Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Tidningen Dietisten

Extra material Dietisten #2.22 finns nu digitalt

Extra sommarläsning Nu finns ytterligare intressanta artiklar tillgängliga i vår tidskriftshylla. Nicholas Levak skriver om ”Hjärnhälsa” Intresset för hjärnhälsa är mycket stort just nu. Vi … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Extra sommarläsning

Nu finns ytterligare intressanta artiklar tillgängliga i vår tidskriftshylla.

Nicholas Levak skriver om ”Hjärnhälsa”\nIntresset för hjärnhälsa är mycket stort just nu. Vi lever längre och längre och hjärnan är ofta den svagaste länken när vi åldras. Det saknas fortfarande effektiva läkemedel för demenssjukdomar och vi har lärt oss att det är lättare att försöka förebygga än att reparera skador. Genom individanpassade livsstilsinterventioner som fokuserar på flera olika faktorer samtidigt kan vi göra mest nytta för patienten.

Samt två recept ur ’Hjärnhälsa’ av Miia Kivipelto och Mai-Lis Hellénius.

Gunnar Johansson skriver om ”Varför är kosttillskott ett problem?

Helena Järnåsens skriver om ”För och nackdelar med att arbeta olika”\nAtt byta erfarenheter kan få oss framåt utan att behöva uppfinna hjulet på nytt. Helena arbetar som primärvårdsdietist inom Region Östergötland och kommer utgå från det perspektivet.

”Alkohol och obesitas – sambandet fortfarande oklart” av Ingrid Larsson och Stephan Rössner\nPå ett ytligt plan förefaller det hela vara enkelt: alkohol innehåller 7 kcal per gram och är näst efter fett (9 kcal per gram) vårt mest energitäta livsmedel och skulle på så sätt rimligen bidra till en högre vikt vid regelbunden konsumtion. Men det vetenskapliga underlaget är inte entydigt.

Maria Sitell skriver om ”Med kommunikationen som drivkraft”

”Att äta med händerna – ett sätt att bevara självständigheten när man blir äldre” författare Karin Wendin och Sarah Forsberg\nI det av Familjen Kamprad finansierade projektet ”Fingerfoods – en väg till ökad matglädje, ökad självständighet och ökat välmående bland äldre” har doktorand Sarah Forsberg vid Högskolan Kristianstad och Köpenhamns Universitet arbetat med forskning kring sk fingermat, dvs mat som man kan äta med händerna. Projektet fokuserade på äldre personer som har svårt att hantera bestick.

Trevlig sommarläsning!

Till artiklarna



Forskning

Ny forskning: Gluten sällan orsaken bakom upplevd känslighet

Många upplever att de mår bättre utan gluten, men ny forskning visar att det sällan är själva glutenproteinet som är boven. I en omfattande internationell genomgång i The Lancet har forskare gått igenom decennier av studier om så kallad icke-celiakisk glutenkänslighet och kommit fram till att fenomenet ofta har andra förklaringar.

Nina Granberg 30 oktober, 2025 Uppdaterades 30 oktober, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_1495268366

Foto: AdobeStock

Försteförfattaren Jessica R Biesiekierski (La Trobe University) beskriver i ett inlägg på LinkedIn att forskargruppen har analyserat decennier av forskning för att besvara frågan: är det verkligen gluten som är problemet?

– ”Glutensensitivitet är ett av modern nutritions mest missförstådda tillstånd,” skriver hon.

Symtomen är verkliga

Cirka en av tio vuxna globalt uppger att de är känsliga för gluten eller vete, men i kontrollerade provokationsstudier får endast 16–30 procent symtom som faktiskt utlöses av gluten.

– Symtomen är verkliga, men mekanismerna är ofta kopplade till samspelet mellan tarm och hjärna, inte till gluten i sig, skriver Biesiekierski.

I de flesta fall handlar det i stället om fermenterbara kolhydrater (FODMAPs) eller förväntanseffekter (nocebo).

Dietistledd vägledning rekommenderas

Forskarna betonar vikten av ett balanserat förhållningssätt: att först utesluta celiaki, optimera kostens kvalitet och vid behov pröva kortvariga, dietistledda kostförsök i stället för livslång glutenfri kost.

– ”Det bästa är ett balanserat förhållningssätt – uteslut celiaki, förbättra kostens kvalitet och överväg kortare, dietistledda kostförsök snarare än livslång restriktion,” skriver hon.

Översikten pekar också på att den snabbt växande marknaden för glutenfria produkter, liksom mediebevakningen kring dem, kan påverka hur icke-celiakisk glutenkänslighet framställs och hur forskningen på området prioriteras.

Läs mer: Biesiekierski JR m.fl. Non-coeliac gluten sensitivity. The Lancet. 2025; DOI: 10.1016/S0140-6736(25)01533-8.



Yrkesliv

EFAD-kongress 2025 – Dietister från hela Europa samlades i Malmö

Hur kan Europas dietister bidra till bättre folkhälsa, hållbara matvanor och jämlik vård? Det var några av frågorna som diskuterades när över 300 dietister från hela Europa möttes i Malmö under EFAD:s kongress den 24–25 oktober.

Kajsa Asp Jonson 29 oktober, 2025 Uppdaterades 29 oktober, 2025 2 minuters läsning
IMG_6792

Foto: Kajsa Asp Jonson

Med temat Rethink, Reform, Sustain lyfte kongressen dietistens roll i att driva förändring, från individ till systemnivå. Grigoris Risvas, nyvald president för EFAD, öppnade tillsammans med Fiona McCullough från EFAD:s vetenskapliga kommitté och Kjell Olsson, ordförande för Dietisternas riksförbund.

– Dietisten har en nyckelroll för jämlik hälsa och hållbar utveckling, sa Kjell Olsson.

”It’s all about policies”

Första talare var Melanie Nichols från WHO:s avdelning för prevention och hälsopromotion i Köpenhamn. Hon betonade vikten av styrning och gemensamma policys för att främja hälsosamma levnadsvanor.

– It’s all about policies, konstaterade hon, och lyfte behovet av samlade insatser för att vända trenden med övervikt och obesitas i Europa.

Nordiskt arbete inspirerar

Rune Blomhoff, professor vid Universitetet i Oslo, presenterade arbetet bakom de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR2023) som är ett av världens mest omfattande evidensbaserade underlag.

– Att metodologin nu används globalt är ett erkännande. Nu gäller det att bygga vidare och lära av varandra, sa Blomhoff.

Kongressen bjöd på ett brett program med allt från folkhälsa till AI, primärvård, offentliga måltider till hållbara och hälsosamma matvanor. Fokus låg på hur nutrition kan bidra till jämlik hälsa och minskad sjukdomsbörda.

Boost för dietister

Många deltagare lyfte kongressen som en viktig mötesplats för kunskapsutbyte och gemensam utveckling.

– Det är roligt att träffa kollegor från Europa och se hur man i andra länder hanterar liknande utmaningar, sa Kjell Olsson.

Latifa Lindberg, dietist inom Region Stockholm, instämde:

– Melanie Nichols inledning var ett upprop till Europas beslutsfattare om möjliga verktyg och åtgärder framåt.

EFAD:s kongress arrangerades av European Federation of the Associations of Dietitians, som från Sverige representeras av Dietisternas riksförbund och Kost & Näring.  

MISSA INTE VÅR FULLSPÄCKADE EFAD-RAPPORT I NÄSTA NUMMER AV TIDNINGEN



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.