Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Tidningen Dietisten

Dietisten tema obesitas

Dietisten går från klarhet till klarhet och det är tack vare alla kompetenta och generösa kollegor där ute som med glädje och entusiasm delar med … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning

Dietisten går från klarhet till klarhet och det är tack vare alla kompetenta och generösa kollegor där ute som med glädje och entusiasm delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Utvecklingen av Dietisten har bara börjat!

Ägarskifte

Dietisten gör snart ett ägarskifte och den nya ägaren har stora ambitioner att utveckla tidningen med flera tjänster och produkter. Bland annat kommer vi att med större resurser satsa på digitala plattformar, samtidigt som vi fortsätter att ge ut papperstidningen. Jag hoppas att jag efter sommaren kan berätta mer om det och mycket annat!

Tryckfelsnisse har varit framme

Efter att tidningen har gått till tryckning har en felaktig stavning upptäckts på framsidan av utgåva #2.22.\nDet är Årets dietist, Christin Anderhov Erikssons efternamn som har blivit fel. Vi beklagar det inträffade.\nNamnet är korrigerat i den digitala versionen som finns att läsa här, Dietistens obesitasutgåva.

Dietisten utgåva #2.22

Innehåller artiklar om:

  • Viktrecidiv efter obesitaskirurgi
  • Det handlar inte bara om att ”äta mindre och röra sig mer”
  • Högt BMI i övre tonåren riskfaktorer för svår covid-19
  • Årets Dietist, Christin Anderhov Eriksson
  • Viktstigma i vården – er allvarliga konsekvenser
  • och mycket, mycket mer…

    God läsning\nönskar redaktionen

    Intresserad att läsa Dietisten?

    Utgåvan går även att läsa digitalt i vår digitala tidskriftsbibliotek utan konto och inloggning.\n

    Vill du vara säker på att inte missa när nästa nummer släpps. Laddar du ner appen och får påminnelse vid nya släpp.

    Jag vill prenumerera



    Dietisten Plus

    Viktig information om tidskriften Dietisten

    Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

    26 januari, 2026 Uppdaterades 26 januari, 2026 1 minuts läsning
    Dietisten

    Foto: Dietisten

    Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

    Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

    Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

    Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net 

    Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

    Åtgärd krävs!
    För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
    https://www.dietisten.net/prenumerationer


    Dela artikeln

    Forskning

    IBS i tonåren går oftast över – och kan påverkas

    Två av tre tonåringar med irritabel tarm (IBS) uppfyller inte längre kriterierna för sjukdomen i unga vuxenår. Det visar en svensk långtidsstudie som följt drygt 2 500 personer. Forskarna konstaterar också att flera faktorer hos unga som ökar risken för vuxen-IBS är påverkbara.

    Nina Granberg 4 februari, 2026 Uppdaterades 4 februari, 2026 2 minuters läsning
    IMG_1501

    Foto: Malin Arnesson

    Två av tre tonåringar med irritabel tarm (IBS) uppfyller inte längre kriterierna för sjukdomen i unga vuxenår. Det visar en svensk långtidsstudie som följt drygt 2 500 personer. Forskarna konstaterar också att flera faktorer hos unga som ökar risken för vuxen-IBS är påverkbara.

    Kunskapen om hur IBS utvecklas från tonår till vuxenliv har hittills varit begränsad, trots att faktorer i tidig ålder antas ha betydelse för sjukdomsförloppet. 

    Den aktuella studien, publicerad i Gastroenterology, bygger på data från den svenska födelsekohorten BAMSE vid Karolinska Institutet. Totalt ingick 2 539 personer födda på 1990-talet, som vid 16 och 24 års ålder rapporterade IBS-symtom enligt en internationellt etablerad skattningsmodell.

    IBS är inte ett statiskt tillstånd

    Den starkaste riskfaktorn för IBS vid 24 års ålder var att ha haft IBS redan i tonåren. Samtidigt visade resultaten att prognosen ofta är god. Två av tre deltagare som uppfyllde IBS-kriterier vid 16 års ålder gjorde det inte längre vid 24.

    – Våra resultat visar att IBS hos unga inte är ett statiskt tillstånd. För många förbättras symtomen över tid, och samtidigt kan vi nu bättre identifiera dem som löper ökad risk för kvarstående besvär, säger Jessica Sjölund, forskande läkare inom gastroenterologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

    Utöver IBS i tonåren identifierades flera faktorer som ökade risken för IBS i unga vuxenår, däribland återkommande buksmärta, psykologisk stress, nedsatt självskattad hälsa, otillräcklig sömn och födoöverkänslighet. En särskilt stark riskfaktor för att IBS vid 16 års ålder skulle kvarstå var att minst en förälder hade IBS.

    Förebyggande insatser

    – Sambandet mellan generationer tyder på att både genetiska faktorer och delade miljö- och beteendemönster spelar roll. Det öppnar också för förebyggande strategier riktade till familjer där IBS redan finns, säger Ola Olén, överläkare i pediatrisk gastroenterologi och adjungerad professor vid Karolinska Institutet.

    Forskarna betonar att resultaten är kliniskt relevanta eftersom flera av de identifierade riskfaktorerna är potentiellt påverkbara. Magnus Simrén, överläkare och professor i gastroenterologi vid Sahlgrenska akademin, säger:

    – Tidiga insatser kring sömn, psykiskt välbefinnande och mag-tarmbesvär i tonåren, och i familjer där flera är drabbade, skulle kunna minska risken för långvariga symtom senare i livet

    Läs mer HÄR.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.