Tema

Bra kost tidigt i livet kan skydda mot tarmsjukdom

Att äta mycket fisk och grönsaker vid ett års ålder, och även ha ett lågt intag av sockersötad dryck, tycks skydda mot inflammatorisk tarmsjukdom. Det visar en ny studie vid Göteborgs universitet.

Nina Granberg 9 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Den globala ökningen av inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, däribland Crohns sjukdom och ulcerös kolit, saknar tydlig förklaring. En bidragande orsak tros vara kostmönster som påverkar bakterierna i tarmen, tarmmikrobiotan. Den är särskilt känslig under de första levnadsåren.

Tidigare forskning har tittat på kostmönster och IBD hos vuxna, men man vet mindre om hur kopplingen ser ut för barn. En ny studie vid Göteborgs universitet har velat öka kunskapen.

Studie med drygt 80 000 ettåringar

Forskarnas analys bygger på kostinformation om drygt 80 000 ettåringar i Sverige och Norge. Uppgifterna kommer från de två populationsstudierna Alla barn i sydöstra Sverige, ABIS, och Den norske mor, far og barn-undersökelsen, MoBa.

Typ av födsel tros vara en viktig faktor för barnets tarmflora, som i sin tur kan vara viktig för individens senare utveckling av IBD.

– I våra statistiska analyser justerade vi för vaginal födsel/kejsarsnitt hos alla barn. Det var cirka 11 procent samt 15 procent i den svenska och norska kohorten som föddes med kejsarsnitt. Men det skiljde sig inte åt mellan grupperna för barnen med låg, medel och hög kostkvalitet under första levnadsåret, säger Annie Guo, dietist och doktorand i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Föräldrarna fick frågor om barnens kost vid 12-18 och 30-36 månaders ålder. Kostkvaliteten bedömdes med en barnanpassad version av verktyget Healthy Eating Index. ( Se faktaruta.)

Barnens hälsa i Sverige följdes under 21 år fram till årsskiftet 2020-2021. De norska barnen följdes i 15 år. Under perioden diagnostiserades 307 av deltagarna med IBD.

Högt fiskintag vid ett års ålder, jämfört med lågt, kunde kopplas till 54 procent lägre risk för ulcerös kolit. Det fanns också en lägre risk om barnen åt mycket grönsaker vid ett års ålder. Däremot följdes ett högt intag av sockersötade drycker, jämfört med lågt intag, av 42 procents ökad risk för IBD.

Forskarna såg inga uppenbara samband mellan IBD och någon av livsmedelsgrupperna kött, mejeri, frukt, spannmål, potatis och livsmedel med mycket socker eller fett, eller både och.

Vid tre års ålder kunde endast högt fiskintag kopplas till minskad risk för IBD, i synnerhet ulcerös kolit.

Inga orsakssamband kan fastslås

Eftersom studien gjorts på barn i höginkomstländer är det oklart om resultaten kan generaliseras till låg- eller medelinkomstländer med andra kostvanor, menar forskarna. Några orsakssamband kan heller inte fastslås eftersom det är en observationsstudie.

– Även om vi inte kan utesluta andra förklaringar så överensstämmer de nya fynden med hypotesen att kosten tidigt i livet, möjligen förmedlad genom förändringar i tarmmikrobiomet, kan påverka risken för att utveckla IBD, säger Annie Guo. x

Ätstörningar

Stor genetisk studie ger nya ledtrådar om ätstörningar

Hetsätningsbeteende och anorexia nervosa delar genetiska kopplingar till flera psykiatriska tillstånd – men skiljer sig när det gäller gener kopplade till bland annat kroppsvikt. Det visar en stor internationell studie som breddar den genetiska forskningen om ätstörningar.

Redaktionen 21 september, 2026 • 2 minuters läsning

Genetisk forskning om ätstörningar har hittills till stor del koncentrerats på anorexia nervosa. I en ny studie, publicerad i Nature Mental Health, har en stor internationell forskargrupp även...

Gastroenterologi

Oxalat kan spela roll vid inflammatorisk tarmsjukdom

Personer med inflammatorisk tarmsjukdom kan ha en förändrad förmåga att hantera oxalat från maten. Det visar en studie som väcker frågor om vilken betydelse ämnet kan ha för inflammationen vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit – och om samspelet mellan kost, tarmflora och sjukdom kan vara viktigare än man tidigare trott.

Redaktionen 18 september, 2026 • 2 minuters läsning

Oxalat är ett naturligt förekommande ämne som finns i många vegetabiliska livsmedel, bland annat spenat, nötter, rödbetor och sötpotatis. Ämnet har framför allt uppmärksammats i samband med njursten, eftersom oxalat kan binda till kalcium och bilda kristaller.

Men oxalat bryts också ned och transporteras i tarmen, bland annat med hjälp av tarmbakterier och särskilda transportproteiner. Forskarna bakom den aktuella studien ville därför undersöka om den processen fungerar annorlunda hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.

Högre nivåer vid Crohns sjukdom

Studien kombinerar analyser av prover från patienter med Crohns sjukdom och ulcerös kolit med försök i celler och flera olika musmodeller.

I tarmvävnad från personer med IBD fann forskarna lägre nivåer av två transportproteiner som är involverade i kroppens hantering av oxalat. Hos personer med Crohns sjukdom uppmättes dessutom högre halter av oxalat i avföringen än hos personer utan IBD, trots att det rapporterade intaget av växtbaserade livsmedel var ungefär likartat.

Resultaten skulle kunna tyda på att det inte enbart är mängden oxalat i maten som spelar roll, utan också hur tarmen kan ta hand om ämnet.

I de experimentella delarna av studien såg forskarna också tecken på att oxalat kan förstärka en redan pågående inflammation i tarmen. När möss med experimentell kolit fick en kost med högre oxalatinnehåll förvärrades inflammationen, medan en kost med lägre innehåll gav motsatt effekt.

Inga nya kostråd ännu

Resultaten innebär dock inte att personer med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit bör börja undvika oxalatrika livsmedel. Patientmaterialet är begränsat och en stor del av studien bygger på experimentella modeller. Forskarna beskriver själva resultaten från patienterna som hypotesgenererande och efterlyser större och längre studier innan några kostrekommendationer kan ges.

Det är en viktig reservation eftersom många oxalatrika livsmedel också bidrar med fiber, vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Att begränsa dem utan tydliga skäl kan därför få andra konsekvenser för kostens kvalitet.

Forskarna pekar i stället på flera möjliga vägar för fortsatt forskning. En är att undersöka om tarmfloran kan påverkas så att oxalat bryts ned mer effektivt. På sikt skulle kunskapen också kunna bidra till en mer individanpassad kostbehandling, där både kostintag, tarmfunktion och mikrobiom vägs in.

För dietister blir resultaten därför framför allt en intressant pusselbit i forskningen om IBD – snarare än ett skäl att redan nu förändra kostråden.

Källa: Salvador AC et al. Dietary Oxalate and Intestinal Inflammation: Evidence From Experimental Colitis and Inflammatory Bowel Disease Patient Cohorts. Cellular and Molecular Gastroenterology and Hepatology, 2026.