Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Dietist, javisst!

Forskningen öppnar många spännande dörrar

Dietisten Stina Bodén arbetar kliniskt vid Östersunds sjukhus. Hon är också forskare vid Umeå universitet. "Kosten är väldigt viktig genom hela livet. Som dietist kan du göra skillnad och påverka människors livskvalitet. Det är en drivkraft", tycker hon.

Nina Granberg 24 april, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Du borde bli dietist! Det var vad Stina Bodén då 23 år gammal fick höra när hon fyllde i ett frågeformulär hos sin studievägledare. Det tog skruv och 2005 tog hon sin dietistexamen vid Umeå universitet.

Hur kom du in på forskarbanan?

– Det var faktiskt lite av en slump. Mitt första arbete efter dietistexamen var som forskningskoordinator vid Hälsouniversitet i Linköping. Jag jobbade med att rekrytera gravida till en stor internationell studie om typ 1 diabetes. Även om jag inte var involverad i själva forskningsarbetet fick jag där upp ögonen för hur kul och spännande forskning är. 

Vad forskar du om?

– Jag har varit involverad i flera olika projekt. Man kan säga att den röda tråden i min forskning är kostmönster och hur dessa påverkar risken för sjukdomar. Just nu så undersöker jag om kostens sammansättning och diversitet under graviditet och tidig barndom kan minska barnets risk för allergisk sjukdom. Jag tittar också på om det kan ha ett samband med sammansättningen av bakterier i tarmfloran.

Att jobba både som forskare och kliniskt, hur funkar det?

– Det är både spännande och stressigt. Det är en utmaning att syssla med två olika saker samtidigt. Men det ger också mycket. Jobben korsbefruktar varandra. Forskningen har öppnat många spännande dörrar. Jag får träffa nya kollegor både här och utomlands vilket berikar. 

Vad väntar härnäst?

– Jag har fått ett forskarstipendium, så snart tar jag med mig hela familjen till Denver i Colorado, USA. Det blir mest troligt ett halvår att börja med. Sen får vi se vad som händer…



Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 Uppdaterades 13 januari, 2026 1 minuts läsning
3_ratter_tallriksmodellen

Foto: Livsmedelsverket

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson). 

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag. 

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov. 

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.


Dela artikeln

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 12 januari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1600453583

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.