Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Fasta är ett effektivt verktyg i cancerbehandling

Rätt diet kombinerat med cellgifter kan inte bara skydda kroppens eget immunförsvar, utan också få det att angripa cancerceller. Det visar forskning som presenteras den … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Rätt diet kombinerat med cellgifter kan inte bara skydda kroppens eget immunförsvar, utan också få det att angripa cancerceller. Det visar forskning som presenteras den här veckan på Chalmers-konferensen Healthy Ageing.

Valter Longo är professor vid University of Southern California och Chalmers jubileumsprofessor. Nu besöker han seminariedagarna Healthy Ageing på Chalmers den 30-31 augusti för att berätta om sin nya studie som publicerades i tidskriften Cancer Cell förra månaden.\n– Vi har tagit fram en diet som imiterar fasta, och bevisat att den fungerar i cancerbehandling i försök på möss. Vi har också mycket lovande kliniska data som visar samma sak. Nu vill vi gå vidare för att se om dieten kan vara ett alternativ till immunterapi, som är mycket dyrt, eller vad som händer om diet och immunterapi kombineras, säger han.\nValter Longo har länge studerat fasta – vilken effekt en fyradagarsfasta har på celler och till och med på vår livslängd – samt inte minst hur fasta kan påverka cancer. Redan 2012 visade han att fasta i kombination med cellgifter fick tumörer att krympa betydligt mer än om bara cellgifter användes. Fastan berövar nämligen cancercellerna den näring de behöver när de växer.\nMen näringsbrist kan också skada patienterna. Inte minst skadas de celler som är immunsystemets främsta vapen mot cancer, de så kallade TIL-cellerna (tumour-infiltrating lymphocytes). Även om skadan bara är tillfällig, och TIL-cellerna sedan till och med kan bli starkare än tidigare, kan den temporära effekten vara ett problem.\nDärför gick Longo vidare och skapade en fasteliknande diet som kapar bort den näring cancercellerna vill ha, samtidigt som immunsystemets viktiga celler får det de behöver. För möss är denna diet växtbaserad och innehåller mycket lite protein och socker. Den är också rik på vitamin D, zink och fettsyror som TIL-cellerna behöver för att fungera.

Cancerceller blir känsliga för kroppens immunsystem

I nya försök har Valter Longo visat att hans diet, i kombination med cellgifter, krymper bröstcancertumörer hos möss till i genomsnitt en fjärdedels storlek. Forskarna gick vidare och undersökte vad som hänt på cellnivå, och hittade två förklaringar. I jämförelse med en kontrollgrupp hade möss som enbart fått cellgifter 70 procent mer TIL-celler, de som enbart fått dietmat hade 80 procent mer och de möss som fått båda behandlingsmetoderna hade hela 240 procent mer TIL-celler. Dessutom kunde forskarlaget visa att ett särskilt enzym skyddade mössens tumörer mot TIL-celler – men med Longos diet försvagades enzymet.\n– Vi blev lite förvånade över att kunna visa att cancerceller som vanligtvis är motståndskraftiga mot kroppens immunsystem, som bröstcancerceller, nu blev känsliga, säger Valter Longo.\nDieten har redan börjat användas vid behandling av människor, och även om Longos team hittills bara tittat på bröst- och hudcancerceller är det troligt att samma principer gäller även för andra cancerformer:\n– Ja, det ser jag som mycket, mycket troligt.

\nÖppen konferens med internationellt ledande experter inom åldrande

Valter Longo är inte ensam om att presentera spännande resultat under Healthy Ageing-dagarna.\n– Jag ser fram emot att lyssna på nobelpristagaren och professorn Tomas Lindahl och professor Frank Madeo, som forskar på ämnet spermidin. Överhuvudtaget är symposiet fyllt av fantastiska talare så det kommer att bli två spännande dagar, sammanfattar Valter Longo.\nI publiken finns såväl andra forskare som inbjudna gymnasieklasser. Konferensen är gratis och öppen för allmänheten. Healthy Ageing omfattar tvärvetenskapliga presentationer av internationellt ledande experter inom åldrande – hos allt från jästceller till människor. Den anordnas av Chalmers styrkeområde Livsvetenskaper och teknik samt organisationen Molecular Frontiers, med stöd av Kungliga Vetenskapsakademien och Astrazeneca.



Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.