Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Tidningen Dietisten

Extra material Dietisten #2.22 finns nu digitalt

Extra sommarläsning Nu finns ytterligare intressanta artiklar tillgängliga i vår tidskriftshylla. Nicholas Levak skriver om ”Hjärnhälsa” Intresset för hjärnhälsa är mycket stort just nu. Vi … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Extra sommarläsning

Nu finns ytterligare intressanta artiklar tillgängliga i vår tidskriftshylla.

Nicholas Levak skriver om ”Hjärnhälsa”\nIntresset för hjärnhälsa är mycket stort just nu. Vi lever längre och längre och hjärnan är ofta den svagaste länken när vi åldras. Det saknas fortfarande effektiva läkemedel för demenssjukdomar och vi har lärt oss att det är lättare att försöka förebygga än att reparera skador. Genom individanpassade livsstilsinterventioner som fokuserar på flera olika faktorer samtidigt kan vi göra mest nytta för patienten.

Samt två recept ur ’Hjärnhälsa’ av Miia Kivipelto och Mai-Lis Hellénius.

Gunnar Johansson skriver om ”Varför är kosttillskott ett problem?

Helena Järnåsens skriver om ”För och nackdelar med att arbeta olika”\nAtt byta erfarenheter kan få oss framåt utan att behöva uppfinna hjulet på nytt. Helena arbetar som primärvårdsdietist inom Region Östergötland och kommer utgå från det perspektivet.

”Alkohol och obesitas – sambandet fortfarande oklart” av Ingrid Larsson och Stephan Rössner\nPå ett ytligt plan förefaller det hela vara enkelt: alkohol innehåller 7 kcal per gram och är näst efter fett (9 kcal per gram) vårt mest energitäta livsmedel och skulle på så sätt rimligen bidra till en högre vikt vid regelbunden konsumtion. Men det vetenskapliga underlaget är inte entydigt.

Maria Sitell skriver om ”Med kommunikationen som drivkraft”

”Att äta med händerna – ett sätt att bevara självständigheten när man blir äldre” författare Karin Wendin och Sarah Forsberg\nI det av Familjen Kamprad finansierade projektet ”Fingerfoods – en väg till ökad matglädje, ökad självständighet och ökat välmående bland äldre” har doktorand Sarah Forsberg vid Högskolan Kristianstad och Köpenhamns Universitet arbetat med forskning kring sk fingermat, dvs mat som man kan äta med händerna. Projektet fokuserade på äldre personer som har svårt att hantera bestick.

Trevlig sommarläsning!

Till artiklarna



Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 Uppdaterades 6 mars, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1218538903 1

Foto: AdobeStock

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

  • Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
  • Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
  • Högt blodsocker – 6 procent
  • Högt BMI – 4 procent
  • Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.


Dela artikeln

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1589

Foto: David Stephansson



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.