Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Tema

Bra kost tidigt i livet kan skydda mot tarmsjukdom

Att äta mycket fisk och grönsaker vid ett års ålder, och även ha ett lågt intag av sockersötad dryck, tycks skydda mot inflammatorisk tarmsjukdom. Det visar en ny studie vid Göteborgs universitet.

Nina Granberg 9 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning
Josefin Bergenholtz

Den globala ökningen av inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, däribland Crohns sjukdom och ulcerös kolit, saknar tydlig förklaring. En bidragande orsak tros vara kostmönster som påverkar bakterierna i tarmen, tarmmikrobiotan. Den är särskilt känslig under de första levnadsåren.

Tidigare forskning har tittat på kostmönster och IBD hos vuxna, men man vet mindre om hur kop­plingen ser ut för barn. En ny studie vid Göteborgs universitet har velat öka kunskapen.

Studie med drygt 80 000 ettåringar

Forskarnas analys bygger på kostinformation om drygt 80 000 ettåringar i Sverige och Norge. Uppgifterna kommer från de två populations­studierna Alla barn i sydöstra Sverige, ABIS, och Den norske mor, far og barn-undersökelsen, MoBa.

Typ av födsel tros vara en viktig faktor för barn­ets tarmflora, som i sin tur kan vara viktig för individens senare utveckling av IBD. 

– I våra statistiska analyser justerade vi för vaginal födsel/kejsarsnitt hos alla barn. Det var cirka 11 procent samt 15 procent i den svenska och norska kohorten som föddes med kejsarsnitt. Men det skiljde sig inte åt mellan grupperna för barnen med låg, medel och hög kostkvalitet under första levnadsåret, säger Annie Guo, dietist och doktorand i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Föräldrarna fick frågor om barnens kost vid 12-18 och 30-36 månaders ålder. Kostkvaliteten bedömdes med en barnanpassad version av verktyget Healthy Eating Index. ( Se faktaruta.)

Barnens hälsa i Sverige följdes under 21 år fram till årsskiftet 2020-2021. De norska barnen följdes i 15 år. Under perioden diagnostiserades 307 av deltagarna med IBD.

Högt fiskintag vid ett års ålder, jämfört med lågt, kunde kopplas till 54 procent lägre risk för ulcerös kolit. Det fanns också en lägre risk om barnen åt mycket grönsaker vid ett års ålder. Däremot följdes ett högt intag av sockersötade drycker, jämfört med lågt intag, av 42 procents ökad risk för IBD.

Forskarna såg inga uppenbara samband mellan IBD och någon av  livsmedelsgrupperna kött, mejeri, frukt, spannmål, potatis och livsmedel med mycket socker eller fett, eller både och.

Vid tre års ålder kunde endast högt fiskintag kopplas till minskad risk för IBD, i synnerhet ulcerös kolit.

Inga orsakssamband kan fastslås

Eftersom studien gjorts på barn i höginkomstländer är det oklart om resultaten kan generaliseras till låg- eller medelinkomstländer med andra kostvanor, menar forskarna. Några orsakssamband kan heller inte fastslås eftersom det är en observationsstudie.

– Även om vi inte kan utesluta andra förklaringar så överensstämmer de nya fynden med hypotesen att kosten tidigt i livet, möjligen förmedlad genom förändringar i tarmmikrobiomet, kan påverka risken för att utveckla IBD, säger Annie Guo. x


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.