Farfars överflöd på mat ger högre dödlighet hos sonsonen
Farfäders tillgång på mat under uppväxten har samband med dödligheten hos de manliga barnbarnen. Det visar en stor svensk studie som spänner över tre generationer. … Läs mer,
Farfäders tillgång på mat under uppväxten har samband med dödligheten hos de manliga barnbarnen. Det visar en stor svensk studie som spänner över tre generationer. Förklaringen tros vara epigenetisk – att miljöfaktorer påverkar våra geners uttryck.\n\n\n
Studien, som är gjord av forskare från bland annat Stockholms universitet, visar att om farfar som pojke upplevde riklig skörd och mycket god tillgång på mat, har hans sonson, men inte sondotter, en förhöjd dödlighet som vuxna. Särskilt cancerdödligheten visar sig vara förhöjd. Forskarna har spårat runt 9 000 far- och morföräldrar samt undersökt dödligheten hos deras barnbarn, drygt 11000 personer.\n– Resultaten är mycket tydliga för sambandet mellan farfar och sonson. En tidigare svensk mindre studie, Överkalixstudien, redovisade samma resultat. Inga andra samband över generationerna är säkra i vår studie, säger Denny Vågerö, professor vid Institutionen för folkhälsa, Stockholms universitet och en av författarna.
Gäller pojkar
Perioden strax innan puberteten har föreslagits vara särskilt känslig för påverkan på könscellerna. Den hypotesen stöds av den nya studien, för pojkar men inte för flickor, då ett högt kaloriintag hos pojkar visat sig vara en nackdel för män i tredje led. Resultaten visar ingen skillnad i dödlighet mellan män vars farfar hade dålig eller medelgod tillgång på mat.\nFörklaringen till sambandet är inte självklar, menar forskarna. De tror att epigenetiska förklaringar kan vara nyckeln till sambandet.\n– Sambandet mellan god tillgång på mat och förhöjd dödlighet har stärkts efter att vi tittat på andra faktorer, som sociala förhållanden i familjerna – utbildning, familjestorlek och inkomst. Introduktion av kemiska bekämpningsmedel i slutet på 1800-talet var begränsad och kan knappast ha lett till nya mutationer i stor skala, säger Denny Vågerö.\n– Den mest troliga förklaringen är nog därför att pojkars, men inte flickors, könsceller är öppna för påverkan av miljöförhållanden under förpuberteten, så kallad epigenetisk förändring. I sådana fall skulle dessa förändringar kunna föras vidare till efterkommande generationer. Det har man sett i djurförsök, säger han.\nDenny Vågerö menar dock att det behövs mer forskning, såväl epidemiologisk som molekylärbiologisk, för att avgöra orsaken till sambandet.
Studien:
Paternal grandfather’s access to food predicts all-cause and cancer mortality in grandsons\nStudien utgår från Uppsala Flergenerationsstudie, som utförts av forskare vid Institutionen för folkhälsa. Far- och morföräldrar (drygt 9 000 personer) har spårats bakåt i tiden och regional skördestatistik har använts för att avgöra tillgången på mat under deras uppväxt, perioden 1874-1910. Dödligheten bland deras barnbarn (drygt 11 000 personer) har följts upp mellan 1961 och 2015.
Studien publiceras i Nature Communications och är författad av Denny Vågerö och Vanda Aronsson vid Stockholms Universitet samt Gerard van der Berg och Pia Pinger från universiteten i Bristol respektive Bonn.
Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.
Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt mönster framkom. Ju mindre andel animaliska livsmedel kosten innehöll, desto bättre överensstämde kosten med nordiska näringsrekommendationerna för bland annat fiber och mättat fett. Samtidigt ökade risken på gruppnivå för otillräckligt intag av vissa vitaminer och mineraler.
– Det övergripande resultatet var att det fanns både näringsmässiga fördelar och utmaningar med respektive kosthållning, säger Isabelle Mulkerrins.
Hon menar vidare att resultaten visar att näringsmässiga utmaningar inte är begränsade till växtbaserad kost.
– En kost blir inte per automatik mer eller mindre hälsosam om den inkluderar eller exkluderar animaliska livsmedel, det beror istället på helheten i kosten och vad som faktiskt äts.
B12 inte bara en veganfråga
Många förknippar vitamin B12 främst med vegankost. Men ett av de fynd som Isabelle Mulkerrins själv lyfter fram som särskilt relevant för dietister gäller lakto-ovo-vegetarianer. I studien sågs risk för otillräckligt intag av vitamin B12, trots att gruppen åt både ägg och mejeriprodukter.
Mer än hälften hade ett intag under genomsnittsbehovet och 16 procent hade förhöjda MMA-värden, vilket kan tyda på funktionell B12-brist.
En möjlig förklaring är att gruppen använde B12-tillskott i betydligt lägre utsträckning än veganerna. Dessutom varierar konsumtionen av ägg, mejeriprodukter och berikade alternativ stort mellan individer som äter lakto-ovo-vegetariskt.
– Eftersom lakto-ovo-vegetarianer inkluderar animaliska livsmedel i sin kost kanske de inte tänker på att de kan riskera att få i sig för lite B12.
Enligt Isabelle Mulkerrins är detta särskilt viktigt att uppmärksamma hos unga kvinnor i fertil ålder eftersom behovet av vitamin B12 ökar under graviditet och amning.
Jod och selen behöver uppmärksammas
Avhandlingen identifierar också jod och selen som näringsämnen som kan vara utmanande att få i tillräckliga mängder och därför kan behöva särskild uppmärksamhet vid kostplanering, inte minst i en vegansk kost.
– Våra resultat tyder på att dessa näringsämnen, bland annat jod och selen, inte enbart är relevanta för de som äter växtbaserad kost att ha koll på, utan potentiellt även för andra grupper i befolkningen.
