Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Tidningen Dietisten

Dietisten tema obesitas

Dietisten går från klarhet till klarhet och det är tack vare alla kompetenta och generösa kollegor där ute som med glädje och entusiasm delar med … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Dietisten går från klarhet till klarhet och det är tack vare alla kompetenta och generösa kollegor där ute som med glädje och entusiasm delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Utvecklingen av Dietisten har bara börjat!

Ägarskifte

Dietisten gör snart ett ägarskifte och den nya ägaren har stora ambitioner att utveckla tidningen med flera tjänster och produkter. Bland annat kommer vi att med större resurser satsa på digitala plattformar, samtidigt som vi fortsätter att ge ut papperstidningen. Jag hoppas att jag efter sommaren kan berätta mer om det och mycket annat!

Tryckfelsnisse har varit framme

Efter att tidningen har gått till tryckning har en felaktig stavning upptäckts på framsidan av utgåva #2.22.\nDet är Årets dietist, Christin Anderhov Erikssons efternamn som har blivit fel. Vi beklagar det inträffade.\nNamnet är korrigerat i den digitala versionen som finns att läsa här, Dietistens obesitasutgåva.

Dietisten utgåva #2.22

Innehåller artiklar om:

  • Viktrecidiv efter obesitaskirurgi
  • Det handlar inte bara om att ”äta mindre och röra sig mer”
  • Högt BMI i övre tonåren riskfaktorer för svår covid-19
  • Årets Dietist, Christin Anderhov Eriksson
  • Viktstigma i vården – er allvarliga konsekvenser
  • och mycket, mycket mer…

    God läsning\nönskar redaktionen

    Intresserad att läsa Dietisten?

    Utgåvan går även att läsa digitalt i vår digitala tidskriftsbibliotek utan konto och inloggning.\n

    Vill du vara säker på att inte missa när nästa nummer släpps. Laddar du ner appen och får påminnelse vid nya släpp.

    Jag vill prenumerera



    Nutrition

    Barn vet att frukt och grönt är nyttigt – men inte alltid varför

    Barn känner ofta till att frukt och grönsaker är bra för hälsan, men kunskapen om vad de faktiskt gör i kroppen är betydligt mer fragmentarisk. Dietisten och doktoranden Hannah Helgegren undersöker hur barns egna erfarenheter kan användas för att hitta bättre sätt att öka intaget.

    Dietisten
    Redaktionen 28 september, 2026 • 2 minuters läsning
    Frukt
    Adobe.stock

    Hur får man barn att äta mer frukt och grönsaker – och hur kan familjer få bättre stöd? Det är frågor som Hannah Helgegren, legitimerad dietist och doktorand i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, försöker besvara i sitt avhandlingsarbete.

    Forskningsfrågorna har sin bakgrund i hennes kliniska arbete. Hanna Helgegren har arbetat många år som dietist och arbetar parallellt med forskningen vid Barn- och ungdomsmedicinmottagning Obesitas i Malmö. Hon är även specialistdietist inom obesitas hos barn.

    En delstudie, publicerad i tidskriften Appetite, bygger på individuella intervjuer med 15 svenska barn mellan 10 och 12 år med olika kulturell bakgrund. Forskarna ville ta reda på hur barnen själva tänker kring frukt och grönsaker och vad som påverkar deras vilja att äta dem.

    Smak och kompisar spelar roll 

    Resultaten visar att barnen i stort sett var överens om att frukt och grönsaker är nyttigt. Däremot var kunskapen om varför de är bra för kroppen ofta splittrad och saknade sammanhang.

    Ätandet påverkades dessutom av betydligt mer än kunskap. Smak och andra sensoriska egenskaper spelade roll, liksom hur maten presenterades och vad människor runt omkring gjorde och tyckte. Både föräldrar och jämnåriga kunde uppmuntra barnen att äta frukt och grönsaker – men också få motsatt effekt.

    Forskarna identifierade olika sätt som barnen förhöll sig till frukt och grönsaker på. Vissa var mer beroende av yttre faktorer, exempelvis hur maten serverades, medan andra hade utvecklat egna vanor och strategier och gjorde mer medvetna val.

    Vill utveckla nytt stöd 

    Resultaten pekar enligt forskarna på att insatser för att öka barns konsumtion behöver vara bredare än att bara tala om att frukt och grönt är nyttigt. Barn kan behöva åldersanpassade förklaringar av hur maten påverkar kroppen, möjlighet att utforska smaker och konsistenser och stöd för att utveckla egna vanor. Även positiva sociala normer från föräldrar och kompisar kan ha betydelse.

    Hanna Helgegrens fortsatta avhandlingsarbete handlar därför inte bara om att beskriva barns och föräldrars tankar. Målet är också att utveckla ett nytt verktyg som kan hjälpa barn att öka sitt intag av frukt och grönsaker. Rekryteringen till studierna har skett både via mellanstadieskolor och bland familjer med barn som behandlas för obesitas.

    Källa: Göteborgs universitet samt Helgegren H, Winkvist A, Lepp M, Larsson C. ‘There are healthy things inside’: Children's thoughts about, experiences with and approaches to vegetable and fruit consumption. Appetite, 2025.


    Dela artikeln

    Kostråd & riktlinjer

    Ketogen kost minskade leverfettet mest vid samma viktnedgång

    Tre olika kostupplägg gav ungefär lika stor viktnedgång – men effekten på levern skilde sig tydligt. I en ny randomiserad studie minskade leverfettet med 67 procent hos deltagare som åt ketogen kost, jämfört med 45 procent hos dem som följde medelhavskost eller en fettsnål, huvudsakligen växtbaserad kost.

    Dietisten
    Redaktionen 25 september, 2026 • 2 minuters läsning
    Keto
    Ketogen kost gav bäst effekt på levern. Adobe.stock

    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.