– Högt blodtryck är den främsta riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom. Vår studie visar på ett samband mellan tarmflorans mångfald och stabilare blodtryck. Tidigare studier har oftast byggt på blodtryck mätt vid ett tillfälle, men vi har kunnat följa mätningar under ett helt dygn och koppla ihop dem med mycket noggranna analyser av tarmflorans sammansättning, säger Tove Fall, professor vid Uppsala universitet och studiens huvudförfattare.

Forskarna analyserade data från 6 465 män och kvinnor i åldern 50–64 år i SCAPIS, en av världens största befolkningsstudier om hjärta, kärl och lungor. Samtliga deltagare hade lämnat avföringsprov för analys av tarmfloran och genomgått blodtrycksmätningar. Av dessa fick 2 770 sitt blodtryck mätt vid ett tillfälle, medan 3 695 bar utrustning som registrerade blodtrycket under 24 timmar.

Fyra bakterietyper utmärkte sig

Resultaten visar tydliga samband mellan tarmflorans mångfald och blodtryckets stabilitet:

• Personer med rik tarmflora hade mindre variation i blodtrycket över dygnet.
• Tre bakterietyper kopplades till lägre blodtryck, medan en bakterie kopplades till högre.
• De bakterier som associerades med lägre blodtryck har tidigare kopplats till produktion av butyrat, en kortkedjig fettsyra som kan påverka blodtrycksregleringen.

Tarmbakterier kan bli framtidens blodtrycksmedicin

Forskarna ser resultaten som en viktig pusselbit för att förstå hur mikrobiomet påverkar hjärt-kärlhälsan.

– Nu behövs mer forskning för att ta reda på om man genom att förändra tarmflorans sammansättning kan förhindra eller behandla högt blodtryck, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, som finansierat studien.

Arbetet fortsätter nu med att undersöka hur bakterier i tarmen kan påverka risken för framtida hjärt-kärlsjukdom.

Om SCAPIS

SCAPIS leds av forskare vid sex svenska universitetssjukhus och finansieras av Hjärt-Lungfonden. Totalt har 30 000 personer i åldern 50–64 år undersökts med bland annat skiktröntgen, blodprov och mätningar av fysisk aktivitet. Data och prover lagras i en nationell biobank.

Under perioden 2024–2026 pågår uppföljningen SCAPIS 2, där 15 000 deltagare undersöks på nytt för att kartlägga hur sjukdomar utvecklas över tid.

Läs mer här: Communications Medicine: The association between the gut microbiome and 24-h blood pressure measurements in the SCAPIS study (7 2025)

Riktlinjerna som är godkända av British Dietetic Association (BDA) har tagits fram av forskare vid King’s College London. Syftet är att förbättra hur denna vanliga och ofta långvariga magåkomma hanteras i vården och hur patienter själva kan förebygga och lindra sina symtom.

Kronisk förstoppning påverkar livskvaliteten kraftigt och innebär en betydande belastning på både individ och sjukvård. Trots det har kostråden hittills ofta varit generella och ibland föråldrade. Vanligtvis har det handlat om att öka fiber- och vätskeintaget.

 ”Ät mer fibrer” räcker inte

De nya brittiska riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter och metaanalyser av över 75 kliniska studier. Ett expertteam bestående av dietister, nutritionister, gastroenterologer, fysiologer och allmänläkare har tagit fram 59 rekommendationer och 12 prioriterade forskningsområden med hjälp av GRADE-metodiken.

– För första gången har vi kunnat ge tydliga råd om vilka koststrategier som faktiskt hjälper, och vilka som saknar vetenskapligt stöd, säger Eirini Dimidi, Reader in Nutritional Sciences vid King’s College London och huvudförfattare till studien.

Bland de kostkomponenter som visat sig kunna förbättra symtom finns psylliumfiber, vissa probiotiska stammar och magnesiumoxid, samt livsmedel som kiwifrukt, rågbröd och mineralrikt vatten.

