Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

EFAD 2025

AI avslöjar matvanor och VR tränar hållbara val

AI inom nutritionsforskning, VR-butiker för hållbara matval och skolmåltider som motor för förändring. På EFAD-kongressen i Malmö presenterades flera nya verktyg som kan påverka hur dietister arbetar både i vård och inom folkhälsa de kommande åren.

Kajsa Asp Jonson 25 november, 2025 Uppdaterades 26 november, 2025 3 minuters läsning
IMG_6849
Kajsa Asp Jonson

Dietister från hela Europa fick ta del av ny forskning om hur artificiell intelligens kan kartlägga matvanor, stödja kliniska beslut och skapa nya möjligheter för beteendeförändring. Samtidigt lyftes även offentliga måltider som centrala i omställningen mot mer hälsosamma och hållbara matvanor.

AI kartlägger matvanor och riskmiljöer

Ioannis Ioakimidis, Karolinska Institutet, visade hur digitala verktyg används för att förstå hur människor äter, handlar och exponeras för matreklam. Genom att analysera stora mängder bilder och annan data har hans forskargrupp bland annat tagit fram rapporterna In your face och In your phone, om matreklam som unga möter i samhället och i sina telefoner.

AI-verktyg kan också analysera bilder på måltider och uppskatta näringsinnehållet. Beräkningarna är inte exakta på portionsnivå, men enligt Ioakimidis ger metoden tillräcklig noggrannhet i ett folkhälsoperspektiv.

Samtidigt växer de etiska utmaningarna.

– Även om data är tvättad från personliga detaljer kan en patient identifieras. Det är ganska enkelt att lägga ihop data från olika källor, exempelvis från social media, varnade Billy Langlet, Karolinska Institutet.

AI som stöd vid diagnostik och behandling

Langlet presenterade också hur AI kan underlätta klinisk bedömning och diagnos vid ätstörningar. Verktygen behöver utvecklas vidare och kombineras med andra metoder, exempelvis blodprover, för att bli mer träffsäkra.

Även Ioannis Papathanail, Berns universitet i Schweiz, visade hur AI används i kostundersökningar, personalized nutrition och datavalidering. I det EU-finansierade projektet MELISSA testas bildanalys för att bedöma näringsinnehåll och insulinbehov vid typ 1-diabetes.

Panelen betonade vikten av eftertanke:

– Man kan använda och beundra de här verktygen, men man måste vara medveten om riskerna och ha en inre etisk kompass, konstaterade de.

Hållbar nutrition: skolmåltider som motor för förändring

Elinor Hallström, forskare på Rise, beskrev matens centrala roll i omställningen mot hållbar utveckling. För att nå de globala målen krävs förändringar både i produktion och konsumtion – och offentliga måltider är en viktig arena.

IMG_6839
Dietist Maria Björklund Helgesson. Foto: Kajsa Asp Jonson.

Dietist Maria Biörklund Helgesson presenterade arbetet inom SWITCH food hub i Västra Götaland, där skolmåltider används för att implementera hälsosam och hållbar mat i praktiken. Fokus ligger på sjömat, fullkorn och växtbaserade alternativ.

– “Mission oriented innovation” fungerar – när vi börjar på tallriken. Vi driver utvecklingen och tar ut forskningen i verkligheten och ut i köken, i skolorna och undervisningen och knyter ihop kultur och kunskap, sa hon.

VR-miljöer tränar framtidens matval

Avslutningsvis visades AI-baserade verktyg som låter användare öva sig i hållbara och hälsosamma val i en virtuell matbutik. I VR-miljön kan man jämföra produkter, se klimatpåverkan och näringsinnehåll och utforska olika val utan att det kostar tid eller pengar, något som gör tekniken särskilt användbar i undervisning och folkhälsoprojekt.

Tanken är att ”gamification” ska engagera framför allt ungdomar, som får möjlighet att testa beteenden och se effekterna av sina val i realtid.  Enligt utvecklarna kan detta stärka förståelsen för hur mat påverkar både hälsa och miljö och samtidigt öka motivationen att göra näringsmässigt bättre och mer klimatsmarta val även i vardagen.



Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 28 augusti, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Yrkesfrågor

Dietistlegitimationen 20 år:”Det var ett helt maraton”

I år är det 20 år sedan dietister fick möjlighet att ansöka om legitimation i Sverige. Bakom beslutet låg strategiska insatser, politisk påverkan och ideellt engagemang. Anna Ottosson och Elisabet Rothenberg var två av dem som drev frågan.

Nina Granberg 27 augusti, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
Elisabet Rothenberg och Anna Ottosson.

