemin.

Studie: Childhood Overweight and Obesity During and After the COVID-19 Pandemic

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.