Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Förändring av blodfetter förvarnar om utvecklingen av psykos visar forskning

Förändringar av blodfetter förvarnar om utvecklingen av psykos hos en person i riskzonen. Samma koppling finns också till viktökning. Det visar ny forskning vid Örebro … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Förändringar av blodfetter förvarnar om utvecklingen av psykos hos en person i riskzonen. Samma koppling finns också till viktökning. Det visar ny forskning vid Örebro universitet\n– Resultatet visar att mätning av blodfetter kan användas för att identifiera personer med högst risk att utveckla en psykos. Eller att öka i vikt, vilket är vanligt vid en psykos, säger Matej Orešič, forskare i biomedicin vid Örebro universitet.

Han har lett tre nyligen publicerade studier om kopplingen mellan lipidmetabolism, det vill säga omsättning av fett i blodet, och uppkomsten och utvecklingen av psykoser, och viktökning kopplad till sjukdomen. Studierna har utförts i samarbete med forskare från University of Turku (Åbo) och King’s College London.

Kunskapen om tillstånd med hög risk för att utveckla psykos (CHRP) har fördjupats under de senaste 20 åren. Men det är fortfarande svårt att förutsäga individuell utveckling av sjukdomen, inklusive psykotiska episoder, alltså en kortvarig och övergående psykos. Enbart 30 procent av individerna med hög risk för psykos blir sjuka. Därför är dagens forskning inriktad på att identifiera vilka som mest sannolikt utvecklar sjukdomen.

– Möjligheten att identifiera biomarkörer hos individerna skulle underlätta en individuell behandling av dessa patienter i riskzonen, säger Matej Orešič.

I en studie publicerad i Biological Psychiatry mäter han och hans forskarkolleger lipider i blodet, både hos personer i riskzonen för att utveckla psykos, och friska försökspersoner. Resultaten visar att de patienter som utvecklat psykoser hade en viss lipidprofil vid tillfället.

– Vi kunde alltså visa att förändringar i lipidprofiler föregår en psykos och att lipidprofiler kan vara användbara kliniskt för att förutsäga vilka individer med risk för psykos som mest sannolikt utvecklar sjukdomen, säger Matej Orešič.

Nyligen har andra studier visat att metaboliska sjukdomar, till exempel viktökning och insulinresistens, är vanliga hos patienter med hög psykosrisk. Det handlar alltså om en direkt koppling av metaboliska faktorer till själva psykosen, och inte som en följd av en ohälsosam livsstil och medicinering. Detta kan i sin tur också ge upphov till viktökning.

Kan förebygga viktökning

I en annan studie, publicerad i Schizofrenia Bulletin, visar forskarna att både patienter med en speciellt hög psykosrisk och patienter som redan haft den första psykosepisoden hade en specifik triglycerid i blodet kopplad till viktökning.

– Mätning av lipider i blodet kan bli kliniskt användbart för att identifiera personer med hög  risk för metaboliska sjukdomar. Det ger möjlighet att sedan kunna rikta förebyggande och individuella insatser till dem som löper risk för viktökning , säger Matej Orešič.

Tidigare forskning har konstaterat ett samband mellan blodfetter och utvecklingen av psykos, men mekanismerna är inte klarlagda. Vissa resultatet pekar på att det så kallade endocannabinoidsystemet, ECS, inte fungerar på patienter med schizofreni. ECS består av hormoner och signalsubstanser och har en skyddande funktion i kroppen. ECS spelar en viktig roll i många ämnesomsättningssjukdomar, till exempel av fettlever som inte beror på alkohol.

Mäter direkt i hjärnan

Mängden endocannabinoidreceptorer kan idag mätas direkt i hjärnan hos människor med så kallad positronemissionstomografi (PET). En studie, publicerad i Schizophrenia visar att sambandet mellan endocannabinoider i blodet och i hjärnan skiljer sig mellan patienter med en första psykosepisod, och friska människor.

– Det är ett steg mot att förstå kopplingen. Ytterligare studier behövs för att  förstå vilken roll endocannabinoider spelar för psykoser och möjligtvis hitta nya behandlingar för psykossjukdomar, säger Matej Orešič.

Dessa studier var en del av det europeiska samarbetsprojektet METSY (Neuroimaging platform for characterization of metabolic co-morbidities in psychotic disorders), som leddes av Matej Orešič.

Källa: Örebro universitet


Dela artikeln

Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.