Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Nya kostråd sätter baljväxterna på bordet

När Livsmedelsverket presenterar ett förslag till nya kostråd handlar det inte bara om vad som är bra för hälsan och miljön. För första gången finns även en koppling till beredskap och Sveriges förmåga att försörja befolkningen med mat i kris eller krig.

Agneta Renmark 20 januari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning
Massor av färggranna baljväxter i olika skålar.
Stock.adobe.com

De svenska kostråden har sett likadana ut i nästan tio år, men i september presenterade Livsmedelsverket ett förslag på hur de nya, uppdaterade kostråden ska se ut.

Grunden är de nordiska näringsrekommendationerna, som tas fram på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

– Vi utgår från hälsa, men väger sedan in även andra faktorer, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Råden föreslås därför kompletteras med information om hur man kan göra miljösmarta val som bidrar till ett öppet landskap och gynnar biologisk mångfald, liksom hur man med sina matvanor kan bidra till Sveriges matproduktion – ett viktigt ben i den svenska beredskapen.

Ett av de på förhand mest omdebatterade budskapen i de nya kostråden är att vi bör äta mindre rött kött från nöt, gris, får och vilt av hälsoskäl. Rekommendationen sänks från tidigare 500 gram till 350 gram i veckan. Enligt Livsmedelsverkets förslag bör vi i stället lägga mer växtbaserat på tallriken. Mängden grönsaker, frukt och bär bör vara minst 500 gram om dagen med tillägget att vi helst bör äta baljväxter som bönor, ärtor och linser varje dag.

Dietisten Anna Jörnvi, som varit DRF:s representant i Livsmedelsverkets referensgrupp för uppdatering av kostråden, tycker att förslaget känns hoppfullt:

– Det var en positiv stämning under hearingen och en efterföljande diskussion som präglades av samstämmighet. Vi är många som vill göra det enklare att äta hälsosamt och hållbart i Sverige.

Hon tycker att det är särskilt bra att man lyfter in baljväxterna så tydligt i de nya kostråden.

– Baljväxter är ju bra för både hälsa och planet, och är dessutom billigt. Jag hade önskat mig ett siffersatt mål eftersom det annars riskerar att bli svårkommunicerat, säger Anna Jörnvi.

Maria Sitell, kommunikationschef och dietist på Brödinstitutet, tycker att råden känns verklighetsbaserade och väl grundade i vetenskapen.

– Man har verkligen vägt in alla relevanta faktorer; hälsa, miljö, beredskap och handelspolitik. Man betonar också att det inte finns något motsatsförhållande mellan bättre hälsa och ökad svensk livsmedelsprodukTion.

Hon fastnade särskilt för en skrivning  – om vår livsmedelskonsumtion i snitt blir 20 procent mer lik de nya kostråden skulle nästan 5 000 dödsfall i kranskärlssjukdom, stroke, cancer eller typ 2-­diabetes kunna förhindras varje år.

– Det är helt fantastiska siffror som visar vilken kraft det finns i att äta hälsosamt!

De nya kostråden presenteras i början av 2025 efter den remissrunda som nyligen avslutats.

Kjell Olsson, ordförande för DRF, sammanfattar de punkter man tryckt på i sitt remissvar så här:

– Vi har poängterat att vi vill se fler mängdangivelser eller frekvensintag, det gäller bland annat fullkorn, baljväxter och mejeriprodukter. I stället för att skriva ”Ät mer fullkorn” kan man exempelvis få med just de 90 gram för både kvinnor och män som rekommenderas i NNR. Vi tycker även att man gärna kan framföra som råd att byta ut exempelvis vitt bröd och vit pasta mot fullkornsvarianter.

DRF önskar sig också ett förtydligande kring nötter, att det inte är saltade snacks det bör handla om utan naturella nötter. Och vad gäller charkprodukter borde det framgå att rekommendationen även gäller chark av vitt kött.

– Sedan tycker vi att man kan tydliggöra rådet om att ”begränsa” intaget av sötsaker, sockersötade drycker samt av alkohol till att ”begränsa eller helt avstå ifrån”, för att förtydliga att det inte finns några hälsomässiga fördelar av att konsumera dessa livsmedel, säger Kjell Olsson.


Dela artikeln

Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.