Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Fasta är ett effektivt verktyg i cancerbehandling

Rätt diet kombinerat med cellgifter kan inte bara skydda kroppens eget immunförsvar, utan också få det att angripa cancerceller. Det visar forskning som presenteras den … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Rätt diet kombinerat med cellgifter kan inte bara skydda kroppens eget immunförsvar, utan också få det att angripa cancerceller. Det visar forskning som presenteras den här veckan på Chalmers-konferensen Healthy Ageing.

Valter Longo är professor vid University of Southern California och Chalmers jubileumsprofessor. Nu besöker han seminariedagarna Healthy Ageing på Chalmers den 30-31 augusti för att berätta om sin nya studie som publicerades i tidskriften Cancer Cell förra månaden.\n– Vi har tagit fram en diet som imiterar fasta, och bevisat att den fungerar i cancerbehandling i försök på möss. Vi har också mycket lovande kliniska data som visar samma sak. Nu vill vi gå vidare för att se om dieten kan vara ett alternativ till immunterapi, som är mycket dyrt, eller vad som händer om diet och immunterapi kombineras, säger han.\nValter Longo har länge studerat fasta – vilken effekt en fyradagarsfasta har på celler och till och med på vår livslängd – samt inte minst hur fasta kan påverka cancer. Redan 2012 visade han att fasta i kombination med cellgifter fick tumörer att krympa betydligt mer än om bara cellgifter användes. Fastan berövar nämligen cancercellerna den näring de behöver när de växer.\nMen näringsbrist kan också skada patienterna. Inte minst skadas de celler som är immunsystemets främsta vapen mot cancer, de så kallade TIL-cellerna (tumour-infiltrating lymphocytes). Även om skadan bara är tillfällig, och TIL-cellerna sedan till och med kan bli starkare än tidigare, kan den temporära effekten vara ett problem.\nDärför gick Longo vidare och skapade en fasteliknande diet som kapar bort den näring cancercellerna vill ha, samtidigt som immunsystemets viktiga celler får det de behöver. För möss är denna diet växtbaserad och innehåller mycket lite protein och socker. Den är också rik på vitamin D, zink och fettsyror som TIL-cellerna behöver för att fungera.

Cancerceller blir känsliga för kroppens immunsystem

I nya försök har Valter Longo visat att hans diet, i kombination med cellgifter, krymper bröstcancertumörer hos möss till i genomsnitt en fjärdedels storlek. Forskarna gick vidare och undersökte vad som hänt på cellnivå, och hittade två förklaringar. I jämförelse med en kontrollgrupp hade möss som enbart fått cellgifter 70 procent mer TIL-celler, de som enbart fått dietmat hade 80 procent mer och de möss som fått båda behandlingsmetoderna hade hela 240 procent mer TIL-celler. Dessutom kunde forskarlaget visa att ett särskilt enzym skyddade mössens tumörer mot TIL-celler – men med Longos diet försvagades enzymet.\n– Vi blev lite förvånade över att kunna visa att cancerceller som vanligtvis är motståndskraftiga mot kroppens immunsystem, som bröstcancerceller, nu blev känsliga, säger Valter Longo.\nDieten har redan börjat användas vid behandling av människor, och även om Longos team hittills bara tittat på bröst- och hudcancerceller är det troligt att samma principer gäller även för andra cancerformer:\n– Ja, det ser jag som mycket, mycket troligt.

\nÖppen konferens med internationellt ledande experter inom åldrande

Valter Longo är inte ensam om att presentera spännande resultat under Healthy Ageing-dagarna.\n– Jag ser fram emot att lyssna på nobelpristagaren och professorn Tomas Lindahl och professor Frank Madeo, som forskar på ämnet spermidin. Överhuvudtaget är symposiet fyllt av fantastiska talare så det kommer att bli två spännande dagar, sammanfattar Valter Longo.\nI publiken finns såväl andra forskare som inbjudna gymnasieklasser. Konferensen är gratis och öppen för allmänheten. Healthy Ageing omfattar tvärvetenskapliga presentationer av internationellt ledande experter inom åldrande – hos allt från jästceller till människor. Den anordnas av Chalmers styrkeområde Livsvetenskaper och teknik samt organisationen Molecular Frontiers, med stöd av Kungliga Vetenskapsakademien och Astrazeneca.



