Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Koll på kollegor

"Vi måste bli bättre på att säga ifrån"

Dietisten Sofia Antonsson fick gott om medialt utrymme när hon röt till om energidrycker i början av sommaren. Men hur gör man egentligen för att ta plats i offentligheten? Och vad kan dietist­kåren göra tillsammans för att lyfta folkhälsan?

Agneta Renmark 4 november, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Foto: Privat

Sofia Antonsson har alltid haft ett stort intresse för folkhälsa i allmänhet och maghälsa i synnerhet. Hon driver bland annat Belly Balance, ett health tech-bolag för digital behandling av maghälsorelaterade problem som finns i både Sverige och Storbritannien.

Som kostexpert för Expressen Hälsoliv är hon van vid att ta plats i spalterna och medverkar ofta även i Nyhetsmorgon. När hon i början av sommaren satte ned foten vad gäller funktionsdrycker och proteinbars fick hennes uttalanden enorm spridning i en lång rad medier.

Budskapet? Att energidrycker av typen Nocco är onödiga skitprodukter som riskerar att förstöra barns och ungdomars skolgång och utveckling.

Vad hände sedan? Det är ju ändå en växande miljard­industri som du utmanar…

– Haha, jag fick varken hot- eller hatmejl, däremot fick det stor spridning på Linkedin och det var många som hörde av sig och tyckte att det var bra rutet, säger Sofia Antonsson, som hoppas att hon kan inspirera fler till att våga säga ifrån.

– Jag tycker att vi ibland är för tama som yrkeskår, vi står inte upp för vår spetskompetens. Vi behöver synas och höras och ta plats med all den nutritionskunskap vi besitter. Vi måste inte alltid invänta mer forskning och evidens eller en exakt definition av ultraprocessad mat för att kunna lyfta betydelsen av god näring för att förebygga, behandla och bota sjukdomar.

Vilka är dina bästa tips för den som vill bli mer medial?

– Ta chansen! Och är du osäker så ring någon kollega och be om råd. Sedan är det viktigt att förbereda sig, vara tydlig och konkret. Prata inte energiprocent utan förenkla och ge konkreta tips, som exempelvis hur man sätter färg på tallriken genom att lägga till mer grönsaker.

Jag kräver också att alltid få titta på och godkänna mina citat innan något publiceras. Det gäller även när jag blir filmad – om det inte är direktsändning. Min erfarenhet är att journalisterna tycker att det är bra att man är noggrann, de är också måna om att allt blir rätt.



Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 Uppdaterades 6 mars, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1218538903 1

Foto: AdobeStock

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

  • Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
  • Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
  • Högt blodsocker – 6 procent
  • Högt BMI – 4 procent
  • Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.


Dela artikeln

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1589

Foto: David Stephansson



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.