Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Dietisten – läs vår nya satsning! 💚

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Den digitala dietisten

Nu har techbolagen och så kallade start-ups fått upp ögonen för dietisters kunskap. Dietisten har blivit nyckeln till framtidens innovationer. Men vad gör en dietist i en start-up och hur blir man mer innovativ som dietist?

Maria Masoomi 4 april, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 5 minuters läsning

Foto: Privat

Vi träffar Oytun Yildirimdemir och Theresia Silander Hagström, medgrundare till en digital dietisttjänst vid namn Eatit och hör deras syn på dietisternas roll i ”den nya världen”. 

Ni är ingenjörer, inte dietister. Hur kommer det sig att ni valt att bygga upp en tjänst med dietister?

– Vi drev tidigare en tjänst där vi sålde närproducerad mat till människor i Stockholmsområdet. Maten kom med förslag på hälsosamma recept att laga av råvarorna. Vi öppnade en ”bonus-tjänst” för våra kunder där de ibland kunde få ställa frågor till dietisten som hade valt ut recepten. Vi märkte snabbt att ”bonus-tjänsten” var mer populär än den ordinarie tjänsten. Det var då vi fick upp ögonen för att det är många som behöver stöd av en dietist, men att det är få som får tillgång till den hjälpen. 

Vad driver ni för tjänst idag?  Hur hjälper ni patienter?

– Tjänsten heter Eatit och är en digital obesitasklinik med en levnadsvanebehandling som kombinerar nutrition och KBT. En legitimerad dietist följer patienterna via video och genom vår app. Vår mission är att ha behandlat 100 miljoner människor globalt till 2030. 

För en kombinerad levnadsvanebehandling skulle andra vårdyrken kunna vara utförare, till exempel läkare, psykologer, sjuksköterskor eller fysioterapeuter. Varför är dietisten kärnan i er verksamhet?

– När man tittar på våra patienters utmaningar tycker vi att dietister är de som är absolut bäst lämpade att behandla denna patientgrupp. Vi har läkare, psykologer och psykoterapeuter i ”bakgrunden” som är med och jobbar för att förbät­tra behandlingen och ge stöd till dietisterna när det behövs. Men när det gäller kontakten med patienten har många dietister exakt de kvaliteter som patientgruppen behöver: Kunskap om vilka levnadsvanor som påverkar hälsan mest samtidigt som de är duktiga på att stötta patienten att hitta konkreta lösningar i vardagen som gör det lättare att bygga upp nya vanor. 

Varför bedrivs vården digitalt och inte på traditionellt sätt?

– Utmaningen är storleken på problemet. Bara i Sverige har 52 procent BMI över 25, 16 procent lever med obesitas. Det går inte att tänka på traditionellt vis om alla som har behov ska få tillgång till behandlingen. Då räcker varken dietisterna eller resurserna till. Utmaningen ser liknande ut globalt. Tyvärr har det hittills även lett till att man nästan negligerat denna patientgrupp - om alla ska få hjälp blir det för dyrt så därför får nästan ingen hjälp eller bara de som redan har fått följdsjukdomar. Det vill vi ändra på. 

Kan man vara innovativ och samtidigt patientsäker?

– Definitivt! Behandlingen vi utför bygger på etablerad forskning samt Socialstyrelsens och Livsmedelsverkets riktlinjer. Det är i samspelet med patienten innovationen sker. I traditionell vård ska all verkstad ske under mötet med dietisten och sedan är det passiv fas fram till nästa besök som oftast ligger flera månader bort. Det är inte ett bra nyttjande av vare sig patientens eller dietistens tid. 

Vi har skärskådat alla delar av behandlingen från vad som händer innan, under och efter möt­et samt tittat på vad utmaningarna är för patienten och dietisten. Från dessa insikter har vi byggt upp något nytt. Istället för att dietisten till exempel informerar om måltidsordning under besöket får patienten läsa på om måltidsordning i sin egen takt inför besöket. Då kan dietisten istället ägna tiden åt frågor och åt att stötta patienten i att etablera måltidsordningen utifrån sina förutsättningar. Andra exempel är att patienten kan rapportera in vikt och antal steg den har tagit digitalt, så vi kan minska den tid dietisten annars behöver lägga på journalföring. Journalsystemet är dessutom anpassat efter dietistvård och det finns redan från start ett gediget patientmaterial som dietisten kan dela ut utan att behöva avsätta tid åt att själv ta fram det. 

Vad tycker dietisterna om ert arbetssätt?

– De tycker det är kul att få jobba mot denna patientgrupp, att få fördjupa sin kunskap i KBT och att få arbeta i en innovativ miljö som hela tiden strävar efter att underlätta jobbet och administrationen för dig som utförare. Det nya arbetssättet ger också en frihet som dietistyrket inte kunnat unna sig förut, friheten att jobba var och när de vill och när det passar. 

Vilka reaktioner har ni fått från era patienter?

– Vi har fått väldigt bra respons överlag. Patienter gillar att ha en kontinuerlig kontakt med en dietist som kan obesitas. Eftersom tjänsten är digital är det lättare att få in den i vardagen. Många patienter med obesitas har flertalet besvikelser i bagaget och dietistens regelbundna stöttning är det som gör skillnad för att åstadkomma hållbar förändring på sikt.

Vad har ni för utmaningar?

– Utmaningen för oss är regioner och arbetsgivare. När arbetsgivare gör upphandlingar för företagshälsovård så inkluderar de sällan dietister, något vi tycker är synd. Många skulle få en mer anpassad och kostnadseffektiv vård om de fick hjälp av en dietist istället för att en läkare eller psykolog ska hjälpa dem med deras viktproblematik. Utmaningen med regionerna är ersättningssystemen. Vi skulle gärna se en modell där vi exempelvis får betalt utifrån den hälsoförbättring vi kan åstadkomma istället för antal besök, eller att vi kan ha fler direktavtal så att vi kan ta emot regionens obesitaspatienter. Vi har möjlighet att behandla fler patienter till en billigare peng än vad regionerna själva har, samtidigt som vi kan vara en högt uppskattad arbetsplats för våra anställda dietister. Vi ser det som vinn-vinn både för regionerna, patienterna och regionens dietister om vi kan gå in och stötta upp.

Om man som dietist vill jobba för en start-up eller bli mer innovativ hur ska man tänka då när man söker jobb?

– Dietister har väldigt bra förutsättningar att vara innovativa. De flesta vi har intervjuat har berättat att de på tidigare arbetsplatser identifierat brister i behandlingen och jobbat för att förbättra dessa eller förmedlat förslag vidare. Det sorgliga är att de sällan får gehör från sin omgivning, men grunden i att vara innovativ är att vara duktig på att identifiera förbättringsmöjligheter. Lästips för den innovativa dietisten

Digitala beteenden, Niclas Laninge

Digital psykologi, J. Edbacken och K. Vernmark

Mindset, du blir vad du tänker, C. Dweck

The Startup of You, 

R. Hoffman och B. Casnocha



Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram


Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 5 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_268073936

Foto: AdobeStock_268073936

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt. 

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent. 

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen. 



Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 8 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_614181255

Foto: AdobeStock_614181255



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.