Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Forskning

Kostens påverkan på hälso­utfall hos patienter med ankyloserande spondylit

Syftet med forskningen är främst att undersöka om näringsintag skiljer sig åt mellan personer med ankyloserande spondylit (AS) jämfört mot personer utan AS, samt om näringsstatus korrelerar med inflammation, sjukdomsaktivitet eller sjukdomens svårighet.

31 oktober, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
AdobeStock

Bakgrund  

AS är en av de vanligaste kroniska reumatiska inflammatoriska sjukdomarna. Sjukdomsdebuten sker ofta tidigt i livet, i regel före trettio års ålder och leder till en förhållandevis stor sjukdomsbörda under lång tid. Behandlingen av har förvisso förbättrats under de senaste decennierna med hjälp av nya läkemedel. Trots detta är komplett remission över längre tid ovanligt. Associationer mellan kosten och kroniska sjukdomar så som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes är sedan länge etablerat, och för dessa sjukdomar finns evidensbaserade kostriktlinjer. I motsats finns det inga specifika kostråd för patienter med inflammatoriska sjukdomar så som AS, vilket speglar avsaknaden av evidens. I dagsläget finns det enligt forskaren Erik Hulander inte en enda RCT-studie på kost och AS, endast på kosttillskott.

Det pågår en studie i Frankrike och en i Portugal, men det finns inga resultat från dessa än.

Betydelse

Eftersom kostens påverkan på patienter med AS i princip är outforskad syftar detta projekt till att bli ett av de första som undersöker huruvida kosten skiljer sig åt mellan patienter och friska, och om kosten kan påverka sjukdomsförloppet. 

Enligt Erik Hulander har tidigare nutritionsforskning inom reumatologi ofta fokuserat på patienter med reumatoid artrit. Syftet är nu att överbrygga kunskapsluckan när det gäller näringsintagets relation till kliniska utfallsmått vid AS.

Metod

Den senaste publicerade artikeln beskriver en studie på AS-patienter i norra Sverige, Backbone-studien. För jämförelse mot personer utan AS används data från Cardio Pulmonary BioImage Study (SCAPIS)-studien.

Patienter som uppfyllde diagnoskriterier för AS identifierades i Umeå universitetssjukhus diagnosregister. Det återstod 155 patienter efter att man exkluderat patienter med annan inflammatorisk reumatisk sjukdom, de som flyttat, de som var dementa samt de som inte kunde besvara enkäter på grund av bristande språkfärdigheter. 

För varje patient har kontrollpersoner från SCAPIS-studien tagits ut. Dessa är matchade på kön, ålder och region för att få bästa möjliga statistiska underlag. SCAPIS-studien rekryterade 30 154 slumpvist utvalda män och kvinnor i åldrarna 50 till 64 år.

Av 155 patienter i Backbone--studien kunde 81 matchas mot kontroller. 

Statistisk analys

I en konditionell logistisk regressionsanalys jämfördes intaget av olika näringsämnen. Analysen justerades för faktorer som antogs kunna påverka kostintaget så som hushållsstatus (om man bor ensam eller inte), utbildningsnivå, rökstatus, födelseland (Sverige eller utlandet), samt kroppsvikt. För de näringsämnen som inte angavs som E procent eller näringstäthet justerades det även för energiintag.

Resultat

Patienterna hade ett lägre intag av marina omega-3-fettsyror, ett högre E% från kolhydrater men lägre fiberdensitet. Utöver detta ett lägre intag av vitaminerna A, D, E och K samt kalcium, folat, fosfor, kalium, selen och β-karoten. De huvudsakliga resultaten var alltså att kostkvaliteten verkar vara nedsatt hos patienter med AS.  Resultatet som nyligen publicerats (Arthritis Reserach & Therapy) är det första från detta forskningsprojekt.


Dela artikeln

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock 

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
IMG_2192
Nutraware

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.