Tidningen Dietisten

Dietisten med tema obesitas & diabetes – andra utgåvan tillgänglig

Dietistens andra utgåva för 2020 med tema Obesitas & Diabetes distribueras i dagarna. Ett urval av innehållet: Ökad risk för hjärtsvikt med ökat BMI hos … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Dietistens andra utgåva för 2020 med tema Obesitas & Diabetes distribueras i dagarna.

Ett urval av innehållet:

Ökad risk för hjärtsvikt med ökat BMI hos yngre kvinnor

Betydelsen av bariatrisk kirurgi för personer som utvecklat fetma tidigt i livet

Covid-19 och fetma

Mer fett och mindre kolhydrater – trenden fortsätter

Kaffe och typ 2-diabetes

Kost efter fetmakirurgi – fokus på nutrition

Som tidigare presenterat, innehåller numret även dessa artiklar:

Svenska forskare har presenterat ett helt annorlunda angreppssätt på viktminskning

Fetma ökar risken för ett flertal allvarliga sjukdomar

En aktuell studie visar att bantning ökar hos flickor och pojkar i Sverige vilket är oroande eftersom tidigare forskning visat att det kan leda till ätstörningar och fetma

En studie vid Uppsala universitet har visat att fett som lagras i buken, runt de inre organen, är betydligt farligare för kvinnor än för män

God läsning & trevlig helg\nönskar redaktionen

Intresserad att läsa numret om obesitas & nutrition?

Har du inte hunnit ta del av erbjudandet om en gratisprenumeration tidigare och önskar även kunna läsa detta nummer? Ingen fara, du har tillgång till alla tidigare nummer digitalt i din prenumeration via appen. Välkommen!

Jag vill prenumerera

Folkhälsa

När gillamarkeringar blir ett mått på trovärdighet

Gillamarkeringar, kommentarer och influencerns utseende kan väga tyngre än utbildning och vetenskapliga belägg när unga bedömer kostråd i sociala medier. Det visar en ny kvalitativ studie från Pakistan, där forskare undersökt hur information på Instagram, TikTok och Youtube påverkar synen på mat och hälsa.

Redaktionen 23 september, 2026 • 2 minuters läsning

Forskarna intervjuade 20 unga vuxna mellan 19 och 31 år som använde sociala medier minst två timmar om dagen och tog del av innehåll om kost och nutrition. Deltagarna rekryterades vid University of...

Ätstörningar

Stor genetisk studie ger nya ledtrådar om ätstörningar

Hetsätningsbeteende och anorexia nervosa delar genetiska kopplingar till flera psykiatriska tillstånd – men skiljer sig när det gäller gener kopplade till bland annat kroppsvikt. Det visar en stor internationell studie som breddar den genetiska forskningen om ätstörningar.

Redaktionen 21 september, 2026 • Uppdaterades 22 september, 2026 • 2 minuters läsning

Genetisk forskning om ätstörningar har hittills till stor del koncentrerats på anorexia nervosa. I en ny studie, publicerad i Nature Mental Health, har en stor internationell forskargrupp även undersökt genetiken bakom hetsätningsbeteende och jämfört resultaten med anorexia nervosa och olika undergrupper av sjukdomen.

Forskarna genomförde så kallade genomvida associationsstudier, GWAS, där genetiska variationer hos ett mycket stort antal människor jämförs. Analysen av hetsätningsbeteende omfattade drygt 39 000 personer med beteendet och mer än 1,2 miljoner kontroller. För anorexia nervosa ingick drygt 24 000 personer med diagnosen och närmare 1,25 miljoner kontroller. Deltagarna i huvudanalysen hade europeisk genetisk härkomst.

Likheter - men också tydliga skillnader

Forskarna identifierade sex genetiska områden som var kopplade till hetsätningsbeteende. Bland dessa fanns områden som även tidigare har förknippats med högre BMI och beteenden relaterade till impulskontroll. För anorexia nervosa identifierades åtta genetiska områden.

När forskarna jämförde de genetiska mönstren framträdde både likheter och skillnader. Hetsätningsbeteende och anorexia nervosa hade liknande positiva genetiska samband med flera psykiatriska tillstånd. Däremot gick sambanden med kroppsliga egenskaper, som BMI och andra antropometriska mått, i motsatta riktningar.

En viktig observation var samtidigt att merparten av de genetiska signalerna för både hetsätningsbeteende och anorexia nervosa inte kunde förklaras av BMI. Resultaten talar därmed för att biologin bakom ätstörningsbeteenden är mer komplex än en genetisk benägenhet för hög eller låg kroppsvikt.

Studera symtom och beteenden

Forskarna framhåller också värdet av att studera symtom och beteenden över diagnosgränserna. Ätstörningsdiagnoser kan överlappa och förändras över tid, medan exempelvis hetsätning förekommer vid flera olika ätstörningar. Genom att studera sådana beteenden separat kan forskningen ge ytterligare kunskap om den bakomliggande biologin.

De betonar samtidigt behovet av framtida studier som inkluderar fler ätstörningsdiagnoser och människor med olika genetisk härkomst.

Källa: Termorshuizen JD et al. Genomic meta-analyses of binge-eating behavior and anorexia nervosa yield insights into the unique and shared biology of eating disorder phenotypes. Nature Mental Health, 2026.