Dietister från hela Europa fick ta del av ny forskning om hur artificiell intelligens kan kartlägga matvanor, stödja kliniska beslut och skapa nya möjligheter för beteendeförändring. Samtidigt lyftes även offentliga måltider som centrala i omställningen mot mer hälsosamma och hållbara matvanor.

AI kartlägger matvanor och riskmiljöer

Ioannis Ioakimidis, Karolinska Institutet, visade hur digitala verktyg används för att förstå hur människor äter, handlar och exponeras för matreklam. Genom att analysera stora mängder bilder och annan data har hans forskargrupp bland annat tagit fram rapporterna In your face och In your phone, om matreklam som unga möter i samhället och i sina telefoner.

AI-verktyg kan också analysera bilder på måltider och uppskatta näringsinnehållet. Beräkningarna är inte exakta på portionsnivå, men enligt Ioakimidis ger metoden tillräcklig noggrannhet i ett folkhälsoperspektiv.

Samtidigt växer de etiska utmaningarna.

– Även om data är tvättad från personliga detaljer kan en patient identifieras. Det är ganska enkelt att lägga ihop data från olika källor, exempelvis från social media, varnade Billy Langlet, Karolinska Institutet.

AI som stöd vid diagnostik och behandling

Langlet presenterade också hur AI kan underlätta klinisk bedömning och diagnos vid ätstörningar. Verktygen behöver utvecklas vidare och kombineras med andra metoder, exempelvis blodprover, för att bli mer träffsäkra.

Även Ioannis Papathanail, Berns universitet i Schweiz, visade hur AI används i kostundersökningar, personalized nutrition och datavalidering. I det EU-finansierade projektet MELISSA testas bildanalys för att bedöma näringsinnehåll och insulinbehov vid typ 1-diabetes.

Panelen betonade vikten av eftertanke:

– Man kan använda och beundra de här verktygen, men man måste vara medveten om riskerna och ha en inre etisk kompass, konstaterade de.

Hållbar nutrition: skolmåltider som motor för förändring

Elinor Hallström, forskare på Rise, beskrev matens centrala roll i omställningen mot hållbar utveckling. För att nå de globala målen krävs förändringar både i produktion och konsumtion – och offentliga måltider är en viktig arena.

Dietist Maria Biörklund Helgesson presenterade arbetet inom SWITCH food hub i Västra Götaland, där skolmåltider används för att implementera hälsosam och hållbar mat i praktiken. Fokus ligger på sjömat, fullkorn och växtbaserade alternativ.

– “Mission oriented innovation” fungerar – när vi börjar på tallriken. Vi driver utvecklingen och tar ut forskningen i verkligheten och ut i köken, i skolorna och undervisningen och knyter ihop kultur och kunskap, sa hon.

VR-miljöer tränar framtidens matval

Avslutningsvis visades AI-baserade verktyg som låter användare öva sig i hållbara och hälsosamma val i en virtuell matbutik. I VR-miljön kan man jämföra produkter, se klimatpåverkan och näringsinnehåll och utforska olika val utan att det kostar tid eller pengar, något som gör tekniken särskilt användbar i undervisning och folkhälsoprojekt.

Tanken är att ”gamification” ska engagera framför allt ungdomar, som får möjlighet att testa beteenden och se effekterna av sina val i realtid.  Enligt utvecklarna kan detta stärka förståelsen för hur mat påverkar både hälsa och miljö och samtidigt öka motivationen att göra näringsmässigt bättre och mer klimatsmarta val även i vardagen.