Den 1 april 2006 blev dietist ett legitimationsyrke. Därmed gick ett långt och intensivt arbete i mål. Elisabet Rothenberg, som var ordförande för Dietisternas Riksförbund (DRF) under perioden 2000–2015, ledde processen från förbundets sida.

–  Legitimationen var en viktig del i arbetet med att lyfta fram dietistprofessionen som ett hälso- och sjukvårdsyrke med självständigt behandlingsansvar, vilket inte riktigt var en självklarhet.

Ett självständigt ansvar

Dietist var redan en skyddad yrkestitel. Legitimationen innebar dock en personlig behörighet som kunde återkallas och markerade yrkesutövarens individuella ansvar gentemot patienten.

– Det var viktigt att även dietistens arbete omfattades av legitimation, precis som andra legitimationsyrken inom vården. De mest närliggande jämförelserna var fysioterapeuter och arbetsterapeuter, säger Elisabet Rothenberg.

Patientsäkerheten var ett av argumenten som DRF lyfte fram. Förbundet behövde övertyga omvärlden om att dietisternas arbete och patientansvar motiverade legitimation.

Dietistyrket hade då redan genomgått flera decennier av förändring. De första dietisttjänsterna i Sverige inrättades i början av 1960-talet. Fram till slutet av 1990-talet var dietistspåret en förgrening av utbildningen till kostchef. En särskild högskoleutbildning startade 1978.

– I dag känns det som en självklarhet att utbildningen har en tydlig akademisk inriktning mot hälso- och sjukvård, säger Elisabet Rothenberg.

PR och politisk påverkan

En av styrelseledamöterna som deltog i arbetet var Anna Ottosson, som var vice ordförande i DRF under elva år. För henne var frågan nära kopplad till yrkets trovärdighet och en viktig anledning till engagemanget i förbundsstyrelsen.

Men att nå ända fram var långt ifrån givet.

– Det var ett helt maraton, ett tungt och strategiskt arbete.

Styrelsen drev frågan på flera fronter. Anna Ottosson och Elisabet Rothenberg beskriver ett intensivt lobbyarbete med kontakter på bland annat Rosenbad, dåvarande Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen.

Redan under Marlene Olivares Dalbys tid som ordförande tog styrelsen hjälp av en PR-byrå för att utveckla en strategi för opinionsbildning. Anna Ottosson fick rollen som PR-dietist och intervjuades återkommande i tv och tidningar.

– Vi ville sätta dietisterna på mediekartan, så att journalister skulle ringa en dietist i stället för någon som inte hade samma gedigna utbildning.

Enligt Anna Ottosson fick även frågan om dietister utanför den offentliga vården betydelse. I sådana verksamheter kunde det vara svårare för patienter och andra att bedöma vilken utbildning och nutritionskompetens en rådgivare faktiskt hade.

– Jag har länge vurmat för att dietistens kompetens ska användas i hela samhället. Under processen blev den privata sektorn en viktig del av argumentationen, säger hon.

”En stor befrielse”

När beslutet till slut kom väckte det starka känslor.

– Det kändes som en seger och en glädje. Det var det rätta som hände, självklart skulle vi ha legitimation precis som andra yrkesgrupper inom vården, säger Anna Ottosson.

Elisabet Rothenberg beskriver beskedet som en stor befrielse.

– För väldigt många dietister blev det en bekräftelse på att vi är en hälso- och sjukvårdsprofession, med samma förutsättningar som fysioterapeuter, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, läkare och psykologer. Det betydde mycket för självkänslan i yrkesutövningen.

Båda lyfter fram lagarbetet bakom legitimationen.

– Legitimationen är resultatet av kvinnor som har lagt ner kopiöst mycket ideellt arbete. Vi är flera som arbetade intensivt med detta. Det är en kedja av drivna kvinnor, säger Anna Ottosson.

En starkare roll

Tjugo år senare ser både Anna Ottosson och Elisabet Rothenberg områden där dietisternas ställning kan stärkas ytterligare.

Anna Ottosson vill se fler dietister och en självklarare plats för professionen i olika vårdteam. Själv arbetar hon mycket med cancer och pekar på behovet av aktuell nutritionskompetens som en integrerad del av behandlingen.

– Dietister behöver få en ännu starkare position, både inom vården och på bredare front i samhället. Samtidigt måste vi förvalta ansvaret som följer med legitimationen genom att hålla oss uppdaterade och ligga i framkant.

Elisabet Rothenberg konstaterar att situationen varierar. I vissa verksamheter är dietisten välintegrerad, medan professionen nästan saknas i andra.

– Inom stora delar av äldreomsorgen skulle dietisten behöva bli mycket mer självklar. Även inom intensivvården finns stora utvecklingsmöjligheter.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.