Tidningen Dietisten

Extra material Dietisten #2.22 finns nu digitalt

Extra sommarläsning Nu finns ytterligare intressanta artiklar tillgängliga i vår tidskriftshylla. Nicholas Levak skriver om ”Hjärnhälsa” Intresset för hjärnhälsa är mycket stort just nu. Vi … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Extra sommarläsning

Nu finns ytterligare intressanta artiklar tillgängliga i vår tidskriftshylla.

Nicholas Levak skriver om ”Hjärnhälsa”\nIntresset för hjärnhälsa är mycket stort just nu. Vi lever längre och längre och hjärnan är ofta den svagaste länken när vi åldras. Det saknas fortfarande effektiva läkemedel för demenssjukdomar och vi har lärt oss att det är lättare att försöka förebygga än att reparera skador. Genom individanpassade livsstilsinterventioner som fokuserar på flera olika faktorer samtidigt kan vi göra mest nytta för patienten.

Samt två recept ur ’Hjärnhälsa’ av Miia Kivipelto och Mai-Lis Hellénius.

Gunnar Johansson skriver om ”Varför är kosttillskott ett problem?”

Helena Järnåsens skriver om ”För och nackdelar med att arbeta olika”\nAtt byta erfarenheter kan få oss framåt utan att behöva uppfinna hjulet på nytt. Helena arbetar som primärvårdsdietist inom Region Östergötland och kommer utgå från det perspektivet.

”Alkohol och obesitas – sambandet fortfarande oklart” av Ingrid Larsson och Stephan Rössner\nPå ett ytligt plan förefaller det hela vara enkelt: alkohol innehåller 7 kcal per gram och är näst efter fett (9 kcal per gram) vårt mest energitäta livsmedel och skulle på så sätt rimligen bidra till en högre vikt vid regelbunden konsumtion. Men det vetenskapliga underlaget är inte entydigt.

Maria Sitell skriver om ”Med kommunikationen som drivkraft”

”Att äta med händerna – ett sätt att bevara självständigheten när man blir äldre” författare Karin Wendin och Sarah Forsberg\nI det av Familjen Kamprad finansierade projektet ”Fingerfoods – en väg till ökad matglädje, ökad självständighet och ökat välmående bland äldre” har doktorand Sarah Forsberg vid Högskolan Kristianstad och Köpenhamns Universitet arbetat med forskning kring sk fingermat, dvs mat som man kan äta med händerna. Projektet fokuserade på äldre personer som har svårt att hantera bestick.

Trevlig sommarläsning!

Till artiklarna

Livsmedel

Svensk studie synar ultraprocessad mat

En högre andel ultraprocessad mat hängde ihop med mer tillsatt socker och mindre fullkorn och fibrer i en svensk studie. Men resultaten visar också hur svårt det är att dra alla ultraprocessade livsmedel över en kam. Både näringsrika bröd och berikad barnmat kan hamna i samma kategori som läsk och godis.

Redaktionen 2 november, 2026 • 3 minuters läsning

Forskare har analyserat uppgifter om matvanor hos drygt 6 700 deltagare i Livsmedelsverkets tre nationella Riksmatenundersökningar. Underlaget omfattar vuxna mellan 18 och 80 år, ungdomar och småbarn....

Geriatrik

Vegetarisk kost och styrketräning ökade äldres muskelmassa

Äldre som åt lakto-ovo-vegetariskt och styrketränade ökade både sin muskelmassa och styrka i en nederländsk studie. Men proteinintaget blev lägre än hos dem som åt blandkost, och forskarna kunde inte säkerställa att kostuppläggen var likvärdiga för muskelmassan.

Redaktionen 30 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

När fler äldre väljer att äta mer växtbaserat väcks frågor om hur kosten kan stödja muskelmassa och fysisk funktion. I den randomiserade IMPACT-studien undersökte forskare vad som hände när personer från 55 års ålder kombinerade styrketräning med antingen lakto-ovo-vegetarisk kost eller blandkost.

Totalt deltog 108 personer. Båda grupperna fick kostrådgivning med målet att nå minst 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. I den vegetariska gruppen skulle minst 60 procent av proteinet komma från växtriket. Blandkostgruppen skulle i stället få minst 60 procent från animaliska livsmedel. Samtidigt genomförde deltagarna tre styrketräningspass i veckan under tolv veckor.

Återkommande stöd med matvalen

Deltagarna valde själva sina livsmedel, men fick stöd genom en gruppträff och fem individuella rådgivningstillfällen. Ett praktiskt råd till båda grupperna var att sikta på omkring 25–30 gram protein per måltid.

För den vegetariska gruppen handlade rådgivningen bland annat om att använda soja, baljväxter, nötter och fullkorn som proteinkällor. Ägg och mejeriprodukter ingick också, medan kött och fisk uteslöts.

Deltagarna fick receptförslag, information om proteinrika livsmedel och stöd i att välja kött- och mejerialternativ. Matregistreringar användes för att följa intaget och anpassa rådgivningen.

Båda grupperna ökade muskelmassan

Efter tolv veckor hade muskelmassan i armar och ben ökat med i genomsnitt 0,38 kilo i den vegetariska gruppen och 0,66 kilo i blandkostgruppen. Båda grupperna förbättrade också sin benstyrka och förmåga att resa sig från en stol. För dessa funktionstester sågs inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna.

Proteinintaget nådde i genomsnitt målet i båda grupperna, men skilde sig tydligt åt: 1,24 gram per kilo kroppsvikt och dag i den vegetariska gruppen, jämfört med 1,58 gram i blandkostgruppen.

Studien var utformad för att undersöka om vegetarisk kost kunde ge resultat som inte var sämre än blandkost inom förutbestämda gränser. Det kunde forskarna inte fastställa för muskelmassan. Resultaten ska därför inte tolkas som att kostuppläggen har visats vara likvärdiga.

Samtidigt visar studien att deltagarna kunde bygga muskler med vegetarisk kost inom ett upplägg med regelbunden träning och återkommande kostrådgivning. Eftersom proteinmängden skilde sig mellan grupperna går det inte att enkelt skilja betydelsen av proteinets ursprung från betydelsen av det totala intaget. Studien visar heller inte vad ett kostbyte utan motsvarande stöd och träning skulle innebära.

Källa: van Oppenraaij et al. Effects of a self-selected vegetarian compared with an omnivorous diet on protein intake and muscle mass in older adults during resistance exercise: the IMPACT randomized controlled trial. American Journal of Clinical Nutrition, 2026.