Folkhälsa

Forskning som banar väg för hållbara kostrekommendationer

EAT-Lancet-kosten är en modell för hur det globala livsmedelssystemet ska förhålla sig till planetens begränsningar samtidigt som folksjukdomar kan förebyggas. Genom att studera sju kostindex har ett internationellt forskarlag funnit att två av dem är särskilt bra på att utvärdera följsamhet till kosten.

17 juni, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Inom hälso- och sjukvården används kostindex för att bedöma om en person har ohälsosamma matvanor. Kostindex hjälper även forskare att bedöma hur graden av följsamhet, det vill säga i vilken utsträckning vi följer en viss diet, påverkar hälsan. Tillförlitliga kostindex är av betydelse för att forskare ska dra rätt slutsatser av studier och för att myndigheter ska kunna utveckla hållbara näringsrekommendationer.

EAT-Lancet-kosten innebär bland annat att vi generellt bör äta mer fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter och mindre kött och mejeriprodukter än vad vi gör i dag. Tidigare forskning har visat att hög följsamhet till kosten kan förebygga 54-63 procent av för tidig död och minska utsläppen av växthusgaser med 50 procent.

– Sådana fynd kan ligga till grund för framtida näringsrekommendationer, men i dag finns det ingen konsensus kring hur följsamheten till EAT-Lancet-kosten ska utvärderas och det gör att det är svårt att följa upp effekterna av kosten, säger Anna Stubbendorff, dietist och doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitets diabetescentrum. Hon har lett studien tillsammans med forskaren Daniel Borch Ibsen.

Hållbara näringsrekommendationer

Sedan EAT-Lancet-kommissionen publicerade sina rekommendationer 2019 har det utvecklats flera kostindex som kan användas för att utvärdera följsamhet till dieten.

Forskarlaget har undersökt hur användbara sju av dessa kostindex är och funnit att två var särskilt bra på att utvärdera följsamhet till kosten.

– Vi behöver tillförlitliga kostindex för att ta fram evidensbaserade näringsrekommendationer som kan leda till att vi förebygger sjukdom och för tidig död. Vi har testat olika kostindex på tre befolkningsstudier för att komma fram till vilka index som är bäst på att utvärdera följsamhet till EAT-Lancet-kosten. Studien visar att resultaten skiljer sig mycket åt beroende på vilket index vi använder, säger Daniel Borch Ibsen, forskare i nutritionsepidemiologi vid Steno Diabetes Center i Aarhus.

Forskarna har undersökt hur bra kostindexen är på att bedöma följsamheten till kosten i befolkningsstudierna Malmö Kost Cancer (MKC) i Sverige, en motsvarande kohort i Danmark och en befolkningsstudie i Mexiko. De två kostindex som var bäst på detta var Stubbendorff-indexet och Colizzi-indexet. Dessa två index grupperade deltagare i förhållande till kostrekommendationerna på ett konsekvent sätt vid en jämförelse av låg och hög grad av följsamhet till dieten.

När dessa index användes för att bedöma följsamheten sågs en minskad risk för förtida dödlighet i tre kohorter, minskad risk för stroke i två kohorter samt lägre växthusutsläpp i MKC, som hade sådan data.

Eftersom Anna Stubbendorff har utvecklat Stubbendorff-indexet deltog hon inte i bedömningen av hur användbart hennes kostindex är.

– En önskvärd egenskap hos ett kostindex som bedömer följsamhet till den här kosten ger individer med ett högt intag av den rekommenderande kosten höga poäng och personer med lågt intag låga poäng. Både Stubbendorff-indexet och Colizzi-indexet hade den här egenskapen och var bäst på att bedöma följsamhet till kosten, säger Daniel Borch Ibsen.

EAT-Lancet-kosten bygger på forskning och har visat på hälsofördelar med följsamhet till EAT-Lancet-kosten.

– Vår tidigare forskning har till exempel visat att personer som hade hög följsamhet till EAT-Lancet-kosten hade lägre risk att utveckla typ 2-diabetes. I våra fortsatta studier planerar vi även att undersöka om det kan finnas nackdelar med dieten för hälsan, till följd av eventuell brist på vitaminer och mineraler, säger Anna Stubbendorff.

Kortfakta om studien

Reviewartikel publicerad i The Lancet Planetary Health // nutritionsepidemiologi // epidemiologisk forskning - prospektiv, tvärsnittsstudie, kohortstudie // kvalitativ-, kvantitativ-, forskarinitierad registerbaserad studie // antal patienter i studien: 103 576 friska frivilliga, varav 20 973 från MKC (Malmö kost cancer), 52 452 från DCH (Danish Diet, Cancer and Health) och 30 151 från MTC (the Mexican Teacher’s Cohort).

Publikation“A systematic evaluation of seven different scores representing the EAT–Lancet reference diet and mortality, stroke, and greenhouse gas emissions in three cohorts”The Lancet Planetary Health, juni 2024.

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...