Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Pediatrik

Brittiska barnmatsföretag uppmanas minska socker och salt

Regeringen i Storbritannien uppmanar nu till krafttag mot osunda inslag i barnmat. Nya riktlinjer uppmanar tillverkare att minskar mängden socker och salt i produkter riktade till barn under ett år och att de slutar marknadsföra snacks som ”klämmisar” till denna åldersgrupp. 

Nina Granberg 21 augusti, 2025 • Uppdaterades 7 oktober, 2025 • 2 minuters läsning
AdobeStock

Bakgrunden är ökande oro för näringsinnehållet i populära klämpåsar och mellanmål för små barn. En granskning av BBC Panorama visade tidigare i år att flera storsäljande produkter hade lågt innehåll av viktiga näringsämnen, samtidigt som de marknadsfördes som hälsosamma.

NHS (National Health Service)som är Storbritanniens offentliga sjukvårdssystem har också uppdaterat sina råd och avråder från att klämpåsar används som huvudkälla till näring.

– Företagen framställer produkterna som om de vore nyttiga, men de är mer som chips eller godis, säger Dr Alison Tedstone, tidigare chefsnutritionist i regeringen och Public Health England i en radiointervju med BBC Today. 

De nya riktlinjerna, som är frivilliga men kan följas av skarpare lagstiftning, förbjuder också hälsopåståenden som saknar vetenskaplig grund. Tillverkarna har nu 18 månader på sig att uppdatera sina produkter.

Föräldrar vilseleds

Forskare bakom en rapport från University of Leeds varnar för att flera puréprodukter är för vattniga och energifattiga för att utgöra fullvärdig näring för små barn. De pekar också på att formuleringar som ”contains no nasties” kan vilseleda föräldrar, trots att produkterna innehåller stora mängder socker. Ett system med tydligare märkning, liknande trafikljusmärkningen på godis och glass, efterlyses.

Branschorganisationen BSNA svarar att medlemmarna redan gjort stora förbättringar. Men kritiker menar att det fortfarande saknas tydlighet i vad som är tillåtet och att vissa produkter, såsom puffar, vilseledande marknadsförs som måltidskomponenter trots att de ofta används som snacks.

Svensk debatt om klämpåsar – bekvämt men problematiskt

Även i Sverige har dietister länge uttryckt oro över att barn i allt större utsträckning konsumerar klämpåsar, smoothies, gröt eller puréer i praktiska förpackningar. Dietisten Maria Briggert Bengtsson framhåller till exempel i en tidigare artikel i Dietisten också att många klämpåsar, särskilt de som beskrivs som gröt,  inte är berikade med järn och andra näringsämnen som pulvergröt, utan snarare påminner om juice med förtjockningsmedel.  

Ett ytterligare problem är små barn behöver lära sig att tugga riktig mat. Detta påverkar både motorikutveckling, sensorik och måltidskultur. Det handlar alltså inte bara om näring, utan också om viktiga läromoment: att sitta vid bordet, observera hur andra äter och känna olika konsistenser. [Dietisten, 28 maj 2025] 

De nya riktlinjerna gäller i nuläget bara i England, men förväntas få genomslag i hela Storbritannien.



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.