Koll på kollegor

"Vi måste bli bättre på att säga ifrån"

Dietisten Sofia Antonsson fick gott om medialt utrymme när hon röt till om energidrycker i början av sommaren. Men hur gör man egentligen för att ta plats i offentligheten? Och vad kan dietistkåren göra tillsammans för att lyfta folkhälsan?

Agneta Renmark 4 november, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Sofia Antonsson har alltid haft ett stort intresse för folkhälsa i allmänhet och maghälsa i synnerhet. Hon driver bland annat Belly Balance, ett health tech-bolag för digital behandling av maghälsorelaterade problem som finns i både Sverige och Storbritannien.

Som kostexpert för Expressen Hälsoliv är hon van vid att ta plats i spalterna och medverkar ofta även i Nyhetsmorgon. När hon i början av sommaren satte ned foten vad gäller funktionsdrycker och proteinbars fick hennes uttalanden enorm spridning i en lång rad medier.

Budskapet? Att energidrycker av typen Nocco är onödiga skitprodukter som riskerar att förstöra barns och ungdomars skolgång och utveckling.

Vad hände sedan? Det är ju ändå en växande miljardindustri som du utmanar…

– Haha, jag fick varken hot- eller hatmejl, däremot fick det stor spridning på Linkedin och det var många som hörde av sig och tyckte att det var bra rutet, säger Sofia Antonsson, som hoppas att hon kan inspirera fler till att våga säga ifrån.

– Jag tycker att vi ibland är för tama som yrkeskår, vi står inte upp för vår spetskompetens. Vi behöver synas och höras och ta plats med all den nutritionskunskap vi besitter. Vi måste inte alltid invänta mer forskning och evidens eller en exakt definition av ultraprocessad mat för att kunna lyfta betydelsen av god näring för att förebygga, behandla och bota sjukdomar.

Vilka är dina bästa tips för den som vill bli mer medial?

– Ta chansen! Och är du osäker så ring någon kollega och be om råd. Sedan är det viktigt att förbereda sig, vara tydlig och konkret. Prata inte energiprocent utan förenkla och ge konkreta tips, som exempelvis hur man sätter färg på tallriken genom att lägga till mer grönsaker.

Jag kräver också att alltid få titta på och godkänna mina citat innan något publiceras. Det gäller även när jag blir filmad – om det inte är direktsändning. Min erfarenhet är att journalisterna tycker att det är bra att man är noggrann, de är också måna om att allt blir rätt.

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...