Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Tidningen Dietisten

Extra material Dietisten #2.22 finns nu digitalt

Extra sommarläsning Nu finns ytterligare intressanta artiklar tillgängliga i vår tidskriftshylla. Nicholas Levak skriver om ”Hjärnhälsa” Intresset för hjärnhälsa är mycket stort just nu. Vi … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Extra sommarläsning

Nu finns ytterligare intressanta artiklar tillgängliga i vår tidskriftshylla.

Nicholas Levak skriver om ”Hjärnhälsa”\nIntresset för hjärnhälsa är mycket stort just nu. Vi lever längre och längre och hjärnan är ofta den svagaste länken när vi åldras. Det saknas fortfarande effektiva läkemedel för demenssjukdomar och vi har lärt oss att det är lättare att försöka förebygga än att reparera skador. Genom individanpassade livsstilsinterventioner som fokuserar på flera olika faktorer samtidigt kan vi göra mest nytta för patienten.

Samt två recept ur ’Hjärnhälsa’ av Miia Kivipelto och Mai-Lis Hellénius.

Gunnar Johansson skriver om ”Varför är kosttillskott ett problem?

Helena Järnåsens skriver om ”För och nackdelar med att arbeta olika”\nAtt byta erfarenheter kan få oss framåt utan att behöva uppfinna hjulet på nytt. Helena arbetar som primärvårdsdietist inom Region Östergötland och kommer utgå från det perspektivet.

”Alkohol och obesitas – sambandet fortfarande oklart” av Ingrid Larsson och Stephan Rössner\nPå ett ytligt plan förefaller det hela vara enkelt: alkohol innehåller 7 kcal per gram och är näst efter fett (9 kcal per gram) vårt mest energitäta livsmedel och skulle på så sätt rimligen bidra till en högre vikt vid regelbunden konsumtion. Men det vetenskapliga underlaget är inte entydigt.

Maria Sitell skriver om ”Med kommunikationen som drivkraft”

”Att äta med händerna – ett sätt att bevara självständigheten när man blir äldre” författare Karin Wendin och Sarah Forsberg\nI det av Familjen Kamprad finansierade projektet ”Fingerfoods – en väg till ökad matglädje, ökad självständighet och ökat välmående bland äldre” har doktorand Sarah Forsberg vid Högskolan Kristianstad och Köpenhamns Universitet arbetat med forskning kring sk fingermat, dvs mat som man kan äta med händerna. Projektet fokuserade på äldre personer som har svårt att hantera bestick.

Trevlig sommarläsning!

Till artiklarna



Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1589

Foto: David Stephansson



Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 Uppdaterades 4 mars, 2026 3 minuters läsning
IMG_1587

Foto: AdobeStock

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.