Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Fetmakirurgi – positiva effekter försvinner fort

En ny studie av forskare vid Lunds universitet väcker frågor om hur effektivt det är med fetmaoperation genom gastric bypass. Redan ett år efter operationen närmade sig koncentrationen av metaboliter och fetter samma nivå som före operationen.

21 augusti, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Fetmakirurgi – positiva effekter försvinner fort
Pressbild

Tidigare forskning har visat att en majoritet av dem som genomgår fetmakirurgi ökar i vikt inom fem år efter gastric bypass-operationen. Det är fortfarande inte klarlagt vad som händer med ämnesomsättningen hos personer som har fått en fetmaoperation. I en ny studie som publiceras i tidskriften Obesity har forskarna studerat ämnesomsättningen hos personer med övervikt före och efter att de genomgått en gastric bypass-operation. Studien visar att de största förändringarna skedde strax efter operationen. Ett år senare närmade sig koncentrationen av metaboliter och fetter samma nivå som före operationen hos alla deltagare.

– Att enbart följa upp vikten hos personer som har genomgått fetmaoperation kan vara ett trubbigt instrument för att studera effekterna av ingreppet. Vår studie ger ökad förståelse av vad som händer med ämnesomsättningen i samband med en gastric bypass-operation, säger Peter Spégel, docent i molekylär metabolism vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) som lett studien.

Snabba förändringarStudien baserar sig på data från 148 personer med och utan typ 2-diabetes som fick en gastric bypass-operation i Sverige. Deltagarna har lämnat blodprover strax före operationen och vid minst två tillfällen efter operationen. Deras BMI (body mass index) mättes före operationen och vid tre tillfällen efter operationen. Forskarna gjorde detaljerade analyser av fetter och metaboliter i blodet för att studera förändringar i ämnesomsättningen. Redan ett år efter operationen var en del personer tillbaka på exakt samma nivå som före operationen, medan återgången för andra inte var lika markant.

– Vi kunde se förändringarna när deltagarna fortfarande hade ett lågt BMI efter operationen. Genom att studera ämnesomsättningen kan vi få en tidig indikation om att ohälsosamma förändringar är på väg. Vi hoppas att kunskapen kan användas för att följa upp individer efter fetmakirurgi och sätta in förebyggande åtgärder som kan förhindra en kommande viktuppgång, säger Nils Wierup, professor i neuroendokrin cellbiologi verksam vid LUDC och en av huvudförfattarna av artikeln.

En slutsats forskarna drar är också att risken för att utveckla typ 2-diabetes minskar kraftigt efter operationen hos individer utan sjukdomen, men ett år senare syns återigen en ökad risk. Hos personer som redan hade typ 2-diabetes vid tiden för operationen sågs en tillbakagång av sjukdomen, men risken för att återgå i sjukdom ökar sedan med tiden.

Nyttan med fetmaoperationerPersoner som opereras för fetma behöver gå ner i vikt innan operationen med hjälp av en diet. En tidigare studie av samma forskarlag studerade effekterna av lågkaloridieten och gastric bypass-operationen var för sig. Studien visade att dieten hade störst effekt på ämnesomsättningen, medan kirurgin ledde till små förändringar. Nu visar forskarnas senaste studie att de positiva effekterna på ämnesomsättningen avtar hos många redan efter ett år.

– Vi behöver göra fler och större studier för att dra säkra slutsatser. En fördel med fetmaoperationer är att en majoritet av personer med typ 2-diabetes ser en tillbakagång av sin sjukdom efteråt. Och även om en stor andel av de personer som får en fetmaoperation går upp i vikt efteråt så blir det oftast inte en återgång till samma vikt som tidigare. Framöver vill vi titta närmare på vad som händer med ämnesomsättningen på individnivå eftersom det kan se olika ut, säger Nils Wierup.

"Metabolic remission precedes possible weight regain after gastric bypass surgery"


Dela artikeln

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock 

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
IMG_2192
Nutraware

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.