Tidningen Dietisten

Allergi & celiakiutgåva med spännande dietistavhandling om FODMAP och IBS

Dietisten #3.21 IBS, irritable bowel syndome, är en mångfacetterad sjukdom som kan yttra sig på olika vis hos patienter. Det finns sannolikt många olika patofysiologiska … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Dietisten #3.21

IBS, irritable bowel syndome, är en mångfacetterad sjukdom som kan yttra sig på olika vis hos patienter. Det finns sannolikt många olika patofysiologiska mekanismer bakom IBS, därför är det också troligt att den mest effektiva behandlingen för att lindra symptomen vid IBS kan variera i denna stora patientgrupp. Den 4 juni 2021 försvarade dietist Sanna Nybacka sin avhandling med namnet ”Managing IBS – dietary approaches and food intolerance” vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet. Avhandlingsarbetet fokuserade på hur olika komponenter i kosten, framförallt fermenterbara kolhydrater (FODMAPs – fermenterbara oligo-, di-, monosackarider och polyoler), eller samtidig förekomst av atopi, relaterar till IBS-besvär.

***

Matallergi medför risk för allvarliga allergiska reaktioner och studier har också visat att barn och ungdomar med matallergi har sämre livskvalitet. Det är därför viktigt att diagnostiskt säkerställa om en individ har allergi mot mat och att utnyttja alla möjligheter till diagnostik som finns tillgängliga. En översiktlig presentation av olika diagnostiska metoder vid IgE-förmedlad matallergi.

***

och mycket, mycket mer…

God läsning\nönskar redaktionen

Dietistens senaste utgåva finns tillgängligt digitalt för dig som prenumererar!

Intresserad att läsa Dietisten?

Vi fortsätter vårt förmånliga erbjudande av en kostnadsfri prenumeration av Dietisten för dig som arbetar inom professionen. Läs mer under prenumerera.

Har du inte hunnit ta del av erbjudandet om en gratisprenumeration och önskar kunna läsa alla nummer? Ingen fara, du har tillgång till alla tidigare nummer digitalt i din prenumeration via appen. Välkommen!

Jag vill prenumerera

Folkhälsa

Branschinitiativ ska bidra till bättre matvanor

Livsmedelsindustrin lanserar nya mål för minskat salt- och sockerinnehåll samt tydligare energimärkning på förpackningar. Satsningen bygger på frivilliga åtaganden med sikte på 2030.

Nina Granberg 11 februari, 2026 • Uppdaterades 13 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står fyra branschorganisationer, däribland Livsmedelsföretagen. Totalt har 14 företag hittills anslutit sig, vilket motsvarar omkring 15 procent av den svenska livsmedelsindustrin, skriver Livsmedel i fokus.

Åtagandena omfattar sötade smaksatta mjölkprodukter, matbröd, glass samt kaffebröd, kex och kakor. Målen handlar dels om sänkta halter av salt och fritt socker, dels om krav på energimärkning per portion eller styck på framsidan av förpackningen.

Enligt Livsmedelsföretagen är satsningen en fortsättning på tidigare frivilligt reformuleringsarbete, som Redusalt och Fullkornsfrämjandet. Som exempel lyfts att sockerfri läsk i dag står för cirka 60 procent av försäljningen samt att salthalten i bröd och charkprodukter redan har minskat med 20–25 procent.

Ytterligare frivilliga åtaganden är aviserade till senare under året, bland annat för charkprodukter och förpackade maträtter. Branschorganisationerna betonar samtidigt att samverkan med dagligvaruhandel och restaurangsektor är nödvändig för att nå bredare effekter på matvanor och folkhälsa.

Läs mer HÄR.

Kostråd & riktlinjer

Livsmedelsverket utreder förändrade regler för Nyckelhålet

Livsmedelsverket inleder nu dialoger om en möjlig ändring av föreskrifterna för Nyckelhålet. Bakgrunden är arbetet med att uppdatera märkningens kriterier, där frågan om att tillåta andra liknande nutritionsmärkningar i Sverige har aktualiserats.

Nina Granberg 11 februari, 2026 • Uppdaterades 12 februari, 2026 • 1 minuts läsning

I dag är Nyckelhålet, med vissa undantag, den enda tillåtna symbolen som får användas för att kommunicera livsmedels innehåll av fett, sockerarter, salt och fiber. Under våren ska myndigheten utreda vad en eventuell regeländring skulle innebära för livsmedelsföretag, handeln och konsumenter.

– Nu följer viktiga dialoger med branschen. Vi vill lyssna in olika perspektiv och sedan lägga fram ett förslag som många förhoppningsvis kan stå bakom, säger Britta Ekman, handläggare på Livsmedelsverket.

En anledning till utredningen är att de svenska reglerna skiljer sig från övriga Norden, där flera typer av nutritionsmärkningar är tillåtna. En mer likvärdig nordisk reglering bedöms kunna förenkla för livsmedelsföretag, ett behov som också lyfts av branschaktörer.

Dialogmöten med livsmedelsföretag, branschorganisationer, handeln och konsumentorganisationer hålls under februari. En kompletterande remiss planeras att skickas ut under våren. Något beslut om förändrade föreskrifter är ännu inte fattat.