Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Forskning som banar väg för hållbara kostrekommendationer

EAT-Lancet-kosten är en modell för hur det globala livsmedelssystemet ska förhålla sig till planetens begränsningar samtidigt som folksjukdomar kan förebyggas. Genom att studera sju kostindex har ett internationellt forskarlag funnit att två av dem är särskilt bra på att utvärdera följsamhet till kosten.

17 juni, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Bord uppdukat med mat. Vi ser händer som serverar sig mat på tallrikar.

Foto: Stock.adobe.com

Inom hälso- och sjukvården används kostindex för att bedöma om en person har ohälsosamma matvanor. Kostindex hjälper även forskare att bedöma hur graden av följsamhet, det vill säga i vilken utsträckning vi följer en viss diet, påverkar hälsan. Tillförlitliga kostindex är av betydelse för att forskare ska dra rätt slutsatser av studier och för att myndigheter ska kunna utveckla hållbara näringsrekommendationer.

EAT-Lancet-kosten innebär bland annat att vi generellt bör äta mer fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter och mindre kött och mejeriprodukter än vad vi gör i dag. Tidigare forskning har visat att hög följsamhet till kosten kan förebygga 54-63 procent av för tidig död och minska utsläppen av växthusgaser med 50 procent. 

– Sådana fynd kan ligga till grund för framtida näringsrekommendationer, men i dag finns det ingen konsensus kring hur följsamheten till EAT-Lancet-kosten ska utvärderas och det gör att det är svårt att följa upp effekterna av kosten, säger Anna Stubbendorff, dietist och doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitets diabetescentrum. Hon har lett studien tillsammans med forskaren Daniel Borch Ibsen.

Hållbara näringsrekommendationer

Sedan EAT-Lancet-kommissionen publicerade sina rekommendationer 2019 har det utvecklats flera kostindex som kan användas för att utvärdera följsamhet till dieten. 

Forskarlaget har undersökt hur användbara sju av dessa kostindex är och funnit att två var särskilt bra på att utvärdera följsamhet till kosten. 

– Vi behöver tillförlitliga kostindex för att ta fram evidensbaserade näringsrekommendationer som kan leda till att vi förebygger sjukdom och för tidig död. Vi har testat olika kostindex på tre befolkningsstudier för att komma fram till vilka index som är bäst på att utvärdera följsamhet till EAT-Lancet-kosten. Studien visar att resultaten skiljer sig mycket åt beroende på vilket index vi använder, säger Daniel Borch Ibsen, forskare i nutritionsepidemiologi vid Steno Diabetes Center i Aarhus.

Forskarna har undersökt hur bra kostindexen är på att bedöma följsamheten till kosten i befolkningsstudierna Malmö Kost Cancer (MKC) i Sverige, en motsvarande kohort i Danmark och en befolkningsstudie i Mexiko. De två kostindex som var bäst på detta var Stubbendorff-indexet och Colizzi-indexet. Dessa två index grupperade deltagare i förhållande till kostrekommendationerna på ett konsekvent sätt vid en jämförelse av låg och hög grad av följsamhet till dieten.

När dessa index användes för att bedöma följsamheten sågs en minskad risk för förtida dödlighet i tre kohorter, minskad risk för stroke i två kohorter samt lägre växthusutsläpp i MKC, som hade sådan data. 

Eftersom Anna Stubbendorff har utvecklat Stubbendorff-indexet deltog hon inte i bedömningen av hur användbart hennes kostindex är. 

–  En önskvärd egenskap hos ett kostindex som bedömer följsamhet till den här kosten ger individer med ett högt intag av den rekommenderande kosten höga poäng och personer med lågt intag låga poäng. Både Stubbendorff-indexet och Colizzi-indexet hade den här egenskapen och var bäst på att bedöma följsamhet till kosten, säger Daniel Borch Ibsen.  

EAT-Lancet-kosten bygger på forskning och har visat på hälsofördelar med följsamhet till EAT-Lancet-kosten.  

– Vår tidigare forskning har till exempel visat att personer som hade hög följsamhet till EAT-Lancet-kosten hade lägre risk att utveckla typ 2-diabetes. I våra fortsatta studier planerar vi även att undersöka om det kan finnas nackdelar med dieten för hälsan, till följd av eventuell brist på vitaminer och mineraler, säger Anna Stubbendorff.

Kortfakta om studien

Reviewartikel publicerad i The Lancet Planetary Health // nutritionsepidemiologi // epidemiologisk forskning - prospektiv, tvärsnittsstudie, kohortstudie // kvalitativ-, kvantitativ-, forskarinitierad registerbaserad studie // antal patienter i studien: 103 576 friska frivilliga, varav 20 973  från MKC (Malmö kost cancer), 52 452  från DCH (Danish Diet, Cancer and Health) och 30 151 från MTC (the Mexican Teacher’s Cohort).

PublikationA systematic evaluation of seven different scores representing the EAT–Lancet reference diet and mortality, stroke, and greenhouse gas emissions in three cohortsThe Lancet Planetary Health, juni 2024.



Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 Uppdaterades 12 december, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_1549146029

Foto: AdobeStock

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

  • Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
  • Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
  • Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

  • Sänkt moms på frukt och grönsaker
  • Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
  • Reklambegränsningar riktade till barn
  • Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023


Dela artikeln

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_1759119640

Foto: AdobeStock

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.