Bildtext: Dietisterna Maria Isaksson och Stina Grönevall använder digital kostregistrering för att arbeta mer effektivt.

På Barnkliniken i Halmstad möter dietisten Stina Grönevall barn och familjer i både sluten- och öppenvård, bland annat vid ätsvårigheter, selektivt ätande och mag–tarmproblematik. Hon använder framför allt Nutrition Datas funktion för digital kostregistrering i hemmet, till exempel vid tillväxtutredningar eller när man behöver fånga kvalitet och mängd i ett selektivt ätande.

– Appen är lätt att använda, både för mig och familjerna. När föräldrar registrerar barnets intag hemma får jag snabbt en helhetsbild av energi- och näringsintag. Det sparar tid och ger trygghet i samtalen. 

De digitala matdagböckerna påverkar ofta dialogen med oroliga föräldrar.  

– För barn med selektivt ätande kan resultaten visa att näringsintaget faktiskt är tillräckligt. Det kan lugna föräldrar och göra stor skillnad i barnets ätutveckling. Och när intaget verkligen är för lågt kan vi använda analysen för konkret rådgivning om berikning och livsmedelsval.

Hon använder också Nutrition Data i arbetet med barn som har typ 1‑diabetes. Genom att jämföra kostregistreringar med blodsockerkurvor över tid blir samtalen om kolhydratmängd och kolhydratkvalitet mer konkreta och behandlingen kan justeras för bättre blodsockerkontroll.

– I stället för att sitta och mata in skriftliga matdagböcker i datorn kan jag använda tiden till att träffa patienter. Utskrifterna blir dessutom väldigt bra samtalsunderlag vid återkoppling.

Även Maria Isaksson, kommundietist med fokus på folkhälsa, får stöd av Nutrition Data på flera sätt. Hon arbetar med barn och ungas hälsa, personer inom LSS och kliniskt inom äldreomsorgen.  

– Behöver jag göra en näringsberäkning är programmet guld värt. Det är pedagogiskt, lätt att använda och ger mig bra översikt – oavsett om jag arbetar med ungdomars matvanor eller näringsanpassning för äldre.

Främst använder hon Nutrition Data för näringsberäkning av mat- och vätskeregistreringar samt när hon tar fram recept. Beräkningarna används både för att kunna ta fram informationsmaterial och som en del av den individuella nutritionsbehandlingen.

– Om jag haft en patient med till exempel behov av proteinreducerad kost behöver jag ha ett bra underlag för att ta fram en individanpassad nutritionsbehandling.

Fakta

Nutrition Data är ett svenskt evidensbaserat digitalt verktyg utvecklat för dietister. Programmet används för näringsberäkning och jämförelse av medicinska näringsprodukter som till exempel kosttillägg och parenteral nutrition. Verktyget gör det möjligt att samla in kostregistreringar och genomföra näringsanalyser. Det kan också ge stöd vid individ­anpassade kostrekommendationer utifrån patientens behov.

Vill du veta mer och testa Nutrition Data gratis? Gå in på:
www.nutritiondata.se

Forskare vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet har i flera studier undersökt ätsvårigheter hos barn och hur vården möter dessa barn. Resultaten visar att problemen ofta har flera samtidiga orsaker, vilket gör både bedömning och behandling krävande och pekar på behovet av samordnade insatser från olika professioner.

– En tidig upptäckt av barn med troliga ätsvårigheter är sannolikt viktig för att barnet inte ska få större svårigheter längre fram, säger Kajsa Lamm, logoped och forskare vid Lunds universitet.

Hon och kollegan Maria Råstam är överens om att Pediatric Feeding Disorder (PFD) inte är ovanligt och att barnen i allmänhet vill äta, men inte kan.

Orsakerna till PFD är ofta komplexa och överlappar varandra. De kan vara medicinska, till exempel neurologisk skada eller nedsatt mag-tarmfunktion. Andra orsaker rör ätförmåga, näringsintag eller psykosociala faktorer, där exempelvis föräldrars stress påverkar barnet.

Denna komplexitet innebär att barn med PFD ofta behöver insatser från flera professioner samtidigt. Förutom läkare och logoped kan dietist, arbetsterapeut, fysioterapeut och psykolog ingå i teamet. En sådan samlad, multimodal vård är dock i dag en bristvara i Sverige, enligt forskarna.

Avsaknad av diagnoskod försvårar

En bidragande orsak är att PFD ännu saknar en egen medicinsk diagnoskod i Sverige. I stället används fortfarande diagnosen ”Matvägran hos spädbarn eller barn” (F98.2), som enligt Kajsa Lamm ger en missvisande bild.

– Så länge folk fortsätter tro att det handlar om trots eller barnets egen inställning till ätandet kommer inte rätt vård och hjälp att erbjudas, säger hon.

I en studie från Västerbotten, genomförd tillsammans med forskare från Umeå, ökade antalet barn med diagnosen PFD tydligt mellan 2012 och 2022. Ökningen sågs framför allt bland barn under fem år, men studien fångade främst upp de allvarligare fallen.

Båda forskarna menar att det är hög tid att PFD får en egen medicinsk kod även i Sverige. Utan en sådan riskerar ett samlat vårdperspektiv att förbli svårt att uppnå för många barn och familjer.

Vikten säger inte allt

Maria Råstam forskar även om ARFID, undvikande/restriktiv ätstörning, en diagnos som infördes 2013. Den används för personer med ett långvarigt restriktivt ätande som kan leda till näringsbrist och viktförlust. Många barn med ARFID behöver enteral nutrition via sond eller stomi.

I en studie publicerad hösten 2025 undersöktes förekomsten av ARFID bland svenska förskolebarn. Av 645 barn hade 5,9 procent ARFID, med lika stor andel pojkar som flickor. Studien genomfördes under covid-19-pandemin, vilket innebar att drygt hälften av BVC-mottagningarna inte deltog. Resultaten bör därför tolkas med viss försiktighet.

– Men våra resultat tyder i alla fall på att ARFID inte är ovanligt bland svenska förskolebarn. Studien visar också att många barn, i vårt fall 65 procent, har en normal vikt trots ätsvårigheterna. Det är därför viktigt att BVC inte stirrar sig blinda på vikten utan lyssnar på föräldrarna, säger Maria Råstam.

Stora nordiska studier bekräftar

Resultaten ligger i linje med en stor norsk studie baserad på närmare 36 000 barn. Där uppgavs 14 procent ha ARFID-symtom vid tre respektive åtta års ålder. Sex procent hade ihållande symtom vid båda tidpunkterna, och drygt sex procent hade symtom som var så allvarliga att de kunde påverka hälsa eller näringsstatus. Studien visade också att svår och långvarig ARFID påverkade barnens utveckling och var kopplad till hög samsjuklighet med autism och ADHD.

Ätsvårigheter hos barn är därmed sällan enkla att avgränsa och kan både vara ett huvudproblem och ett symtom på andra tillstånd.

– Det viktigaste är att den vårdpersonal som möter dessa barn är öppen och lyhörd och inte låser sig vid ett enda svar, säger Maria Råstam.

Artikeln bygger på en text i nyhetsbrevet Apropå från Lunds universitet.