Tidningen Dietisten

Dietisten tema obesitas

Dietisten går från klarhet till klarhet och det är tack vare alla kompetenta och generösa kollegor där ute som med glädje och entusiasm delar med … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Dietisten går från klarhet till klarhet och det är tack vare alla kompetenta och generösa kollegor där ute som med glädje och entusiasm delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Utvecklingen av Dietisten har bara börjat!

Ägarskifte

Dietisten gör snart ett ägarskifte och den nya ägaren har stora ambitioner att utveckla tidningen med flera tjänster och produkter. Bland annat kommer vi att med större resurser satsa på digitala plattformar, samtidigt som vi fortsätter att ge ut papperstidningen. Jag hoppas att jag efter sommaren kan berätta mer om det och mycket annat!

Tryckfelsnisse har varit framme

Efter att tidningen har gått till tryckning har en felaktig stavning upptäckts på framsidan av utgåva #2.22.\nDet är Årets dietist, Christin Anderhov Erikssons efternamn som har blivit fel. Vi beklagar det inträffade.\nNamnet är korrigerat i den digitala versionen som finns att läsa här, Dietistens obesitasutgåva.

Dietisten utgåva #2.22

Innehåller artiklar om:

Viktrecidiv efter obesitaskirurgi

Det handlar inte bara om att ”äta mindre och röra sig mer”

Högt BMI i övre tonåren riskfaktorer för svår covid-19

Årets Dietist, Christin Anderhov Eriksson

Viktstigma i vården – er allvarliga konsekvenser

och mycket, mycket mer…

God läsning\nönskar redaktionen

Intresserad att läsa Dietisten?

Utgåvan går även att läsa digitalt i vår digitala tidskriftsbibliotek utan konto och inloggning.\n

Vill du vara säker på att inte missa när nästa nummer släpps. Laddar du ner appen och får påminnelse vid nya släpp.

Jag vill prenumerera

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • 1 minuts läsning

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.