Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Fasta är ett effektivt verktyg i cancerbehandling

Rätt diet kombinerat med cellgifter kan inte bara skydda kroppens eget immunförsvar, utan också få det att angripa cancerceller. Det visar forskning som presenteras den … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Rätt diet kombinerat med cellgifter kan inte bara skydda kroppens eget immunförsvar, utan också få det att angripa cancerceller. Det visar forskning som presenteras den här veckan på Chalmers-konferensen Healthy Ageing.

Valter Longo är professor vid University of Southern California och Chalmers jubileumsprofessor. Nu besöker han seminariedagarna Healthy Ageing på Chalmers den 30-31 augusti för att berätta om sin nya studie som publicerades i tidskriften Cancer Cell förra månaden.\n– Vi har tagit fram en diet som imiterar fasta, och bevisat att den fungerar i cancerbehandling i försök på möss. Vi har också mycket lovande kliniska data som visar samma sak. Nu vill vi gå vidare för att se om dieten kan vara ett alternativ till immunterapi, som är mycket dyrt, eller vad som händer om diet och immunterapi kombineras, säger han.\nValter Longo har länge studerat fasta – vilken effekt en fyradagarsfasta har på celler och till och med på vår livslängd – samt inte minst hur fasta kan påverka cancer. Redan 2012 visade han att fasta i kombination med cellgifter fick tumörer att krympa betydligt mer än om bara cellgifter användes. Fastan berövar nämligen cancercellerna den näring de behöver när de växer.\nMen näringsbrist kan också skada patienterna. Inte minst skadas de celler som är immunsystemets främsta vapen mot cancer, de så kallade TIL-cellerna (tumour-infiltrating lymphocytes). Även om skadan bara är tillfällig, och TIL-cellerna sedan till och med kan bli starkare än tidigare, kan den temporära effekten vara ett problem.\nDärför gick Longo vidare och skapade en fasteliknande diet som kapar bort den näring cancercellerna vill ha, samtidigt som immunsystemets viktiga celler får det de behöver. För möss är denna diet växtbaserad och innehåller mycket lite protein och socker. Den är också rik på vitamin D, zink och fettsyror som TIL-cellerna behöver för att fungera.

Cancerceller blir känsliga för kroppens immunsystem

I nya försök har Valter Longo visat att hans diet, i kombination med cellgifter, krymper bröstcancertumörer hos möss till i genomsnitt en fjärdedels storlek. Forskarna gick vidare och undersökte vad som hänt på cellnivå, och hittade två förklaringar. I jämförelse med en kontrollgrupp hade möss som enbart fått cellgifter 70 procent mer TIL-celler, de som enbart fått dietmat hade 80 procent mer och de möss som fått båda behandlingsmetoderna hade hela 240 procent mer TIL-celler. Dessutom kunde forskarlaget visa att ett särskilt enzym skyddade mössens tumörer mot TIL-celler – men med Longos diet försvagades enzymet.\n– Vi blev lite förvånade över att kunna visa att cancerceller som vanligtvis är motståndskraftiga mot kroppens immunsystem, som bröstcancerceller, nu blev känsliga, säger Valter Longo.\nDieten har redan börjat användas vid behandling av människor, och även om Longos team hittills bara tittat på bröst- och hudcancerceller är det troligt att samma principer gäller även för andra cancerformer:\n– Ja, det ser jag som mycket, mycket troligt.

\nÖppen konferens med internationellt ledande experter inom åldrande

Valter Longo är inte ensam om att presentera spännande resultat under Healthy Ageing-dagarna.\n– Jag ser fram emot att lyssna på nobelpristagaren och professorn Tomas Lindahl och professor Frank Madeo, som forskar på ämnet spermidin. Överhuvudtaget är symposiet fyllt av fantastiska talare så det kommer att bli två spännande dagar, sammanfattar Valter Longo.\nI publiken finns såväl andra forskare som inbjudna gymnasieklasser. Konferensen är gratis och öppen för allmänheten. Healthy Ageing omfattar tvärvetenskapliga presentationer av internationellt ledande experter inom åldrande – hos allt från jästceller till människor. Den anordnas av Chalmers styrkeområde Livsvetenskaper och teknik samt organisationen Molecular Frontiers, med stöd av Kungliga Vetenskapsakademien och Astrazeneca.



