Tidningen Dietisten

Dietisten mot nästa nivå

Det är med sann glädje som jag i januari tillträdde som ny chefredaktör för Dietisten. Om man är en idédriven person och motiveras av att … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Det är med sann glädje som jag i januari tillträdde som ny chefredaktör för Dietisten. Om man är en idédriven person och motiveras av att skapa, påverka och förändra, finner man det här uppdraget hur spännande som helst! Men för att göra stordåd behöver man helt prestigelöst – utan några för domar om den ena eller andra yrkesgruppen – kroka arm med varandra.

Som yrkespersoner inom dietistkåren är vårt uppdrag större än oss själva. Vår målgrupp är och bör alltid vara slutkonsumenten; alltså patienten och det svenska folket. Att utesluta branscher, föreningar, organisationer eller företag, av rädsla att bli ”uppköpta”, ”lurade”, ”manipulerade” eller ”korrumperade” är främst ett underbetyg för oss själva. Vår integritet, självtillit och självkänsla är och bör vara större än så. Människor med högre mål i livet och med andras bästa i åtanke både samtalar, samverkar, nätverkar, och utbyter tankar och idéer med varandra – och över professionsgränserna. Det är först då vi har möjlighet att förändra världen och påverka de som behöver påverkas och frälsa de som behöver frälsas!

Dietisten kommer att fortsätta att hålla en dialog och samverkan med alla som arbetar för att förbättra medborgarnas hälsa. Men Dietisten kommer även att försöka påverka och inspirera branscher och beslutsfattare för att detta mål ska nås. Kårens kunskaper och kompetens måste spridas – både inom hälso- och sjukvården och samhället i stort, alltså inom livsmedelsindustrin, handeln, media, övrig offentlig sektor, etc. Fler multi disciplinära team bör skapas, de höjer dietisternas kompetens och bidrar till deras personliga och professionella utveckling. På köpet höjs även professionens status. Dietisterna på Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala är ett praktexempel på detta. Om deras arbete och samarbete med professioner inom och utanför hälso- och sjukvården skriver vi i detta nummer.

Det är många nya idéer för Dietisten på gång, en del av dem är redan nu till första numret sjösatta och fler kommer under året! Gemensamt för alla idéer är att vi i ännu högre utsträckning satsar på omvärldsbevakning och gör tidningen än mer inkluderande och mångfacetterad. Dietisten ska fortsätta att inspirera och vara mån om sitt djup samtidigt som den ska låta tvärvetenskapen komma till tals. Här nedan presenteras några exempel på nyheter i tidningen:

Karriärvägar. Här lyfts de kollegor fram som arbetar utanför hälso- och sjukvården. Detta för att visa mångfalden inom dietistyrket.

Arbetsplatsreportage. I varje nummer kommer vi att följa kollegor på en specifik arbetsplats för att ta del och inspireras av deras arbetssätt.

Omvärldsbevakning. Vi bevakar senaste nytt och om vad som är på gång på lärosäten, hos myndigheter och inom industrin.

Fråga en kollega. Läsarnas frågor besvaras av ett antal experter.

Ny på jobbet. Kollegor som nyligen bytt jobb eller fått nytt jobb uppmärksammas.

Nytt redaktionsråd. Eftersom jag tror benhårt på rotation, inkludering och mångfald, men även på kontinuitet i samklang med förnyelse, har vi nu nästan ett helt nytt redaktionsråd.

Kalendarium. Viktiga datum och intressanta händelser inom hälso och matbranschen tas upp.

Inspirationshörna. Läsarna tipsar om relevanta böcker, rapporter, poddar, m m, inom området kost och hälsa.

Vidare, äldrefrågor samt området migration och hälsa kommer att få större uppmärksamhet i Dietisten. Covid19 har blottat brister på jämställd hälsa bland vissa grupper i samhället och det bör vi tillsammans göra något åt. Därutöver finns det oändligt många karriärsinriktningar en dietist kan välja. Att forska är en av dessa. Därför kommer vi i en ny serie belysa forskarkarriären och dietisten inom forskning. Sist men inte minst bör studenterna ta en större plats i tidningen.

Att ha en bakgrund som egenföretagare och därmed sakna sociala skyddsnät samt att vara ensamstående mamma utan familj och släkt i landet, får en att ständigt känna kniven på strupen och att i alla lägen ge allt för att antingen överleva eller försvinna. Så om jag hör av mig till dig och ber att vi tillsammans skall försöka uträtta stordåd, misstolka inte min iver och otålighet för min avsikt är att göra en tidskrift som alla inom området kost, nutrition och hälsa har glädje och användning av.

Maria Masoomi

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...