Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Tidningen Dietisten

Extra material Dietisten #2.22 finns nu digitalt

Extra sommarläsning Nu finns ytterligare intressanta artiklar tillgängliga i vår tidskriftshylla. Nicholas Levak skriver om ”Hjärnhälsa” Intresset för hjärnhälsa är mycket stort just nu. Vi … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Extra sommarläsning

Nu finns ytterligare intressanta artiklar tillgängliga i vår tidskriftshylla.

Nicholas Levak skriver om ”Hjärnhälsa”\nIntresset för hjärnhälsa är mycket stort just nu. Vi lever längre och längre och hjärnan är ofta den svagaste länken när vi åldras. Det saknas fortfarande effektiva läkemedel för demenssjukdomar och vi har lärt oss att det är lättare att försöka förebygga än att reparera skador. Genom individanpassade livsstilsinterventioner som fokuserar på flera olika faktorer samtidigt kan vi göra mest nytta för patienten.

Samt två recept ur ’Hjärnhälsa’ av Miia Kivipelto och Mai-Lis Hellénius.

Gunnar Johansson skriver om ”Varför är kosttillskott ett problem?

Helena Järnåsens skriver om ”För och nackdelar med att arbeta olika”\nAtt byta erfarenheter kan få oss framåt utan att behöva uppfinna hjulet på nytt. Helena arbetar som primärvårdsdietist inom Region Östergötland och kommer utgå från det perspektivet.

”Alkohol och obesitas – sambandet fortfarande oklart” av Ingrid Larsson och Stephan Rössner\nPå ett ytligt plan förefaller det hela vara enkelt: alkohol innehåller 7 kcal per gram och är näst efter fett (9 kcal per gram) vårt mest energitäta livsmedel och skulle på så sätt rimligen bidra till en högre vikt vid regelbunden konsumtion. Men det vetenskapliga underlaget är inte entydigt.

Maria Sitell skriver om ”Med kommunikationen som drivkraft”

”Att äta med händerna – ett sätt att bevara självständigheten när man blir äldre” författare Karin Wendin och Sarah Forsberg\nI det av Familjen Kamprad finansierade projektet ”Fingerfoods – en väg till ökad matglädje, ökad självständighet och ökat välmående bland äldre” har doktorand Sarah Forsberg vid Högskolan Kristianstad och Köpenhamns Universitet arbetat med forskning kring sk fingermat, dvs mat som man kan äta med händerna. Projektet fokuserade på äldre personer som har svårt att hantera bestick.

Trevlig sommarläsning!

Till artiklarna



Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 Uppdaterades 13 januari, 2026 1 minuts läsning
3_ratter_tallriksmodellen

Foto: Livsmedelsverket

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson). 

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag. 

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov. 

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.


Dela artikeln

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 12 januari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1600453583

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.