Bakgrund  

AS är en av de vanligaste kroniska reumatiska inflammatoriska sjukdomarna. Sjukdomsdebuten sker ofta tidigt i livet, i regel före trettio års ålder och leder till en förhållandevis stor sjukdomsbörda under lång tid. Behandlingen av har förvisso förbättrats under de senaste decennierna med hjälp av nya läkemedel. Trots detta är komplett remission över längre tid ovanligt. Associationer mellan kosten och kroniska sjukdomar så som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes är sedan länge etablerat, och för dessa sjukdomar finns evidensbaserade kostriktlinjer. I motsats finns det inga specifika kostråd för patienter med inflammatoriska sjukdomar så som AS, vilket speglar avsaknaden av evidens. I dagsläget finns det enligt forskaren Erik Hulander inte en enda RCT-studie på kost och AS, endast på kosttillskott.

Det pågår en studie i Frankrike och en i Portugal, men det finns inga resultat från dessa än.

Betydelse

Eftersom kostens påverkan på patienter med AS i princip är outforskad syftar detta projekt till att bli ett av de första som undersöker huruvida kosten skiljer sig åt mellan patienter och friska, och om kosten kan påverka sjukdomsförloppet. 

Enligt Erik Hulander har tidigare nutritionsforskning inom reumatologi ofta fokuserat på patienter med reumatoid artrit. Syftet är nu att överbrygga kunskapsluckan när det gäller näringsintagets relation till kliniska utfallsmått vid AS.

Metod

Den senaste publicerade artikeln beskriver en studie på AS-patienter i norra Sverige, Backbone-studien. För jämförelse mot personer utan AS används data från Cardio Pulmonary BioImage Study (SCAPIS)-studien.

Patienter som uppfyllde diagnoskriterier för AS identifierades i Umeå universitetssjukhus diagnosregister. Det återstod 155 patienter efter att man exkluderat patienter med annan inflammatorisk reumatisk sjukdom, de som flyttat, de som var dementa samt de som inte kunde besvara enkäter på grund av bristande språkfärdigheter. 

För varje patient har kontrollpersoner från SCAPIS-studien tagits ut. Dessa är matchade på kön, ålder och region för att få bästa möjliga statistiska underlag. SCAPIS-studien rekryterade 30 154 slumpvist utvalda män och kvinnor i åldrarna 50 till 64 år.

Av 155 patienter i Backbone--studien kunde 81 matchas mot kontroller. 

Statistisk analys

I en konditionell logistisk regressionsanalys jämfördes intaget av olika näringsämnen. Analysen justerades för faktorer som antogs kunna påverka kostintaget så som hushållsstatus (om man bor ensam eller inte), utbildningsnivå, rökstatus, födelseland (Sverige eller utlandet), samt kroppsvikt. För de näringsämnen som inte angavs som E procent eller näringstäthet justerades det även för energiintag.

Resultat

Patienterna hade ett lägre intag av marina omega-3-fettsyror, ett högre E% från kolhydrater men lägre fiberdensitet. Utöver detta ett lägre intag av vitaminerna A, D, E och K samt kalcium, folat, fosfor, kalium, selen och β-karoten. De huvudsakliga resultaten var alltså att kostkvaliteten verkar vara nedsatt hos patienter med AS.  Resultatet som nyligen publicerats (Arthritis Reserach & Therapy) är det första från detta forskningsprojekt.