Debatt

”Debatten om skolmaten missar helheten”

Ett stort antal företrädare för skolmåltidsområdet varnar i en opinionsartikel på Altinget.se för att den intensiva debatten om skolmaten reduceras till en fråga om kött eller inte kött. Dietisten bad Anna Lindelöw Mannheimer, ordförande för Föreningen Frisk Mat och förste undertecknare, att utveckla resonemanget.

Nina Granberg 13 maj, 2026 2 minuters läsning
1n @x2

Foto: AdobeStock

I artikeln skriver undertecknarna, däribland forskare, måltidsutvecklare och representanter för kommunala måltidsverksamheter, att måltiderna i skolan behöver ses i ett bredare perspektiv där hälsa, hållbarhet, livsmedelsberedskap och matglädje vägs samman. De varnar också för att beskriva växtbaserad mat som ett hot mot barns hälsa eller matvanor.

Vad tycker du saknas i dagens diskussion om skolmåltider?

– Jag tycker att det ofta saknas ett helhetsperspektiv. Debatten reduceras lätt till enskilda råvaror eller symbolfrågor, när fokus borde ligga på skolmåltidens roll för barns hälsa och utveckling, säger Anna Lindelöw Mannheimer.

Hon beskriver måltiderna i skolan som viktiga för barns matvanor och relation till mat, men framhåller samtidigt att barn också påverkas av reklam, sociala medier, butiksmiljöer och den matkultur som omger dem.

– Då blir det märkligt att just skolmåltiden så ofta lyfts som ett problem i debatten.

Samtidigt framhåller hon skollunchen som en viktig del av skolans kompensatoriska uppdrag.

– Svenska skolmåltider utgår från forskning, näringsrekommendationer och nationella riktlinjer, inte från tillfälliga opinioner, smakpreferenser eller ideologiska infall.

Anna Lindelöw Mannheimer tror också att många har en förlegad bild av hur skolmåltider ser ut idag och uppmanar fler att besöka en skola under lunchen för att själva se hur måltiderna fungerar.

Vilken roll tycker du att nutrition och folkhälsa får i den här debatten idag?

– Jag upplever att nutrition och folkhälsa ibland hamnar i skymundan för mer polariserade och känslostyrda diskussioner. Det skapas ofta en motsättning mellan hälsa, hållbarhet och matglädje, trots att professionen i skolköken arbetar med att få dessa perspektiv att fungera tillsammans i vardagen.

ALM_pressbild
Pressbild

Hon menar att uppdraget är komplext och kräver både nutritionskompetens, matlagningskunskap och förståelse för barns beteenden och smakutveckling.

Behövs det stärkt kompetens inom kommunerna för att skolmåltider ska kunna utvecklas både hållbart och näringsmässigt?

– Jag tror framför allt att det behövs bättre förutsättningar för den kompetens som redan finns.

Anna Lindelöw Mannheimer menar att många offentliga kök har små resurser samtidigt som kraven är höga. För att utveckla måltider som både är näringsriktiga, hållbara och uppskattade behövs enligt henne tvärprofessionellt arbete där kostkompetens, pedagogik, gastronomi och hållbarhetskunskap samverkar.

– Det handlar också om att ge måltidsverksamheterna mandat och arbetsro att arbeta utvecklingsinriktat tillsammans med elever och pedagoger, säger hon.

Läs hela debattartikeln HÄR.



Forskning

Tarmmikrobiomet kopplas till förbättring av typ 2-diabetes efter obesitaskirurgi

Förändringar i tarmmikrobiomet efter obesitaskirurgi kan vara kopplade till långvarig förbättring av typ 2-diabetes. Det tyder en ny svensk studie på. Enligt Fredrik Bäckhed, en av forskarna, kan fynden på sikt få betydelse för dietisters arbete.

Nina Granberg 12 maj, 2026 Uppdaterades 13 maj, 2026 2 minuters läsning
IMG_1841

Foto: Malin Arnesson, Johan Wingborg



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.