Intresset för växtbaserad kost har ökat, samtidigt som utbudet av växtbaserade alternativ till exempelvis mjölk och kött har vuxit. Sådana produkter, som ofta berikas med vitaminer och mineraler, klassificeras ofta som ultraprocessade enligt Nova-systemet.
I studien från Göteborgs universitet har forskare undersökt intaget av ultraprocessad mat bland unga som äter veganskt, lakto-ovo-vegetariskt, pescetariskt eller blandkost. Studien bygger på VeggiSkills-Sweden och omfattade 235 personer i åldern 16–24 år. Kostintaget kartlades med upp till fyra 24-timmars kostregistreringar.
Resultaten visar att veganerna fick en större andel av energi och flera näringsämnen från ultraprocessade livsmedel än de övriga grupperna. Det gällde bland annat omega-3-fettsyror, vitamin D, vitamin B12, kalcium och zink.
Nästan allt vitamin D och B12 som veganerna fick från maten kom från livsmedel som klassificerades som ultraprocessade. I Sverige är ultraprocessade växtbaserade mjölkalternativ berikade med vitamin D och oftast även B-vitaminer och jod. Även vissa växtbaserade köttersättningar innehåller tillsatt järn och vitamin B12.
Inte entydigt sämre kost
Trots det högre intaget av ultraprocessad mat hade veganerna inte högre totalt energiintag eller BMI än deltagarna med andra kosthållningar. De åt också mer fiber och fleromättat fett och mindre mättat fett.
När forskarna analyserade samtliga deltagare var ett högre intag av ultraprocessad mat kopplat till mindre fullkorn och mer fritt socker, men också till mindre mättat och mer fleromättat fett. Forskarna fann inte heller något tydligt samband mellan andelen ultraprocessad mat och de biokemiska markörer för näringsstatus som undersöktes.
Anna Turesson Wadell, försteförfattare till studien och dietist, ser en risk med att generella budskap om att minska ultraprocessad mat kan få personer som äter växtbaserat att välja bort produkter som bidrar med viktiga näringsämnen.
– Många vill äta så naturligt som möjligt och tror att det är det mest hälsosamma. Det tror jag att vi dietister behöver informera kring. Processning i sig behöver inte vara dåligt, i många fall är det något bra.
Hon pekar bland annat på berikade växtbaserade produkter. För den som äter veganskt är de betydelsefulla källor till exempelvis vitamin D och B12.
– Vi bör vara tydliga med vilka specifika livsmedel vi menar snarare än att använda begreppet ultraprocessade livsmedel.
Ett begrepp med begränsningar
Nova-systemet klassificerar livsmedel efter graden och typen av industriell processning och tar inte hänsyn till näringsinnehållet. Därmed kan näringstäta produkter som fullkornsbröd, berikade växtdrycker och proteinrika växtbaserade köttersättningar klassificeras som ultraprocessade.
Anna Turesson Wadell tycker att resultaten illustrerar en begränsning med att använda ultraprocessat som ett generellt mått på hur hälsosam maten är.
– Det är inte processandet i sig som avgör om det är näringstätt eller inte.
Samtidigt framhåller hon att det behövs mer forskning om vilka hälsoeffekter själva processningen har.
I de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023, finns ingen särskild rekommendation om att begränsa ultraprocessad mat. NNR-kommittén bedömde att kategoriseringen inte tillför något utöver de livsmedelsklassificeringar och rekommendationer som redan finns.
Om begreppet ultraprocessad mat ska få en större roll framöver tror Anna Turesson Wadell att klassificeringssystemen kan behöva utvecklas.
– Man behöver fortsätta arbetet med att utveckla de här klassificeringssystemen och kanske även fundera över hur begreppet egentligen ska definieras.
Om studien
Studien är en tvärsnittsstudie och kan därför inte visa orsakssamband. Deltagarna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval, och personer med ett större intresse för kost och hälsa kan ha varit överrepresenterade. Det begränsar möjligheten att generalisera resultaten till unga i stort.
Studien utformades inte heller ursprungligen för att specifikt mäta intaget av ultraprocessad mat. Det saknades därför i vissa fall uppgifter som kan påverka Nova-klassificeringen, exempelvis varumärke eller var maten hade tillagats. Forskarna använde två olika klassificeringsmetoder för att hantera osäkerheten.
De hälsorelaterade mått som undersöktes var BMI, kostintag och näringsstatus. Studien kan därför inte användas för att dra slutsatser om samband mellan ultraprocessad mat och exempelvis blodsocker, hjärt-kärlhälsa eller kroppssammansättning.
Studien är publicerad i Nutrition Journal och genomfördes av Anna Turesson Wadell, Isabelle Mulkerrins och Christel Larsson vid Göteborgs universitet.
Läs mer HÄR.