Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

EFAD 2025

AI avslöjar matvanor och VR tränar hållbara val

AI inom nutritionsforskning, VR-butiker för hållbara matval och skolmåltider som motor för förändring. På EFAD-kongressen i Malmö presenterades flera nya verktyg som kan påverka hur dietister arbetar både i vård och inom folkhälsa de kommande åren.

Kajsa Asp Jonson 25 november, 2025 • Uppdaterades 26 november, 2025 • 3 minuters läsning
IMG_6849
Kajsa Asp Jonson

Dietister från hela Europa fick ta del av ny forskning om hur artificiell intelligens kan kartlägga matvanor, stödja kliniska beslut och skapa nya möjligheter för beteendeförändring. Samtidigt lyftes även offentliga måltider som centrala i omställningen mot mer hälsosamma och hållbara matvanor.

AI kartlägger matvanor och riskmiljöer

Ioannis Ioakimidis, Karolinska Institutet, visade hur digitala verktyg används för att förstå hur människor äter, handlar och exponeras för matreklam. Genom att analysera stora mängder bilder och annan data har hans forskargrupp bland annat tagit fram rapporterna In your face och In your phone, om matreklam som unga möter i samhället och i sina telefoner.

AI-verktyg kan också analysera bilder på måltider och uppskatta näringsinnehållet. Beräkningarna är inte exakta på portionsnivå, men enligt Ioakimidis ger metoden tillräcklig noggrannhet i ett folkhälsoperspektiv.

Samtidigt växer de etiska utmaningarna.

– Även om data är tvättad från personliga detaljer kan en patient identifieras. Det är ganska enkelt att lägga ihop data från olika källor, exempelvis från social media, varnade Billy Langlet, Karolinska Institutet.

AI som stöd vid diagnostik och behandling

Langlet presenterade också hur AI kan underlätta klinisk bedömning och diagnos vid ätstörningar. Verktygen behöver utvecklas vidare och kombineras med andra metoder, exempelvis blodprover, för att bli mer träffsäkra.

Även Ioannis Papathanail, Berns universitet i Schweiz, visade hur AI används i kostundersökningar, personalized nutrition och datavalidering. I det EU-finansierade projektet MELISSA testas bildanalys för att bedöma näringsinnehåll och insulinbehov vid typ 1-diabetes.

Panelen betonade vikten av eftertanke:

– Man kan använda och beundra de här verktygen, men man måste vara medveten om riskerna och ha en inre etisk kompass, konstaterade de.

Hållbar nutrition: skolmåltider som motor för förändring

Elinor Hallström, forskare på Rise, beskrev matens centrala roll i omställningen mot hållbar utveckling. För att nå de globala målen krävs förändringar både i produktion och konsumtion – och offentliga måltider är en viktig arena.

IMG_6839
Dietist Maria Björklund Helgesson. Foto: Kajsa Asp Jonson.

Dietist Maria Biörklund Helgesson presenterade arbetet inom SWITCH food hub i Västra Götaland, där skolmåltider används för att implementera hälsosam och hållbar mat i praktiken. Fokus ligger på sjömat, fullkorn och växtbaserade alternativ.

– “Mission oriented innovation” fungerar – när vi börjar på tallriken. Vi driver utvecklingen och tar ut forskningen i verkligheten och ut i köken, i skolorna och undervisningen och knyter ihop kultur och kunskap, sa hon.

VR-miljöer tränar framtidens matval

Avslutningsvis visades AI-baserade verktyg som låter användare öva sig i hållbara och hälsosamma val i en virtuell matbutik. I VR-miljön kan man jämföra produkter, se klimatpåverkan och näringsinnehåll och utforska olika val utan att det kostar tid eller pengar, något som gör tekniken särskilt användbar i undervisning och folkhälsoprojekt.

Tanken är att ”gamification” ska engagera framför allt ungdomar, som får möjlighet att testa beteenden och se effekterna av sina val i realtid.  Enligt utvecklarna kan detta stärka förståelsen för hur mat påverkar både hälsa och miljö och samtidigt öka motivationen att göra näringsmässigt bättre och mer klimatsmarta val även i vardagen.



ANNONS

Innehåll från Di Luca & Di Luca

Annons

Zeta Glutenfri – när matglädjen får plats för fler

Glutenfritt ska inte behöva betyda mindre smak, sämre konsistens eller färre möjligheter runt matbordet. Det var utgångspunkten när Zeta tog steget in i den glutenfria kategorin. Bakom satsningen ligger ett omfattande kategoriarbete och erfarenheter från personer som själva lever med celiaki.

Annons 5 oktober, 2026 • Uppdaterades 9 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
Zeta-Glutenfri-Samling-Grupp-Annons
Ulrika Pousette

Under våren 2025 lanserades Zeta Glutenfri med bland annat pasta, pinsa- och pizzabottnar, grissini, crostini och cantucci. Sortimentet sträcker sig från antipasti och pizza till pasta och något sött till kaffet. Ambitionen var att produkterna skulle stå på egna ben när det gäller smak, konsistens och kvalitet.

– För oss har det varit viktigt att inte tänka ”bra för att vara glutenfritt”. Det ska vara riktigt gott, punkt. Zeta handlar om matglädje och om att samla människor kring maten, och då vill vi att fler ska kunna vara med runt bordet på samma villkor, säger Christian Di Luca, vd för Gruppo Di Luca som står bakom varumärket Zeta.

