Tema

Digital utbildning kan ge bättre IBS-behandling

Det kan ofta vara svårt för IBS-patienter att få behandling. Så hur kan man förbättra och öka tillgången till vård? Just nu testar forskare en ny digital utbildning som kan bli ett smart hjälpmedel för både patienter och vårdgivare.

Nina Granberg 8 mars, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla en digital patientutbildning ska göra tillgången till IBS-behandling både lättare och effektivare. Dietisten Therese Liljebo, som har 26 års erfarenhet av att arbeta med mag/tarmhälsa, är doktorand i projektet.

– Inledningsvis har deltagarna fått besvara frågeformulär om trötthet, magbesvär och bakgrundsvariabler om till exempel läkemedelsbehandling, säger hon och fortsätter:

– Verktyget är helt internetbaserat och består av tre huvudmoduler. Alla inleds med en kort introduktionsfilm, därefter är det textbaserat.

Den första modulen består av information om IBS från läkare om sjukdomens mekanismer och allmänna symtom. Patienterna får även veta mer om läkemedelsbehandling. Vecka två är det dags för modul två som fokuserar på kostbehandling.

– Deltagarna får i denna modul titta på en film om matvanor och kostens roll. De får till exempel tips på livsmedel som kan minska gaser och andra besvär.

Vecka tre är det dags för sista modulen som är inriktad på livsstilsfaktorer.

– Psykologiska faktorer och samband som till exempel kopplingen till stress tas upp i denna modul.

Efter sista modulen får deltagarna svara på ett uppföljande frågeformulär. Efter sex månader görs ytterligare en uppföljning på samma sätt.

– Målet är att det ska användas runt om i landet. Det är svårt att få tillgång till vård. Så det här kan förhoppningsvis fylla en viktig funktion, avslutar hon.

Therese Liljebo är anställd hos Aleris Gastromottagningen City och via dem är hon doktorand vid Institutionen för medicin, Karolinska Institutet, Solna.

Studien är ett samarbete mellan vårdföretaget Aleris och Mag-tarm laboratorium vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.