Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Fasta är ett effektivt verktyg i cancerbehandling

Rätt diet kombinerat med cellgifter kan inte bara skydda kroppens eget immunförsvar, utan också få det att angripa cancerceller. Det visar forskning som presenteras den … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Rätt diet kombinerat med cellgifter kan inte bara skydda kroppens eget immunförsvar, utan också få det att angripa cancerceller. Det visar forskning som presenteras den här veckan på Chalmers-konferensen Healthy Ageing.

Valter Longo är professor vid University of Southern California och Chalmers jubileumsprofessor. Nu besöker han seminariedagarna Healthy Ageing på Chalmers den 30-31 augusti för att berätta om sin nya studie som publicerades i tidskriften Cancer Cell förra månaden.\n– Vi har tagit fram en diet som imiterar fasta, och bevisat att den fungerar i cancerbehandling i försök på möss. Vi har också mycket lovande kliniska data som visar samma sak. Nu vill vi gå vidare för att se om dieten kan vara ett alternativ till immunterapi, som är mycket dyrt, eller vad som händer om diet och immunterapi kombineras, säger han.\nValter Longo har länge studerat fasta – vilken effekt en fyradagarsfasta har på celler och till och med på vår livslängd – samt inte minst hur fasta kan påverka cancer. Redan 2012 visade han att fasta i kombination med cellgifter fick tumörer att krympa betydligt mer än om bara cellgifter användes. Fastan berövar nämligen cancercellerna den näring de behöver när de växer.\nMen näringsbrist kan också skada patienterna. Inte minst skadas de celler som är immunsystemets främsta vapen mot cancer, de så kallade TIL-cellerna (tumour-infiltrating lymphocytes). Även om skadan bara är tillfällig, och TIL-cellerna sedan till och med kan bli starkare än tidigare, kan den temporära effekten vara ett problem.\nDärför gick Longo vidare och skapade en fasteliknande diet som kapar bort den näring cancercellerna vill ha, samtidigt som immunsystemets viktiga celler får det de behöver. För möss är denna diet växtbaserad och innehåller mycket lite protein och socker. Den är också rik på vitamin D, zink och fettsyror som TIL-cellerna behöver för att fungera.

Cancerceller blir känsliga för kroppens immunsystem

I nya försök har Valter Longo visat att hans diet, i kombination med cellgifter, krymper bröstcancertumörer hos möss till i genomsnitt en fjärdedels storlek. Forskarna gick vidare och undersökte vad som hänt på cellnivå, och hittade två förklaringar. I jämförelse med en kontrollgrupp hade möss som enbart fått cellgifter 70 procent mer TIL-celler, de som enbart fått dietmat hade 80 procent mer och de möss som fått båda behandlingsmetoderna hade hela 240 procent mer TIL-celler. Dessutom kunde forskarlaget visa att ett särskilt enzym skyddade mössens tumörer mot TIL-celler – men med Longos diet försvagades enzymet.\n– Vi blev lite förvånade över att kunna visa att cancerceller som vanligtvis är motståndskraftiga mot kroppens immunsystem, som bröstcancerceller, nu blev känsliga, säger Valter Longo.\nDieten har redan börjat användas vid behandling av människor, och även om Longos team hittills bara tittat på bröst- och hudcancerceller är det troligt att samma principer gäller även för andra cancerformer:\n– Ja, det ser jag som mycket, mycket troligt.

\nÖppen konferens med internationellt ledande experter inom åldrande

Valter Longo är inte ensam om att presentera spännande resultat under Healthy Ageing-dagarna.\n– Jag ser fram emot att lyssna på nobelpristagaren och professorn Tomas Lindahl och professor Frank Madeo, som forskar på ämnet spermidin. Överhuvudtaget är symposiet fyllt av fantastiska talare så det kommer att bli två spännande dagar, sammanfattar Valter Longo.\nI publiken finns såväl andra forskare som inbjudna gymnasieklasser. Konferensen är gratis och öppen för allmänheten. Healthy Ageing omfattar tvärvetenskapliga presentationer av internationellt ledande experter inom åldrande – hos allt från jästceller till människor. Den anordnas av Chalmers styrkeområde Livsvetenskaper och teknik samt organisationen Molecular Frontiers, med stöd av Kungliga Vetenskapsakademien och Astrazeneca.



Debatt

Obesitas är en kronisk sjukdom: varför behandlar vi den fortfarande som ett tillfälligt problem?

Apoteket kan vara den saknade länken i en vårdmodell som idag brister i uppföljning och kontinuitet. Det menar dietisten Sara Bussqvist.

