Tidningen Dietisten

En God Jul & ett Gott Nytt År önskas med årets sista utgåva

Dietisten #4.21 Stina Bodén är dietist på Östersunds sjukhus. I december 2020 disputerade hon med avhandlingen Inflammation and risk of chronic diseases with a focus … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Dietisten #4.21

Stina Bodén är dietist på Östersunds sjukhus. I december 2020 disputerade hon med avhandlingen Inflammation and risk of chronic diseases with a focus on colorectal cancer and the impact of dietary patterns. I Dietisten gör Stina en populärvetenskaplig presentation av sin forskning.

Fullkorn är viktigt för folkhälsan, och trots att kunskapen ökar och fullkornsprodukterna i butik blir allt fler är det bara 1 av 10 i Sverige äter tillräckligt mycket av det. Dietisternas Riksförbund (DRF) arrangerade i november ett webinarium för att sprida kunskap om fullkornets roll för hållbara hälsosamma matvanor, och vad man behöver ta hänsyn till vid till exempel mag- och tarmsjukdomar eller diabetes.

Ytterligare:

Tydliga samband mellan intag av sockersötade drycker och ökad risk för kardiometabola sjukdomar

Insekter – Nytt på tallriken

Hållbar kost

Kostmönster och mortalitet

och mycket, mycket mer…

God läsning\nönskar redaktionen

Dietistens senaste utgåva finns tillgängligt digitalt för dig som prenumererar!

Intresserad att läsa Dietisten?

Vi fortsätter vårt förmånliga erbjudande av en kostnadsfri prenumeration av Dietisten för dig som arbetar inom professionen. Läs mer under prenumerera.

Har du inte hunnit ta del av erbjudandet om en gratisprenumeration och önskar kunna läsa alla nummer? Ingen fara, du har tillgång till alla tidigare nummer digitalt i din prenumeration via appen. Välkommen!

Jag vill prenumerera

Folkhälsa

Branschinitiativ ska bidra till bättre matvanor

Livsmedelsindustrin lanserar nya mål för minskat salt- och sockerinnehåll samt tydligare energimärkning på förpackningar. Satsningen bygger på frivilliga åtaganden med sikte på 2030.

Nina Granberg 11 februari, 2026 • Uppdaterades 13 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står fyra branschorganisationer, däribland Livsmedelsföretagen. Totalt har 14 företag hittills anslutit sig, vilket motsvarar omkring 15 procent av den svenska livsmedelsindustrin, skriver Livsmedel i fokus.

Åtagandena omfattar sötade smaksatta mjölkprodukter, matbröd, glass samt kaffebröd, kex och kakor. Målen handlar dels om sänkta halter av salt och fritt socker, dels om krav på energimärkning per portion eller styck på framsidan av förpackningen.

Enligt Livsmedelsföretagen är satsningen en fortsättning på tidigare frivilligt reformuleringsarbete, som Redusalt och Fullkornsfrämjandet. Som exempel lyfts att sockerfri läsk i dag står för cirka 60 procent av försäljningen samt att salthalten i bröd och charkprodukter redan har minskat med 20–25 procent.

Ytterligare frivilliga åtaganden är aviserade till senare under året, bland annat för charkprodukter och förpackade maträtter. Branschorganisationerna betonar samtidigt att samverkan med dagligvaruhandel och restaurangsektor är nödvändig för att nå bredare effekter på matvanor och folkhälsa.

Läs mer HÄR.

Kostråd & riktlinjer

Livsmedelsverket utreder förändrade regler för Nyckelhålet

Livsmedelsverket inleder nu dialoger om en möjlig ändring av föreskrifterna för Nyckelhålet. Bakgrunden är arbetet med att uppdatera märkningens kriterier, där frågan om att tillåta andra liknande nutritionsmärkningar i Sverige har aktualiserats.

Nina Granberg 11 februari, 2026 • Uppdaterades 12 februari, 2026 • 1 minuts läsning

I dag är Nyckelhålet, med vissa undantag, den enda tillåtna symbolen som får användas för att kommunicera livsmedels innehåll av fett, sockerarter, salt och fiber. Under våren ska myndigheten utreda vad en eventuell regeländring skulle innebära för livsmedelsföretag, handeln och konsumenter.

– Nu följer viktiga dialoger med branschen. Vi vill lyssna in olika perspektiv och sedan lägga fram ett förslag som många förhoppningsvis kan stå bakom, säger Britta Ekman, handläggare på Livsmedelsverket.

En anledning till utredningen är att de svenska reglerna skiljer sig från övriga Norden, där flera typer av nutritionsmärkningar är tillåtna. En mer likvärdig nordisk reglering bedöms kunna förenkla för livsmedelsföretag, ett behov som också lyfts av branschaktörer.

Dialogmöten med livsmedelsföretag, branschorganisationer, handeln och konsumentorganisationer hålls under februari. En kompletterande remiss planeras att skickas ut under våren. Något beslut om förändrade föreskrifter är ännu inte fattat.