Tidningen Dietisten

Dietisten med tema obesitas & diabetes – andra utgåvan tillgänglig

Dietistens andra utgåva för 2020 med tema Obesitas & Diabetes distribueras i dagarna. Ett urval av innehållet: Ökad risk för hjärtsvikt med ökat BMI hos … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Dietistens andra utgåva för 2020 med tema Obesitas & Diabetes distribueras i dagarna.

Ett urval av innehållet:

Ökad risk för hjärtsvikt med ökat BMI hos yngre kvinnor

Betydelsen av bariatrisk kirurgi för personer som utvecklat fetma tidigt i livet

Covid-19 och fetma

Mer fett och mindre kolhydrater – trenden fortsätter

Kaffe och typ 2-diabetes

Kost efter fetmakirurgi – fokus på nutrition

Som tidigare presenterat, innehåller numret även dessa artiklar:

Svenska forskare har presenterat ett helt annorlunda angreppssätt på viktminskning

Fetma ökar risken för ett flertal allvarliga sjukdomar

En aktuell studie visar att bantning ökar hos flickor och pojkar i Sverige vilket är oroande eftersom tidigare forskning visat att det kan leda till ätstörningar och fetma

En studie vid Uppsala universitet har visat att fett som lagras i buken, runt de inre organen, är betydligt farligare för kvinnor än för män

God läsning & trevlig helg\nönskar redaktionen

Intresserad att läsa numret om obesitas & nutrition?

Har du inte hunnit ta del av erbjudandet om en gratisprenumeration tidigare och önskar även kunna läsa detta nummer? Ingen fara, du har tillgång till alla tidigare nummer digitalt i din prenumeration via appen. Välkommen!

Jag vill prenumerera

Obesitas

GLP-1-behandling kan dölja nutritionsproblem

Kraftig aptitminskning och lägre energiintag vid behandling med GLP-1-läkemedel kan öka risken för otillräckligt intag av protein och mikronäringsämnen. En ny översikt uppmärksammar risken för ”dold undernäring” och efterlyser större fokus på nutrition under behandlingen.

Redaktionen 7 september, 2026 • 3 minuters läsning

GLP-1-receptoragonister och kombinerade GIP/GLP-1-läkemedel har förändrat behandlingen av obesitas och kan ge en betydande och långvarig viktnedgång. Men den snabba utvecklingen har samtidigt väckt...

Forskning

Nytt verktyg visar matens målkonflikter

Klimat, biologisk mångfald, djurvälfärd och antibiotikaanvändning – vad händer när vi förändrar det vi äter? Ett nytt verktyg från Sveriges lantbruksuniversitet ska ge en bredare bild av matens hållbarhet och synliggöra när en förbättring på ett område leder till en försämring på ett annat.

Redaktionen 4 september, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har utvecklat det digitala verktyget SAFAD, Sustainability Assessment of Foods And Diets. Det kan användas för att bedöma hållbarheten hos enskilda livsmedel, måltider och hela kostmönster.

Till skillnad från många jämförelser som framför allt fokuserar på klimatavtryck väger SAFAD samman tio olika indikatorer. Åtta handlar om miljöpåverkan, medan två mäter djurvälfärd respektive antibiotikaanvändning inom djurhållningen.

Verktyget bygger på miljödata för omkring 150 råvaror från länder som exporterar livsmedel till nio EU-länder, däribland Sverige. Utifrån dessa data går det att beräkna miljöpåverkan för omkring 1 800 livsmedel och maträtter.

Ett byte är inte alltid bättre

Ett syfte är att tydliggöra de målkonflikter som kan uppstå när kosten förändras. SLU-forskarna visar exempelvis att om hälften av nötköttet i den svenska genomsnittskosten ersätts med kyckling minskar klimatavtrycket med 12 procent. Samtidigt ökar den beräknade förlusten av djurvälfärd med 30 procent.

Att halvera konsumenternas matsvinn ger däremot minskad påverkan med omkring 5–6 procent för nästan samtliga indikatorer, utan några uppenbara negativa konsekvenser.

Ett annat scenario handlar om ökad svensk livsmedelsproduktion. Om Sverige producerade mer av det som redan odlas här skulle klimatpåverkan enligt beräkningarna minska med 5 procent och påverkan på biologisk mångfald med 27 procent. Samtidigt skulle markanvändningen öka med omkring 9 procent.

Används av Livsmedelverket

SAFAD används redan i praktiken. Livsmedelsverket har bland annat använt verktyget för att bedöma hållbarheten i tonåringars och förskolebarns kost.

Forskarna betonar samtidigt att verktyget inte ska ses som ett facit. Det finns osäkerheter i både data och metoder, och alla konsekvenser av större förändringar i befolkningens matvanor går inte att fånga.

Tanken är i stället att ge en mer nyanserad bild av vad hållbar kost innebär – och göra det möjligt att väga olika miljö- och hållbarhetsaspekter mot varandra.

Utforska SAFAD här.

SAFAD har utvecklats inom det EU-finansierade projektet Plan’eat och forskningsprogrammet Mistra Food Futures.