Folkhälsa

Forskning som banar väg för hållbara kostrekommendationer

EAT-Lancet-kosten är en modell för hur det globala livsmedelssystemet ska förhålla sig till planetens begränsningar samtidigt som folksjukdomar kan förebyggas. Genom att studera sju kostindex har ett internationellt forskarlag funnit att två av dem är särskilt bra på att utvärdera följsamhet till kosten.

17 juni, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Inom hälso- och sjukvården används kostindex för att bedöma om en person har ohälsosamma matvanor. Kostindex hjälper även forskare att bedöma hur graden av följsamhet, det vill säga i vilken utsträckning vi följer en viss diet, påverkar hälsan. Tillförlitliga kostindex är av betydelse för att forskare ska dra rätt slutsatser av studier och för att myndigheter ska kunna utveckla hållbara näringsrekommendationer.

EAT-Lancet-kosten innebär bland annat att vi generellt bör äta mer fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter och mindre kött och mejeriprodukter än vad vi gör i dag. Tidigare forskning har visat att hög följsamhet till kosten kan förebygga 54-63 procent av för tidig död och minska utsläppen av växthusgaser med 50 procent.

– Sådana fynd kan ligga till grund för framtida näringsrekommendationer, men i dag finns det ingen konsensus kring hur följsamheten till EAT-Lancet-kosten ska utvärderas och det gör att det är svårt att följa upp effekterna av kosten, säger Anna Stubbendorff, dietist och doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitets diabetescentrum. Hon har lett studien tillsammans med forskaren Daniel Borch Ibsen.

Hållbara näringsrekommendationer

Sedan EAT-Lancet-kommissionen publicerade sina rekommendationer 2019 har det utvecklats flera kostindex som kan användas för att utvärdera följsamhet till dieten.

Forskarlaget har undersökt hur användbara sju av dessa kostindex är och funnit att två var särskilt bra på att utvärdera följsamhet till kosten.

– Vi behöver tillförlitliga kostindex för att ta fram evidensbaserade näringsrekommendationer som kan leda till att vi förebygger sjukdom och för tidig död. Vi har testat olika kostindex på tre befolkningsstudier för att komma fram till vilka index som är bäst på att utvärdera följsamhet till EAT-Lancet-kosten. Studien visar att resultaten skiljer sig mycket åt beroende på vilket index vi använder, säger Daniel Borch Ibsen, forskare i nutritionsepidemiologi vid Steno Diabetes Center i Aarhus.

Forskarna har undersökt hur bra kostindexen är på att bedöma följsamheten till kosten i befolkningsstudierna Malmö Kost Cancer (MKC) i Sverige, en motsvarande kohort i Danmark och en befolkningsstudie i Mexiko. De två kostindex som var bäst på detta var Stubbendorff-indexet och Colizzi-indexet. Dessa två index grupperade deltagare i förhållande till kostrekommendationerna på ett konsekvent sätt vid en jämförelse av låg och hög grad av följsamhet till dieten.

När dessa index användes för att bedöma följsamheten sågs en minskad risk för förtida dödlighet i tre kohorter, minskad risk för stroke i två kohorter samt lägre växthusutsläpp i MKC, som hade sådan data.

Eftersom Anna Stubbendorff har utvecklat Stubbendorff-indexet deltog hon inte i bedömningen av hur användbart hennes kostindex är.

– En önskvärd egenskap hos ett kostindex som bedömer följsamhet till den här kosten ger individer med ett högt intag av den rekommenderande kosten höga poäng och personer med lågt intag låga poäng. Både Stubbendorff-indexet och Colizzi-indexet hade den här egenskapen och var bäst på att bedöma följsamhet till kosten, säger Daniel Borch Ibsen.

EAT-Lancet-kosten bygger på forskning och har visat på hälsofördelar med följsamhet till EAT-Lancet-kosten.

– Vår tidigare forskning har till exempel visat att personer som hade hög följsamhet till EAT-Lancet-kosten hade lägre risk att utveckla typ 2-diabetes. I våra fortsatta studier planerar vi även att undersöka om det kan finnas nackdelar med dieten för hälsan, till följd av eventuell brist på vitaminer och mineraler, säger Anna Stubbendorff.

Kortfakta om studien

Reviewartikel publicerad i The Lancet Planetary Health // nutritionsepidemiologi // epidemiologisk forskning - prospektiv, tvärsnittsstudie, kohortstudie // kvalitativ-, kvantitativ-, forskarinitierad registerbaserad studie // antal patienter i studien: 103 576 friska frivilliga, varav 20 973 från MKC (Malmö kost cancer), 52 452 från DCH (Danish Diet, Cancer and Health) och 30 151 från MTC (the Mexican Teacher’s Cohort).

Publikation“A systematic evaluation of seven different scores representing the EAT–Lancet reference diet and mortality, stroke, and greenhouse gas emissions in three cohorts”The Lancet Planetary Health, juni 2024.

Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 • Uppdaterades 14 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 • Uppdaterades 13 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har undersökt tarmmikrobiomet hos 4 685 svenska vuxna. Under en genomsnittlig uppföljning på fem år utvecklade 383 deltagare typ 2-diabetes.

Redan vid studiens...