Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Tidningen Dietisten

Dietisten mot nästa nivå

Det är med sann glädje som jag i januari tillträdde som ny chefredaktör för Dietisten. Om man är en idédriven person och motiveras av att … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning

Det är med sann glädje som jag i januari tillträdde som ny chefredaktör för Dietisten. Om man är en idédriven person och motiveras av att skapa, påverka och förändra, finner man det här uppdraget hur spännande som helst! Men för att göra stordåd behöver man helt prestigelöst – utan några för domar om den ena eller andra yrkesgruppen – kroka arm med varandra.

Som yrkespersoner inom dietistkåren är vårt uppdrag större än oss själva. Vår målgrupp är och bör alltid vara slutkonsumenten; alltså patienten och det svenska folket. Att utesluta branscher, föreningar, organisationer eller företag, av rädsla att bli ”uppköpta”, ”lurade”, ”manipulerade” eller ”korrumperade” är främst ett underbetyg för oss själva. Vår integritet, självtillit och självkänsla är och bör vara större än så. Människor med högre mål i livet och med andras bästa i åtanke både samtalar, samverkar, nätverkar, och utbyter tankar och idéer med varandra – och över professionsgränserna. Det är först då vi har möjlighet att förändra världen och påverka de som behöver påverkas och frälsa de som behöver frälsas!

Dietisten kommer att fortsätta att hålla en dialog och samverkan med alla som arbetar för att förbättra medborgarnas hälsa. Men Dietisten kommer även att försöka påverka och inspirera branscher och beslutsfattare för att detta mål ska nås. Kårens kunskaper och kompetens måste spridas – både inom hälso- och sjukvården och samhället i stort, alltså inom livsmedelsindustrin, handeln, media, övrig offentlig sektor, etc. Fler multi disciplinära team bör skapas, de höjer dietisternas kompetens och bidrar till deras personliga och professionella utveckling. På köpet höjs även professionens status. Dietisterna på Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala är ett praktexempel på detta. Om deras arbete och samarbete med professioner inom och utanför hälso- och sjukvården skriver vi i detta nummer.

Det är många nya idéer för Dietisten på gång, en del av dem är redan nu till första numret sjösatta och fler kommer under året! Gemensamt för alla idéer är att vi i ännu högre utsträckning satsar på omvärldsbevakning och gör tidningen än mer inkluderande och mångfacetterad. Dietisten ska fortsätta att inspirera och vara mån om sitt djup samtidigt som den ska låta tvärvetenskapen komma till tals. Här nedan presenteras några exempel på nyheter i tidningen:

  • Karriärvägar. Här lyfts de kollegor fram som arbetar utanför hälso- och sjukvården. Detta för att visa mångfalden inom dietistyrket.
  • Arbetsplatsreportage. I varje nummer kommer vi att följa kollegor på en specifik arbetsplats för att ta del och inspireras av deras arbetssätt.
  • Omvärldsbevakning. Vi bevakar senaste nytt och om vad som är på gång på lärosäten, hos myndigheter och inom industrin.
  • Fråga en kollega. Läsarnas frågor besvaras av ett antal experter.
  • Ny på jobbet. Kollegor som nyligen bytt jobb eller fått nytt jobb uppmärksammas.
  • Nytt redaktionsråd. Eftersom jag tror benhårt på rotation, inkludering och mångfald, men även på kontinuitet i samklang med förnyelse, har vi nu nästan ett helt nytt redaktionsråd.
  • Kalendarium. Viktiga datum och intressanta händelser inom hälso­ och matbranschen tas upp.
  • Inspirationshörna. Läsarna tipsar om relevanta böcker, rapporter, poddar, m m, inom området kost och hälsa.
  • Vidare, äldrefrågor samt området migration och hälsa kommer att få större uppmärksamhet i Dietisten. Covid­19 har blottat brister på jämställd hälsa bland vissa grupper i samhället och det bör vi tillsammans göra något åt. Därutöver finns det oändligt många karriärsinriktningar en dietist kan välja. Att forska är en av dessa. Därför kommer vi i en ny serie belysa forskarkarriären och dietisten inom forskning. Sist men inte minst bör studenterna ta en större plats i tidningen.

    Att ha en bakgrund som egenföretagare och därmed sakna sociala skyddsnät samt att vara ensamstående mamma utan familj och släkt i landet, får en att ständigt känna kniven på strupen och att i alla lägen ge allt för att antingen överleva eller försvinna. Så om jag hör av mig till dig och ber att vi tillsammans skall försöka uträtta stordåd, misstolka inte min iver och otålighet för min avsikt är att göra en tidskrift som alla inom området kost, nutrition och hälsa har glädje och användning av.

    Maria Masoomi



    Diabetes

    Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

    Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

    Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
    IMG_1364

    Foto: AdobeStock



    Forskning

    40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

    Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

    Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
    AdobeStock_179140824

    Foto: AdobeStock

    Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

    Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

    I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

    Kombination ger kraftigt ökad risk

    Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

    Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

    ”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

    Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

    Läs mer om studien HÄR.



    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.