Egen erfarenhet bidrog i arbetet

Inför lanseringen gick Ida Lindberg, inköpskoordinator på Di Luca & Di Luca, igenom marknaden för att kartlägga utbudet och vad konsumenterna saknade. Hon har själv haft celiaki i åtta år och fick diagnosen relativt sent, vilket innebär att hon också har glutenhaltiga produkter att jämföra med.

– Eftersom jag själv är konsument av glutenfria produkter kände jag redan till mycket av det vi saknar på marknaden. För den som lever med celiaki är det inget tillfälligt val, utan en del av vardagen. Då räcker det inte att en produkt bara är glutenfri – den måste också vara riktigt god, ha rätt konsistens och fungera i de måltider man längtar efter.

Kvaliteten fick därför styra produktutvecklingen. Pastan är framtagen för att ge den al dente-känsla som förknippas med italiensk pasta och behålla sitt tuggmotstånd genom måltiden. Pinsa- och pizzabottnarna ska kombinera frasighet, seghet och luftiga kanter.

– En viktig insikt i kategoriarbetet var att konsumenten inte vill bli definierad av det som måste väljas bort. Man vill inspireras av vad man faktiskt kan äta, säger Ida Lindberg.

Matglädje som fått gensvar

Efter lanseringen fick Zeta uppskattande mejl, meddelanden och reaktioner i sociala medier från personer med celiaki. Under 2025 tilldelades satsningen också Guldaxet vid Mat för livet-mässan, ett pris som går till en aktör som gjort en betydande insats för personer som inte kan äta gluten.

– Responsen från personer med celiaki har betytt väldigt mycket för oss. När människor hör av sig och berättar att de har hittat en pasta, en pinsa eller ett bröd som de verkligen har saknat, då blir det tydligt att lanseringen handlar om mer än nya produkter, säger Christian Di Luca.

För Anna Mellberg, dietist på Di Luca & Di Luca, handlar satsningen ytterst om att maten ska få stå i centrum.

– När glutenfritt smakar lika gott som allt annat på tallriken kan fokus ligga där det hör hemma – på njutningen, gemenskapen och matglädjen runt bordet. Det ska vara en självklarhet.

Zeta Glutenfri är mer än en ny produktserie. Det är ett sätt att göra den medelhavsmat som Zeta har arbetat med i decennier tillgänglig för fler. Med smak och kvalitet som utgångspunkt är ambitionen att glutenfritt aldrig ska behöva betyda mindre gott


Dela artikeln

Pediatrik

Eksemets placering kan ge ledtråd om matallergi

Var på kroppen ett spädbarn har eksem kan ha betydelse för bedömningen av senare matallergi. En svensk studie visar att eksem på huvud, hals eller händer var kopplat till högre odds för födoämnesallergi – särskilt när eksemet också fanns på kroppen.

Dietisten
Redaktionen 12 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Eksem
Eksem på händerna ökar risken för matallergi. Adobe.stock

Att eksem under spädbarnstiden är förknippat med matallergi är känt sedan tidigare. Nu har forskare vid Umeå universitet undersökt om även eksemets placering kan bidra med information.

Studien omfattade 4 456 barn i den svenska födelsekohorten NorthPop. Vid nio månaders ålder rapporterade föräldrarna om barnet hade eksem och var det satt. Vid 18 månader fick de uppge om barnet hade fått en födoämnesallergi diagnostiserad av läkare.

Hos 3 280 barn undersöktes också IgE-sensibilisering mot vanliga födoämnesallergen genom blodprov.

Starkast samband vid mer utbrett eksem 

Barn med eksem på huvud, hals eller händer, men inte på övriga kroppen, hade drygt dubbelt så höga odds för födoämnesallergi jämfört med barn utan eksem. När eksemet även omfattade kroppen var oddsen drygt fyra gånger så höga. De justerade oddskvoterna var 2,30 respektive 4,33.

För eksem som enbart fanns på kroppen sågs däremot inget statistiskt säkerställt samband med ökad förekomst av födoämnesallergi. Ett liknande mönster framträdde för födoämnessensibilisering, alltså förekomst av allergiantikroppar. Sensibilisering är inte i sig detsamma som klinisk allergi.

Sambanden kvarstod efter justering för flera faktorer kopplade till familjen, graviditeten, födelsen och barnets tidiga liv.

Barn ska fortfarande få utforska maten

Huvud och händer kommer ofta i kontakt med mat när små barn äter. Forskarna diskuterar den försämrade hudbarriären vid eksem som en möjlig del av förklaringen. Studien kan dock inte avgöra om kontakten med mat genom huden orsakar allergi.

Stina Bodén, studiens förstaförfattare, är forskare vid Umeå universitet och legitimerad dietist vid Östersunds sjukhus. I universitetets presentation betonar hon att resultaten inte ska leda till att barn hindras från att känna på och utforska maten.

– Att låta barnet kladda med och utforska maten är en viktig del av att lära sig äta.

Kan bidra till tidigare uppföljning

Forskarna lyfter i stället vikten av att uppmärksamma och behandla spädbarnseksem tidigt. Både svårighetsgraden och vilka hudområden som är påverkade kan vara relevanta när vården bedömer behovet av uppföljning och rådgivning.

Resultaten ger därmed ytterligare en pusselbit i mötet med små barn med eksem. De visar däremot inte att någon viss behandling av eksemet förebygger matallergi.

Källa: Bodén S et al. Anatomical Distribution of Infant Eczema Predicts Food Allergy and Food Sensitization in Early Childhood. The Journal of Allergy and Clinical Immunology: In Practice, 2026.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.