Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

EFAD 2025

AI avslöjar matvanor och VR tränar hållbara val

AI inom nutritionsforskning, VR-butiker för hållbara matval och skolmåltider som motor för förändring. På EFAD-kongressen i Malmö presenterades flera nya verktyg som kan påverka hur dietister arbetar både i vård och inom folkhälsa de kommande åren.

Kajsa Asp Jonson 25 november, 2025 Uppdaterades 26 november, 2025 3 minuters läsning
IMG_6849

Foto: Kajsa Asp Jonson

Dietister från hela Europa fick ta del av ny forskning om hur artificiell intelligens kan kartlägga matvanor, stödja kliniska beslut och skapa nya möjligheter för beteendeförändring. Samtidigt lyftes även offentliga måltider som centrala i omställningen mot mer hälsosamma och hållbara matvanor.

AI kartlägger matvanor och riskmiljöer

Ioannis Ioakimidis, Karolinska Institutet, visade hur digitala verktyg används för att förstå hur människor äter, handlar och exponeras för matreklam. Genom att analysera stora mängder bilder och annan data har hans forskargrupp bland annat tagit fram rapporterna In your face och In your phone, om matreklam som unga möter i samhället och i sina telefoner.

AI-verktyg kan också analysera bilder på måltider och uppskatta näringsinnehållet. Beräkningarna är inte exakta på portionsnivå, men enligt Ioakimidis ger metoden tillräcklig noggrannhet i ett folkhälsoperspektiv.

Samtidigt växer de etiska utmaningarna.

– Även om data är tvättad från personliga detaljer kan en patient identifieras. Det är ganska enkelt att lägga ihop data från olika källor, exempelvis från social media, varnade Billy Langlet, Karolinska Institutet.

AI som stöd vid diagnostik och behandling

Langlet presenterade också hur AI kan underlätta klinisk bedömning och diagnos vid ätstörningar. Verktygen behöver utvecklas vidare och kombineras med andra metoder, exempelvis blodprover, för att bli mer träffsäkra.

Även Ioannis Papathanail, Berns universitet i Schweiz, visade hur AI används i kostundersökningar, personalized nutrition och datavalidering. I det EU-finansierade projektet MELISSA testas bildanalys för att bedöma näringsinnehåll och insulinbehov vid typ 1-diabetes.

Panelen betonade vikten av eftertanke:

– Man kan använda och beundra de här verktygen, men man måste vara medveten om riskerna och ha en inre etisk kompass, konstaterade de.

Hållbar nutrition: skolmåltider som motor för förändring

Elinor Hallström, forskare på Rise, beskrev matens centrala roll i omställningen mot hållbar utveckling. För att nå de globala målen krävs förändringar både i produktion och konsumtion – och offentliga måltider är en viktig arena.

IMG_6839
Dietist Maria Björklund Helgesson. Foto: Kajsa Asp Jonson.

Dietist Maria Biörklund Helgesson presenterade arbetet inom SWITCH food hub i Västra Götaland, där skolmåltider används för att implementera hälsosam och hållbar mat i praktiken. Fokus ligger på sjömat, fullkorn och växtbaserade alternativ.

– “Mission oriented innovation” fungerar – när vi börjar på tallriken. Vi driver utvecklingen och tar ut forskningen i verkligheten och ut i köken, i skolorna och undervisningen och knyter ihop kultur och kunskap, sa hon.

VR-miljöer tränar framtidens matval

Avslutningsvis visades AI-baserade verktyg som låter användare öva sig i hållbara och hälsosamma val i en virtuell matbutik. I VR-miljön kan man jämföra produkter, se klimatpåverkan och näringsinnehåll och utforska olika val utan att det kostar tid eller pengar, något som gör tekniken särskilt användbar i undervisning och folkhälsoprojekt.

Tanken är att ”gamification” ska engagera framför allt ungdomar, som får möjlighet att testa beteenden och se effekterna av sina val i realtid.  Enligt utvecklarna kan detta stärka förståelsen för hur mat påverkar både hälsa och miljö och samtidigt öka motivationen att göra näringsmässigt bättre och mer klimatsmarta val även i vardagen.



Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 Uppdaterades 12 december, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_1549146029

Foto: AdobeStock

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

  • Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
  • Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
  • Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

  • Sänkt moms på frukt och grönsaker
  • Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
  • Reklambegränsningar riktade till barn
  • Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023


Dela artikeln

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_1759119640

Foto: AdobeStock

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.