Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Dietist, javisst!

Forskningen öppnar många spännande dörrar

Dietisten Stina Bodén arbetar kliniskt vid Östersunds sjukhus. Hon är också forskare vid Umeå universitet. "Kosten är väldigt viktig genom hela livet. Som dietist kan du göra skillnad och påverka människors livskvalitet. Det är en drivkraft", tycker hon.

Nina Granberg 24 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Du borde bli dietist! Det var vad Stina Bodén då 23 år gammal fick höra när hon fyllde i ett frågeformulär hos sin studievägledare. Det tog skruv och 2005 tog hon sin dietistexamen vid Umeå universitet.

Hur kom du in på forskarbanan?

– Det var faktiskt lite av en slump. Mitt första arbete efter dietistexamen var som forskningskoordinator vid Hälsouniversitet i Linköping. Jag jobbade med att rekrytera gravida till en stor internationell studie om typ 1 diabetes. Även om jag inte var involverad i själva forskningsarbetet fick jag där upp ögonen för hur kul och spännande forskning är. 

Vad forskar du om?

– Jag har varit involverad i flera olika projekt. Man kan säga att den röda tråden i min forskning är kostmönster och hur dessa påverkar risken för sjukdomar. Just nu så undersöker jag om kostens sammansättning och diversitet under graviditet och tidig barndom kan minska barnets risk för allergisk sjukdom. Jag tittar också på om det kan ha ett samband med sammansättningen av bakterier i tarmfloran.

Att jobba både som forskare och kliniskt, hur funkar det?

– Det är både spännande och stressigt. Det är en utmaning att syssla med två olika saker samtidigt. Men det ger också mycket. Jobben korsbefruktar varandra. Forskningen har öppnat många spännande dörrar. Jag får träffa nya kollegor både här och utomlands vilket berikar. 

Vad väntar härnäst?

– Jag har fått ett forskarstipendium, så snart tar jag med mig hela familjen till Denver i Colorado, USA. Det blir mest troligt ett halvår att börja med. Sen får vi se vad som händer…



Diabetes

Kost och träning gav remission vid tidig typ 2-diabetes

Drygt hälften av deltagarna uppnådde diabetesremission efter ett program med energireducerad kost och strukturerad träning. Samtidigt minskade fettmassan medan muskelmassan bevarades. Det visar en ny randomiserad studie av yngre vuxna med typ 2-diabetes.

Dietisten
Redaktionen 9 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande
Adobe.stock

Typ 2-diabetes som debuterar tidigt i livet kan innebära snabbare försämring av blodsockerkontrollen och tidigare komplikationer. I studien RESET for Remission undersökte forskare i Storbritannien och Kanada om en kombination av kostbehandling och träning kunde leda till remission hos denna grupp. Resultaten presenterades vid EASD-kongressen i Milano och publicerades i The Lancet Regional Health – Americas.

Kostersättning och regelbunden träning

Studien omfattade 96 personer i åldern 18–45 år med obesitas och typ 2-diabetes, utan insulinbehandling. Deltagarna lottades till sedvanlig vård eller ett intensivt program.

Programmet inleddes med tolv veckors energireducerad kost och träning, följt av tolv veckor med fokus på viktstabilisering. Kostersättning och återintroduktion av vanlig mat kombinerades med både styrke- och konditionsträning.

Upplägget hade utformats för att undersöka såväl diabetesremission som effekter på bland annat hjärtfunktion och kroppssammansättning.

Remission hos 54 procent 

Efter 24 veckor hade 27 av 50 deltagare i interventionsgruppen, 54 procent, uppnått remission. I kontrollgruppen var motsvarande resultat två av 46, cirka fyra procent.

Remission definierades som HbA1c under 48 mmol/mol och minst tolv veckor utan blodsockersänkande läkemedel. Resultaten visade också minskad fettmassa med bevarad muskelmassa – en relevant aspekt vid behandling som innebär snabb viktnedgång.

För dietister väcker studien frågor om hur kostbehandling och fysisk träning kan samordnas när målet är både viktnedgång och bibehållen fysisk funktion.

Studien jämförde dock hela programmet med sedvanlig vård. Det går därför inte att avgöra hur mycket just träningen bidrog till resultaten. Uppföljningen var dessutom begränsad till 24 veckor, och forskarna efterlyser längre studier. Resultaten visar remission vid uppföljningen, vilket inte innebär att sjukdomen är permanent botad.

Källa: European Association for the Study of Diabetes (EASD), presentation av RESET for Remission, 30 september 2026. The Lancet Regional Health – Americas, 2026. Läs presentationen av studien.


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.