Obesitas

Förändring av blodfetter förvarnar om utvecklingen av psykos visar forskning

Förändringar av blodfetter förvarnar om utvecklingen av psykos hos en person i riskzonen. Samma koppling finns också till viktökning. Det visar ny forskning vid Örebro … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Förändringar av blodfetter förvarnar om utvecklingen av psykos hos en person i riskzonen. Samma koppling finns också till viktökning. Det visar ny forskning vid Örebro universitet\n– Resultatet visar att mätning av blodfetter kan användas för att identifiera personer med högst risk att utveckla en psykos. Eller att öka i vikt, vilket är vanligt vid en psykos, säger Matej Orešič, forskare i biomedicin vid Örebro universitet.

Han har lett tre nyligen publicerade studier om kopplingen mellan lipidmetabolism, det vill säga omsättning av fett i blodet, och uppkomsten och utvecklingen av psykoser, och viktökning kopplad till sjukdomen. Studierna har utförts i samarbete med forskare från University of Turku (Åbo) och King’s College London.

Kunskapen om tillstånd med hög risk för att utveckla psykos (CHRP) har fördjupats under de senaste 20 åren. Men det är fortfarande svårt att förutsäga individuell utveckling av sjukdomen, inklusive psykotiska episoder, alltså en kortvarig och övergående psykos. Enbart 30 procent av individerna med hög risk för psykos blir sjuka. Därför är dagens forskning inriktad på att identifiera vilka som mest sannolikt utvecklar sjukdomen.

– Möjligheten att identifiera biomarkörer hos individerna skulle underlätta en individuell behandling av dessa patienter i riskzonen, säger Matej Orešič.

I en studie publicerad i Biological Psychiatry mäter han och hans forskarkolleger lipider i blodet, både hos personer i riskzonen för att utveckla psykos, och friska försökspersoner. Resultaten visar att de patienter som utvecklat psykoser hade en viss lipidprofil vid tillfället.

– Vi kunde alltså visa att förändringar i lipidprofiler föregår en psykos och att lipidprofiler kan vara användbara kliniskt för att förutsäga vilka individer med risk för psykos som mest sannolikt utvecklar sjukdomen, säger Matej Orešič.

Nyligen har andra studier visat att metaboliska sjukdomar, till exempel viktökning och insulinresistens, är vanliga hos patienter med hög psykosrisk. Det handlar alltså om en direkt koppling av metaboliska faktorer till själva psykosen, och inte som en följd av en ohälsosam livsstil och medicinering. Detta kan i sin tur också ge upphov till viktökning.

Kan förebygga viktökning

I en annan studie, publicerad i Schizofrenia Bulletin, visar forskarna att både patienter med en speciellt hög psykosrisk och patienter som redan haft den första psykosepisoden hade en specifik triglycerid i blodet kopplad till viktökning.

– Mätning av lipider i blodet kan bli kliniskt användbart för att identifiera personer med hög risk för metaboliska sjukdomar. Det ger möjlighet att sedan kunna rikta förebyggande och individuella insatser till dem som löper risk för viktökning , säger Matej Orešič.

Tidigare forskning har konstaterat ett samband mellan blodfetter och utvecklingen av psykos, men mekanismerna är inte klarlagda. Vissa resultatet pekar på att det så kallade endocannabinoidsystemet, ECS, inte fungerar på patienter med schizofreni. ECS består av hormoner och signalsubstanser och har en skyddande funktion i kroppen. ECS spelar en viktig roll i många ämnesomsättningssjukdomar, till exempel av fettlever som inte beror på alkohol.

Mäter direkt i hjärnan

Mängden endocannabinoidreceptorer kan idag mätas direkt i hjärnan hos människor med så kallad positronemissionstomografi (PET). En studie, publicerad i Schizophrenia visar att sambandet mellan endocannabinoider i blodet och i hjärnan skiljer sig mellan patienter med en första psykosepisod, och friska människor.

– Det är ett steg mot att förstå kopplingen. Ytterligare studier behövs för att förstå vilken roll endocannabinoider spelar för psykoser och möjligtvis hitta nya behandlingar för psykossjukdomar, säger Matej Orešič.

Dessa studier var en del av det europeiska samarbetsprojektet METSY (Neuroimaging platform for characterization of metabolic co-morbidities in psychotic disorders), som leddes av Matej Orešič.

Källa: Örebro universitet

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.