Obesitas

Dålig kondition och fetma som ung kopplat till kronisk sjukdom som vuxen

Personer som i övre tonåren har dålig kondition eller fetma löper ökad risk att som vuxna ha så svår hjärt-kärlsjukdom att de får sjukersättning på … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Personer som i övre tonåren har dålig kondition eller fetma löper ökad risk att som vuxna ha så svår hjärt-kärlsjukdom att de får sjukersättning på grund av kroniskt nedsatt arbetsförmåga. Detta enligt en studie av forskare vid bland annat Linköpings universitet, som pekar på att även en mindre förbättring av konditionen är kopplat till lägre risk. Fyndet har publicerats i European Heart Journal.

– Vi ser i studien att både fetma och dålig kondition är två väldigt starka riskfaktorer för att senare få sjukersättning på grund av hjärt-kärlsjukdom. Mätningarna gjordes redan i slutet av tonåren, så det är intressant att det redan i den åldern går att se vilka individer som har högre risk än andra att drabbas längre fram i livet, säger Pontus Henriksson, universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, HMV, vid Linköpings universitet.

Den aktuella studien är en av de första som gjorts där forskare tittat på samband mellan att som vuxen få sjukersättning och fysisk hälsa i övre tonåren. Sjukersättning kallades tidigare för sjukpension och betalas ofta ut under resten av livet när en person har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga.

Forskarna har i en tidigare studie, från början av år 2019, sett samband mellan dålig kondition, fetma och sjukersättning på grund av en rad olika sjukdomsorsaker. Det är sedan tidigare känt att dålig kondition och muskelstyrka är förknippat med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Därför ville forskarna titta närmare på den framtida risken för just specifika hjärtkärlsjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtsvikt och sjukdomar i hjärnans blodkärl, exempelvis stroke.

I den aktuella studien studerade forskarteamet över en miljon unga svenska män som mönstrade för militär värnplikt under åren 1972 till 1994. Vid mönstringen mättes bland annat ynglingarnas kondition, muskelstyrka och kroppsmasseindex (BMI). Männen har följts upp i genomsnitt 28 år efter mönstringen, som på den tiden var obligatorisk och gjordes av i princip alla unga män. Dålig kondition och fetma visade sig vara starka riskfaktorer för framtida kronisk hjärt-kärlsjukdom, medan muskelstyrka inte var det. Forskarna tycker att studiens resultat visar på möjligheterna att främja god framtida hälsa.

– Framför allt fitness, eller god kondition, går i hög grad att påverka. Man måste inte bli elitidrottare, utan även en liten förbättring i kondition kan ha god effekt. När det gäller fetma är det oerhört viktigt att förebygga att övervikten uppstår, för det är svårt att behandla fetma när den har etablerats, säger Hanna Henriksson, postdoktoral forskare vid HMV, och studiens huvudförfattare.

Männen som hade fetma och samtidigt god kondition hade lägre risk för framtida kronisk hjärtkärlsjukdom än de som hade fetma i kombination med dålig kondition, vilket talar för att god kondition är viktigt för hälsan även vid övervikt.

Eftersom studien bara är gjord på män, går det inte att generalisera resultatet till kvinnor. Däremot har annan forskning visat att kondition och kroppsvikt har stor betydelse för hälsan även hos kvinnor.

Studien har genomförts med finansiellt stöd från bland annat Svenska Läkaresällskapet, Region Östergötland och Karolinska Institutet.

Aktuell studie: “Cardiorespiratory fitness, muscular strength, and obesity in adolescence and later chronic disability due to cardiovascular disease: a cohort study of 1 million men”, Hanna Henriksson, Pontus Henriksson, Per Tynelius, Mattias Ekstedt, Daniel Berglind, Idoia Labayen, Jonatan R. Ruiz, Carl J. Lavie och Francisco B. Ortega, (2019), European Heart Journal, publicerad online 9 november 2019, doi:10.1093/eurheartj/ehz774\nTidigare studie: ”Fitness and Body Mass Index During Adolescence and Disability Later in Life”, Pontus Henriksson, Hanna Henriksson, Per Tynelius, Daniel Berglind, Marie Löf, I-Min Lee, Eric J. Shiroma och Francisco B. Ortega, (2019), Annals of Internal Medicine, publicerad 12 februari 2019, doi: 10.7326/M18-1861

Källa: Linköpings universitet

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.