I kontrast till detta fann forskarna svagt eller otillräckligt stöd för allmänt formulerade ”högfiberkoster” och för senna-preparat, som ofta används som växtbaserade laxermedel.

– Att kunna lindra tillståndet genom kostförändringar gör det möjligt för fler att själva hantera sina symtom och förhoppningsvis förbättra sin livskvalitet, säger Eirini Dimidi.

Åsa Doktár Wilén, leg. dietist på Danderyds sjukhus och verksam inom gastroenterologi, vad tycker du om de nya brittiska riktlinjerna? Verkar de överensstämma med den kostbehandling ni rekommenderar?

– Riktlinjerna känns mycket välkomna, vi behöver stärka de råd vi ger med evidens. I dag utgår många från ökat fiber- och vätskeintag som grund i sin kostbehandling, vilket också framgår av material som riktar sig till både patienter och läkare, som 1177 och Internetmedicin. Det finns också många tillskott som marknadsförs starkt utan tydlig evidens, vilket vi i och med dessa riktlinjer nu kan få mer kunskap om – och därigenom bättre stötta patienter som söker lösning på sin problematik.

Finns det ett behov av liknande svenska riktlinjer?

– Både ja och nej. Evidensen finns nu med denna publikation, även om författarna också har lämnat flera konkreta förslag på fortsatta studier för att stärka upp evidensen ytterligare. Vi behöver också konsensus bland berörda parter i Sverige, bland annat Dietisternas riksförbund och Svensk gastroenterologisk förening, för implementering av evidensen i kliniken och anpassning utifrån svenska förhållanden, säger hon.

Första kostspecifika riktlinjerna

Tidigare internationella riktlinjer, exempelvis från American Gastroenterological Association (AGA) och European Society of Neurogastroenterology and Motility (ESNM), har visserligen inkluderat vissa kostråd, men de har främst fokuserat på farmakologisk behandling och andra medicinska åtgärder. BDA:s nya dokument är det första som uteslutande fokuserar på kostbehandling och som systematiskt graderar evidensen för enskilda livsmedel och kosttillskott vid kronisk förstoppning.

Fokus på praktiska utfall

Riktlinjerna betonar utfallsmått som avföringsfrekvens, konsistens, krystning och livskvalitet, vilket gör dem mer användbara i personcentrerad vård. En klinikeranpassad verktygsguide har också tagits fram för att underlätta implementering i olika vårdmiljöer.

– Att äta fiberrikt är bra för hälsan i stort, men vår genomgång visar att evidensen för just kronisk förstoppning är svag. Däremot ser vi nya strategier som kan hjälpa patienter, och ett stort behov av fler högkvalitativa studier inom området, säger Eirini Dimidi.

Ett genombrott 

Seniorförfattaren Kevin Whelan, professor i dietetik vid King’s College London, beskriver riktlinjerna som ett genombrott:

– Personer som lider av förstoppning kan nu få uppdaterade råd baserade på bästa tillgängliga evidens för att förbättra sina symtom och sitt välbefinnande. Med fortsatt forskning finns potential att på sikt förbättra livskvaliteten avsevärt, säger han.

Yvonne Jeanes, forskningschef vid British Dietetic Association, framhåller också betydelsen av dokumentet:

– Dessa riktlinjer är en utmärkt resurs för dietister och andra vårdprofessioner. De stärker ett mer kostinriktat och evidensbaserat arbetssätt vid behandling av kronisk förstoppning, säger Yvonne Jeanes.

Behov av mer forskning

Forskarna konstaterar att även om vissa livsmedel och tillskott visat effekt, är den samlade evidensen fortfarande begränsad. De flesta studier har fokuserat på enskilda komponenter snarare än hela kostmönster, något som bör ändras framöver.

De nya riktlinjerna markerar ändå ett viktigt steg mot att ge både vårdpersonal och patienter bättre stöd för att behandla kronisk förstoppning genom kosten.

Läs mer: Journal of Human Nutrition & Dietetics och Neurogastroenterology & Motility (2025)