Tidningen Dietisten

Dietisten tema obesitas

Dietisten går från klarhet till klarhet och det är tack vare alla kompetenta och generösa kollegor där ute som med glädje och entusiasm delar med … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Dietisten går från klarhet till klarhet och det är tack vare alla kompetenta och generösa kollegor där ute som med glädje och entusiasm delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Utvecklingen av Dietisten har bara börjat!

Ägarskifte

Dietisten gör snart ett ägarskifte och den nya ägaren har stora ambitioner att utveckla tidningen med flera tjänster och produkter. Bland annat kommer vi att med större resurser satsa på digitala plattformar, samtidigt som vi fortsätter att ge ut papperstidningen. Jag hoppas att jag efter sommaren kan berätta mer om det och mycket annat!

Tryckfelsnisse har varit framme

Efter att tidningen har gått till tryckning har en felaktig stavning upptäckts på framsidan av utgåva #2.22.\nDet är Årets dietist, Christin Anderhov Erikssons efternamn som har blivit fel. Vi beklagar det inträffade.\nNamnet är korrigerat i den digitala versionen som finns att läsa här, Dietistens obesitasutgåva.

Dietisten utgåva #2.22

Innehåller artiklar om:

Viktrecidiv efter obesitaskirurgi

Det handlar inte bara om att ”äta mindre och röra sig mer”

Högt BMI i övre tonåren riskfaktorer för svår covid-19

Årets Dietist, Christin Anderhov Eriksson

Viktstigma i vården – er allvarliga konsekvenser

och mycket, mycket mer…

God läsning\nönskar redaktionen

Intresserad att läsa Dietisten?

Utgåvan går även att läsa digitalt i vår digitala tidskriftsbibliotek utan konto och inloggning.\n

Vill du vara säker på att inte missa när nästa nummer släpps. Laddar du ner appen och får påminnelse vid nya släpp.

Jag vill prenumerera

Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 • Uppdaterades 1 juli, 2026 • 3 minuters läsning

– Det här handlar helt om marknadsföring. Det handlar inte om vad man behöver eller inte behöver, säger Ingrid Larsson, docent och dietist vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Många kvinnor upplever...

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 2 minuters läsning

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.