Kostråd & riktlinjer

800 000 äldre riskerar undernäring – Livsmedelsverket presenterar tio åtgärder

Nästan var tredje äldre i Sverige riskerar att bli undernärd. Nu presenterar Livsmedelsverket ett nytt kunskapsstöd med tio åtgärder som ska hjälpa kommuner och regioner att förebygga undernäring bland äldre. Dietisternas riksförbund välkomnar förslagen men betonar att de kräver tillgång till dietistkompetens för att kunna genomföras i praktiken.

Nina Granberg 17 juni, 2026 Uppdaterades 24 juni, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Nya beräkningar från Karolinska institutet, gjorda på uppdrag av Livsmedelsverket, visar att omkring 100 000 äldre personer i Sverige är undernärda. Ytterligare 800 000 bedöms ha risk för undernäring.

Enligt de hälsoekonomiska beräkningarna medför undernäring och risk för undernäring uppskattningsvis 7 miljarder kronor i ökade vård- och omsorgskostnader varje år.

– Det här är första gången vi har en tydlig bild av hur omfattande problemet är i Sverige. Undernäring går i många fall att förebygga, men det kräver att flera aktörer agerar tillsammans, tidigt och systematiskt, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

Mer än maten på tallriken

De tio åtgärderna presenteras i en policy brief riktad till beslutsfattare i kommuner och regioner. Syftet är att stärka det strategiska arbetet med mat och måltider inom äldreomsorgen.

Flera av förslagen handlar om organisation, ansvarsfördelning och samverkan, inte bara om maten i sig. Bland annat lyfts behovet av tvärsektoriell samverkan, individanpassat måltidsstöd, utbildning om matens betydelse och ökad samverkan mellan kommun och region.

Livsmedelsverket lyfter också fram att risken för undernäring ökar med stigande ålder, särskilt vid multisjuklighet, demens och social isolering. Samtidigt väntas antalet personer som är 85 år eller äldre öka med omkring 60 procent fram till 2033.

Dietister lyfts också fram i flera av åtgärderna, bland annat när det gäller nutritionsbedömning, måltidsstöd och samverkan mellan olika vårdaktörer.

– Att inkludera dietisters unika kompetens i multiprofessionella team och i samverkan mellan kommun och region ökar möjligheterna att upptäcka risker tidigt, ge individanpassade insatser och följa upp resultaten på ett strukturerat sätt. För att de nationella ambitionerna ska få genomslag krävs dock att dietister finns tillgängliga där de äldre finns, både inom kommunal omsorg och hälso- och sjukvård, säger Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas Riksförbund.

Hon betonar att flera av de föreslagna åtgärderna riskerar att bli svåra att genomföra i praktiken om tillgången till dietister inte stärks.

Rebeka Bereczky Veress understryker också att undernäring inte är en naturlig del av åldrandet och att nutrition därför behöver ses som en självklar del av god och jämlik äldreomsorg, inte som ett komplement. Enligt henne kan tidig upptäckt, individanpassade insatser och rätt kompetens förebygga mycket lidande. De nya beräkningarna visar också att investeringar i god nutrition kan förbättra livskvaliteten för äldre och samtidigt minska behovet av vård och omsorg.

Kunskapsstödet har tagits fram inom ramen för regeringens uppdrag om mat och måltider för äldre.

Faktaruta: Livsmedelsverkets tio åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre

  1. Anta en måltidspolicy med mål för hälsa och livskvalitet.
  2. Inför tvärsektoriell samverkan kring måltidssystemet.
  3. Utse ansvariga för utveckling av måltidsservicen.
  4. Upphandla flexibla och näringsanpassade måltidslösningar.
  5. Ge individanpassade biståndsbeslut.
  6. Öka samverkan mellan kommun och region.
  7. Erbjud anpassat måltidsstöd.
  8. Utbilda personal om matens betydelse.
  9. Främja hälsosamma levnadsvanor.
  10. Underlätta sociala initiativ från civilsamhället.

Läs mer HÄR.


Dela artikeln

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 Uppdaterades 24 juni, 2026 2 minuters läsning
IMG_1946
Pressbild

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.