IMG_3189
Sara Bussqvist 6 augusti, 2026 Uppdaterades 10 augusti, 2026 3 minuters läsning
img-3189_720_0_1_thumb-red
Sara Bussqvist.

Obesitasvården står inför ett paradigmskifte. Nya läkemedel och ökad kunskap har förändrat synen på obesitas från ett livsstilsproblem till en kronisk sjukdom med biologiska, beteendemässiga och miljömässiga orsaker. Trots det präglas stora delar av vården fortfarande av ett kortsiktigt synsätt – där viktnedgång betraktas som målet, snarare än början på en livslång behandling. Medan behandlingsmöjligheterna utvecklas snabbt har vårdmodellerna inte följt med.

Viktnedgång är inte mållinjen

Viktnedgång ses alltför ofta som slutpunkten för behandlingen, när det i själva verket är starten på ett långt behandlingsförlopp. Följdsjukdomar, näringsstatus, psykisk hälsa och beteendestöd kräver fortsatt uppmärksamhet långt efter att behandlingen inletts.

Snabb viktnedgång till följd av bariatrisk kirurgi eller läkemedelsbehandling förändrar kroppen på sätt som kosten ensam inte kan kompensera för. En betydande del av viktnedgången vid läkemedelsbehandling kan bestå av förlust av muskelmassa. Brister på vitaminer och mineraler uppstår på ett förutsägbart sätt men fångas inte alltid upp i tid – det som inom näringsforskningen kallas 'dold hunger' – ett tillstånd där kaloriintaget verkar tillräckligt, men kroppen ändå saknar de mikronäringsämnen den behöver.

Obesitas förekommer dessutom sällan isolerat. Många patienter lever parallellt med diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller psykisk ohälsa. Långsiktiga resultat handlar därför inte bara om antalet förlorade kilo, utan om huruvida patienten kan hålla sin näringsstatus i balans och behålla kontakten med vården över tid.

Skam är ett medicinskt hinder

Många patienter upplever fortfarande sin obesitas som ett personligt misslyckande. Motgångar under behandlingen tolkas i moraliska snarare än kliniska termer. Patienter uteblir från uppföljning, drar sig från besök eller slutar ta sina läkemedel och kosttillskott. Kroniska sjukdomar kräver kontinuerlig kontakt med vården – skam bryter ner den kontakten. Vårdstrukturerna förstärker ofta problemet utan att ha för avsikt att göra det: systemet är uppbyggt kring enskilda behandlingstillfällen, och framgång mäts alltför ofta i kilo snarare än i hållbar hälsa.

Apoteket kan fylla en stor lucka

Ansvaret för den långsiktiga obesitasvården riskerar att splittras mellan olika vårdgivare. Nutritionsuppföljning, behandlingsstöd och löpande patientkontakt hamnar lätt mellan stolarna. Det är precis här apoteket kan spela en mycket större roll.

Apotekspersonalen tillhör de mest lättillgängliga vårdgivarna och är ofta en av de få vårdkontakter som faktiskt finns kvar under ett långt behandlingsförlopp. Deras roll handlar redan om betydligt mer än att lämna ut recept – dagligen hjälper de patienter att följa sina behandlingar, fångar upp biverkningar och stöttar dem genom komplexa läkemedelsregimer. Vid kroniska sjukdomar som diabetes och högt blodtryck är den typen av långsiktigt stöd redan en självklar del av apotekets arbete. Obesitasvården förtjänar samma synsätt – inte för att ersätta läkare eller dietister, utan för att säkra den kontinuitet som idag saknas.

Kronisk sjukdom kräver kronisk vård

Nästa fas i obesitasvården avgörs av om vården klarar att följa patienten även efter den första behandlingsinsatsen. Det kräver bättre uppföljning, tätare samverkan mellan professioner och ett större fokus på patientens långsiktiga hälsa än på siffran på vågen. Apoteket kan spela en avgörande roll i det arbetet – som en av vårdens mest tillgängliga aktörer, med möjlighet att stärka följsamhet och identifiera nutritionsrisker tidigt. Först när vårdsystemet tar ansvar för hela patientresan kan vi säga att vi behandlar obesitas som den kroniska sjukdom den faktiskt är.

Sara Bussqvist är leg. dietist och produktspecialist hos FitForMe, Sverige som erbjuder kosttillskott inom överviktsvård.



Kalkyler & Verktyg

Nya näringsvärden i Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har publicerat en ny version av Livsmedelsdatabasen med reviderade näringsvärden för ett stort antal livsmedel. Bland nyheterna finns analyser från projektet ”Fetter, mejerier och ägg 2025” samt kompletterande data om frukt och grönsaker från de norska och danska livsmedelsdatabaserna.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_214597522
AdobeStock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.