Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Den digitala dietisten

Nu har techbolagen och så kallade start-ups fått upp ögonen för dietisters kunskap. Dietisten har blivit nyckeln till framtidens innovationer. Men vad gör en dietist i en start-up och hur blir man mer innovativ som dietist?

Maria Masoomi 4 april, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 5 minuters läsning

Foto: Privat

Vi träffar Oytun Yildirimdemir och Theresia Silander Hagström, medgrundare till en digital dietisttjänst vid namn Eatit och hör deras syn på dietisternas roll i ”den nya världen”. 

Ni är ingenjörer, inte dietister. Hur kommer det sig att ni valt att bygga upp en tjänst med dietister?

– Vi drev tidigare en tjänst där vi sålde närproducerad mat till människor i Stockholmsområdet. Maten kom med förslag på hälsosamma recept att laga av råvarorna. Vi öppnade en ”bonus-tjänst” för våra kunder där de ibland kunde få ställa frågor till dietisten som hade valt ut recepten. Vi märkte snabbt att ”bonus-tjänsten” var mer populär än den ordinarie tjänsten. Det var då vi fick upp ögonen för att det är många som behöver stöd av en dietist, men att det är få som får tillgång till den hjälpen. 

Vad driver ni för tjänst idag?  Hur hjälper ni patienter?

– Tjänsten heter Eatit och är en digital obesitasklinik med en levnadsvanebehandling som kombinerar nutrition och KBT. En legitimerad dietist följer patienterna via video och genom vår app. Vår mission är att ha behandlat 100 miljoner människor globalt till 2030. 

För en kombinerad levnadsvanebehandling skulle andra vårdyrken kunna vara utförare, till exempel läkare, psykologer, sjuksköterskor eller fysioterapeuter. Varför är dietisten kärnan i er verksamhet?

– När man tittar på våra patienters utmaningar tycker vi att dietister är de som är absolut bäst lämpade att behandla denna patientgrupp. Vi har läkare, psykologer och psykoterapeuter i ”bakgrunden” som är med och jobbar för att förbät­tra behandlingen och ge stöd till dietisterna när det behövs. Men när det gäller kontakten med patienten har många dietister exakt de kvaliteter som patientgruppen behöver: Kunskap om vilka levnadsvanor som påverkar hälsan mest samtidigt som de är duktiga på att stötta patienten att hitta konkreta lösningar i vardagen som gör det lättare att bygga upp nya vanor. 

Varför bedrivs vården digitalt och inte på traditionellt sätt?

– Utmaningen är storleken på problemet. Bara i Sverige har 52 procent BMI över 25, 16 procent lever med obesitas. Det går inte att tänka på traditionellt vis om alla som har behov ska få tillgång till behandlingen. Då räcker varken dietisterna eller resurserna till. Utmaningen ser liknande ut globalt. Tyvärr har det hittills även lett till att man nästan negligerat denna patientgrupp - om alla ska få hjälp blir det för dyrt så därför får nästan ingen hjälp eller bara de som redan har fått följdsjukdomar. Det vill vi ändra på. 

Kan man vara innovativ och samtidigt patientsäker?

– Definitivt! Behandlingen vi utför bygger på etablerad forskning samt Socialstyrelsens och Livsmedelsverkets riktlinjer. Det är i samspelet med patienten innovationen sker. I traditionell vård ska all verkstad ske under mötet med dietisten och sedan är det passiv fas fram till nästa besök som oftast ligger flera månader bort. Det är inte ett bra nyttjande av vare sig patientens eller dietistens tid. 

Vi har skärskådat alla delar av behandlingen från vad som händer innan, under och efter möt­et samt tittat på vad utmaningarna är för patienten och dietisten. Från dessa insikter har vi byggt upp något nytt. Istället för att dietisten till exempel informerar om måltidsordning under besöket får patienten läsa på om måltidsordning i sin egen takt inför besöket. Då kan dietisten istället ägna tiden åt frågor och åt att stötta patienten i att etablera måltidsordningen utifrån sina förutsättningar. Andra exempel är att patienten kan rapportera in vikt och antal steg den har tagit digitalt, så vi kan minska den tid dietisten annars behöver lägga på journalföring. Journalsystemet är dessutom anpassat efter dietistvård och det finns redan från start ett gediget patientmaterial som dietisten kan dela ut utan att behöva avsätta tid åt att själv ta fram det. 

Vad tycker dietisterna om ert arbetssätt?

– De tycker det är kul att få jobba mot denna patientgrupp, att få fördjupa sin kunskap i KBT och att få arbeta i en innovativ miljö som hela tiden strävar efter att underlätta jobbet och administrationen för dig som utförare. Det nya arbetssättet ger också en frihet som dietistyrket inte kunnat unna sig förut, friheten att jobba var och när de vill och när det passar. 

Vilka reaktioner har ni fått från era patienter?

– Vi har fått väldigt bra respons överlag. Patienter gillar att ha en kontinuerlig kontakt med en dietist som kan obesitas. Eftersom tjänsten är digital är det lättare att få in den i vardagen. Många patienter med obesitas har flertalet besvikelser i bagaget och dietistens regelbundna stöttning är det som gör skillnad för att åstadkomma hållbar förändring på sikt.

Vad har ni för utmaningar?

– Utmaningen för oss är regioner och arbetsgivare. När arbetsgivare gör upphandlingar för företagshälsovård så inkluderar de sällan dietister, något vi tycker är synd. Många skulle få en mer anpassad och kostnadseffektiv vård om de fick hjälp av en dietist istället för att en läkare eller psykolog ska hjälpa dem med deras viktproblematik. Utmaningen med regionerna är ersättningssystemen. Vi skulle gärna se en modell där vi exempelvis får betalt utifrån den hälsoförbättring vi kan åstadkomma istället för antal besök, eller att vi kan ha fler direktavtal så att vi kan ta emot regionens obesitaspatienter. Vi har möjlighet att behandla fler patienter till en billigare peng än vad regionerna själva har, samtidigt som vi kan vara en högt uppskattad arbetsplats för våra anställda dietister. Vi ser det som vinn-vinn både för regionerna, patienterna och regionens dietister om vi kan gå in och stötta upp.

Om man som dietist vill jobba för en start-up eller bli mer innovativ hur ska man tänka då när man söker jobb?

– Dietister har väldigt bra förutsättningar att vara innovativa. De flesta vi har intervjuat har berättat att de på tidigare arbetsplatser identifierat brister i behandlingen och jobbat för att förbättra dessa eller förmedlat förslag vidare. Det sorgliga är att de sällan får gehör från sin omgivning, men grunden i att vara innovativ är att vara duktig på att identifiera förbättringsmöjligheter. Lästips för den innovativa dietisten

Digitala beteenden, Niclas Laninge

Digital psykologi, J. Edbacken och K. Vernmark

Mindset, du blir vad du tänker, C. Dweck

The Startup of You, 

R. Hoffman och B. Casnocha



Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1589

Foto: David Stephansson



Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock_1693939316

Foto: AdobeStock

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.