Tidningen Dietisten

En God Jul & ett Gott Nytt År önskas med årets sista utgåva

Dietisten #4.21 Stina Bodén är dietist på Östersunds sjukhus. I december 2020 disputerade hon med avhandlingen Inflammation and risk of chronic diseases with a focus … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Dietisten #4.21

Stina Bodén är dietist på Östersunds sjukhus. I december 2020 disputerade hon med avhandlingen Inflammation and risk of chronic diseases with a focus on colorectal cancer and the impact of dietary patterns. I Dietisten gör Stina en populärvetenskaplig presentation av sin forskning.

Fullkorn är viktigt för folkhälsan, och trots att kunskapen ökar och fullkornsprodukterna i butik blir allt fler är det bara 1 av 10 i Sverige äter tillräckligt mycket av det. Dietisternas Riksförbund (DRF) arrangerade i november ett webinarium för att sprida kunskap om fullkornets roll för hållbara hälsosamma matvanor, och vad man behöver ta hänsyn till vid till exempel mag- och tarmsjukdomar eller diabetes.

Ytterligare:

Tydliga samband mellan intag av sockersötade drycker och ökad risk för kardiometabola sjukdomar

Insekter – Nytt på tallriken

Hållbar kost

Kostmönster och mortalitet

och mycket, mycket mer…

God läsning\nönskar redaktionen

Dietistens senaste utgåva finns tillgängligt digitalt för dig som prenumererar!

Intresserad att läsa Dietisten?

Vi fortsätter vårt förmånliga erbjudande av en kostnadsfri prenumeration av Dietisten för dig som arbetar inom professionen. Läs mer under prenumerera.

Har du inte hunnit ta del av erbjudandet om en gratisprenumeration och önskar kunna läsa alla nummer? Ingen fara, du har tillgång till alla tidigare nummer digitalt i din prenumeration via appen. Välkommen!

Jag vill prenumerera

Folkhälsa

När gillamarkeringar blir ett mått på trovärdighet

Gillamarkeringar, kommentarer och influencerns utseende kan väga tyngre än utbildning och vetenskapliga belägg när unga bedömer kostråd i sociala medier. Det visar en ny kvalitativ studie från Pakistan, där forskare undersökt hur information på Instagram, TikTok och Youtube påverkar synen på mat och hälsa.

Redaktionen 23 september, 2026 • 2 minuters läsning

Forskarna intervjuade 20 unga vuxna mellan 19 och 31 år som använde sociala medier minst två timmar om dagen och tog del av innehåll om kost och nutrition. Deltagarna rekryterades vid University of...

Ätstörningar

Stor genetisk studie ger nya ledtrådar om ätstörningar

Hetsätningsbeteende och anorexia nervosa delar genetiska kopplingar till flera psykiatriska tillstånd – men skiljer sig när det gäller gener kopplade till bland annat kroppsvikt. Det visar en stor internationell studie som breddar den genetiska forskningen om ätstörningar.

Redaktionen 21 september, 2026 • Uppdaterades 22 september, 2026 • 2 minuters läsning

Genetisk forskning om ätstörningar har hittills till stor del koncentrerats på anorexia nervosa. I en ny studie, publicerad i Nature Mental Health, har en stor internationell forskargrupp även undersökt genetiken bakom hetsätningsbeteende och jämfört resultaten med anorexia nervosa och olika undergrupper av sjukdomen.

Forskarna genomförde så kallade genomvida associationsstudier, GWAS, där genetiska variationer hos ett mycket stort antal människor jämförs. Analysen av hetsätningsbeteende omfattade drygt 39 000 personer med beteendet och mer än 1,2 miljoner kontroller. För anorexia nervosa ingick drygt 24 000 personer med diagnosen och närmare 1,25 miljoner kontroller. Deltagarna i huvudanalysen hade europeisk genetisk härkomst.

Likheter - men också tydliga skillnader

Forskarna identifierade sex genetiska områden som var kopplade till hetsätningsbeteende. Bland dessa fanns områden som även tidigare har förknippats med högre BMI och beteenden relaterade till impulskontroll. För anorexia nervosa identifierades åtta genetiska områden.

När forskarna jämförde de genetiska mönstren framträdde både likheter och skillnader. Hetsätningsbeteende och anorexia nervosa hade liknande positiva genetiska samband med flera psykiatriska tillstånd. Däremot gick sambanden med kroppsliga egenskaper, som BMI och andra antropometriska mått, i motsatta riktningar.

En viktig observation var samtidigt att merparten av de genetiska signalerna för både hetsätningsbeteende och anorexia nervosa inte kunde förklaras av BMI. Resultaten talar därmed för att biologin bakom ätstörningsbeteenden är mer komplex än en genetisk benägenhet för hög eller låg kroppsvikt.

Studera symtom och beteenden

Forskarna framhåller också värdet av att studera symtom och beteenden över diagnosgränserna. Ätstörningsdiagnoser kan överlappa och förändras över tid, medan exempelvis hetsätning förekommer vid flera olika ätstörningar. Genom att studera sådana beteenden separat kan forskningen ge ytterligare kunskap om den bakomliggande biologin.

De betonar samtidigt behovet av framtida studier som inkluderar fler ätstörningsdiagnoser och människor med olika genetisk härkomst.

Källa: Termorshuizen JD et al. Genomic meta-analyses of binge-eating behavior and anorexia nervosa yield insights into the unique and shared biology of eating disorder phenotypes. Nature Mental Health, 2026.