Enligt Isabelle Mulkerrins blir frågan särskilt aktuell när allt fler väljer att äta mer växtbaserat. Animaliska livsmedel är viktiga källor till både jod och selen i den svenska kosten. Samtidigt är relativt få växtbaserade alternativ till mjölk och yoghurt berikade med jod.
Hon betonar att frågan är särskilt viktig för unga kvinnor eftersom behovet av jod ökar under graviditet och amning.
Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap.Pressfoto
Även resultaten för vitamin D är värda att lyfta fram. Samtliga fyra kosthållningar visade risk för otillräckligt intag av vitamin D, något som också stöddes av resultaten från blodproverna hos veganerna, lakto-ovo-vegetarianerna och allätarna.
Få följde kostråden
Avhandlingen visar också att utmaningarna inte enbart handlade om specifika näringsämnen. Oavsett kosthållning var följsamheten till de livsmedelsbaserade kostråden låg. Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker (minst 500–800 gram per dag).
Lika få kom upp i rekommenderat intag av fullkorn (minst 90 gram per dag). Skillnaderna mellan kostgrupperna för fullkorn var dessutom stora. Bland veganerna nådde endast två procent rekommendationen för fullkorn, jämfört med 23 procent bland dem som åt blandkost. Endast var fjärde deltagare åt rekommenderad mängd nötter (20–30 gram per dag).
Resultaten tyder enligt Isabelle Mulkerrins på att unga behöver mer stöd för att omsätta kostråd i praktiken.
– Att många av ungdomarna i studien når upp till näringsrekommendationerna betyder dock inte att kosten är optimal. De livsmedelsbaserade kostråden syftar till att främja hälsa och minska risken för vissa kostrelaterade sjukdomar på lång sikt och där visar resultaten tydliga brister i vad ungdomarna faktiskt äter.
Processad mat ingen enkel fråga
Diskussionen om ultraprocessad mat har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. I samma studiepopulation såg forskarna att veganer fick en större andel av sitt energiintag från livsmedel som klassificerades som ultraprocessade jämfört med övriga kostgrupper.
Samtidigt menar Isabelle Mulkerrins att resultaten behöver tolkas med viss försiktighet.
– Många växtbaserade mejerisubstitut klassificeras som ultraprocessade trots att de inte nödvändigtvis är ohälsosamma eller näringsfattiga.
I studien stod berikade växtbaserade alternativ för en betydande del av intaget av vitamin B12, vitamin D, riboflavin och kalcium hos veganerna.
– Fokus bör enligt min mening ligga mindre på graden av processning och mer på livsmedlens näringsinnehåll och vilken roll de spelar i det totala kostintaget.
Samtidigt framhåller hon att alla växtbaserade substitut inte är näringsmässigt likvärdiga. Många köttsubstitut innehåller relativt mycket salt och få är naturligt rika på, eller berikade med, näringsämnen som jod, selen, vitamin D och B12.
Ställer högre krav på dietister
Berikade växtbaserade alternativ till mejeriprodukter var de största livsmedelskällorna till vitamin B12 och vitamin D bland veganerna och bidrog även med betydande mängder kalcium och riboflavin.
– Jag ser inte användningen av berikade livsmedel och vissa kosttillskott som ett tecken på att växtbaserad kost är näringsmässigt otillräcklig.
Däremot menar Isabelle Mulkerrins att det ställer högre krav på kunskap, både hos personer som äter växtbaserat och hos de dietister som ger råd.
– I praktiken innebär det att kostrådgivning behöver fokusera på vilka näringsämnen som kräver särskild uppmärksamhet, vilka livsmedel som bidrar med dem och vilka mängder som behövs för att uppnå rekommenderade intag.
Kunskap viktig för kostkvalitet
I en av delstudierna undersöktes även deltagarnas så kallade food literacy competencies, det vill säga kunskaper och färdigheter kopplade till mat och måltider. Resultaten visade att högre kostkunskap var kopplad till bättre kostkvalitet, mätt som följsamhet till kost- och näringsrekommendationerna i nordiska näringsrekommendationerna 2023. Ett högre intag av måltider utanför hemmet var däremot kopplat till sämre kostkvalitet.
Enligt Isabelle Mulkerrins räcker det dock inte att känna till kostråden.
– För att kunna omsätta kostråd i praktiken krävs också färdigheter och förståelse för hur rekommendationerna kan tillämpas i vardagen.
För personer som äter växtbaserat handlar det bland annat om kunskap om hur kosten kan planeras för att täcka näringsbehoven. För personer som äter blandkost handlar det i större utsträckning om att öka intaget av vegetabiliska livsmedel och minska intaget av mättat fett samt rött och processat kött.
– Det avgörande är därför inte om kosten innehåller animaliska livsmedel eller inte, utan hur väl den är sammansatt i sin helhet, sammanfattar hon.
• Deltagarna hade följt sin kosthållning (vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost) i minst sex månader före studiestarten.
Avhandlingen, som lades fram i maj 2026, bygger på data från 235 ungdomar i åldern 16–24 år, bosatta i Göteborg och närliggande områden.
Studien undersökte kostintag, näringsstatus, kroppssammansättning och så kallad food literacy, det vill säga kunskaper och färdigheter kopplade till mat och måltider.
Majoriteten av deltagarna var kvinnor (78 procent).
Deltagarna rekryterades genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval.
Studien kan påvisa skillnader mellan kosthållningarna, men inte fastställa orsakssamband.
För första gången får sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem ICD-11. Bakom beslutet ligger ett mångårigt internationellt arbete där svenska forskare varit drivande.
För Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition, innebär beslutet betydligt mer än en ny diagnoskod. Tillsammans med Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, har hon varit...
Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.