Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Dietisten mot nästa nivå

Det är med sann glädje som jag i januari tillträdde som ny chefredaktör för Dietisten. Om man är en idédriven person och motiveras av att … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Det är med sann glädje som jag i januari tillträdde som ny chefredaktör för Dietisten. Om man är en idédriven person och motiveras av att skapa, påverka och förändra, finner man det här uppdraget hur spännande som helst! Men för att göra stordåd behöver man helt prestigelöst – utan några för domar om den ena eller andra yrkesgruppen – kroka arm med varandra.

Som yrkespersoner inom dietistkåren är vårt uppdrag större än oss själva. Vår målgrupp är och bör alltid vara slutkonsumenten; alltså patienten och det svenska folket. Att utesluta branscher, föreningar, organisationer eller företag, av rädsla att bli ”uppköpta”, ”lurade”, ”manipulerade” eller ”korrumperade” är främst ett underbetyg för oss själva. Vår integritet, självtillit och självkänsla är och bör vara större än så. Människor med högre mål i livet och med andras bästa i åtanke både samtalar, samverkar, nätverkar, och utbyter tankar och idéer med varandra – och över professionsgränserna. Det är först då vi har möjlighet att förändra världen och påverka de som behöver påverkas och frälsa de som behöver frälsas!

Dietisten kommer att fortsätta att hålla en dialog och samverkan med alla som arbetar för att förbättra medborgarnas hälsa. Men Dietisten kommer även att försöka påverka och inspirera branscher och beslutsfattare för att detta mål ska nås. Kårens kunskaper och kompetens måste spridas – både inom hälso- och sjukvården och samhället i stort, alltså inom livsmedelsindustrin, handeln, media, övrig offentlig sektor, etc. Fler multi disciplinära team bör skapas, de höjer dietisternas kompetens och bidrar till deras personliga och professionella utveckling. På köpet höjs även professionens status. Dietisterna på Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala är ett praktexempel på detta. Om deras arbete och samarbete med professioner inom och utanför hälso- och sjukvården skriver vi i detta nummer.

Det är många nya idéer för Dietisten på gång, en del av dem är redan nu till första numret sjösatta och fler kommer under året! Gemensamt för alla idéer är att vi i ännu högre utsträckning satsar på omvärldsbevakning och gör tidningen än mer inkluderande och mångfacetterad. Dietisten ska fortsätta att inspirera och vara mån om sitt djup samtidigt som den ska låta tvärvetenskapen komma till tals. Här nedan presenteras några exempel på nyheter i tidningen:

  • Karriärvägar. Här lyfts de kollegor fram som arbetar utanför hälso- och sjukvården. Detta för att visa mångfalden inom dietistyrket.
  • Arbetsplatsreportage. I varje nummer kommer vi att följa kollegor på en specifik arbetsplats för att ta del och inspireras av deras arbetssätt.
  • Omvärldsbevakning. Vi bevakar senaste nytt och om vad som är på gång på lärosäten, hos myndigheter och inom industrin.
  • Fråga en kollega. Läsarnas frågor besvaras av ett antal experter.
  • Ny på jobbet. Kollegor som nyligen bytt jobb eller fått nytt jobb uppmärksammas.
  • Nytt redaktionsråd. Eftersom jag tror benhårt på rotation, inkludering och mångfald, men även på kontinuitet i samklang med förnyelse, har vi nu nästan ett helt nytt redaktionsråd.
  • Kalendarium. Viktiga datum och intressanta händelser inom hälso­ och matbranschen tas upp.
  • Inspirationshörna. Läsarna tipsar om relevanta böcker, rapporter, poddar, m m, inom området kost och hälsa.
  • Vidare, äldrefrågor samt området migration och hälsa kommer att få större uppmärksamhet i Dietisten. Covid­19 har blottat brister på jämställd hälsa bland vissa grupper i samhället och det bör vi tillsammans göra något åt. Därutöver finns det oändligt många karriärsinriktningar en dietist kan välja. Att forska är en av dessa. Därför kommer vi i en ny serie belysa forskarkarriären och dietisten inom forskning. Sist men inte minst bör studenterna ta en större plats i tidningen.

    Att ha en bakgrund som egenföretagare och därmed sakna sociala skyddsnät samt att vara ensamstående mamma utan familj och släkt i landet, får en att ständigt känna kniven på strupen och att i alla lägen ge allt för att antingen överleva eller försvinna. Så om jag hör av mig till dig och ber att vi tillsammans skall försöka uträtta stordåd, misstolka inte min iver och otålighet för min avsikt är att göra en tidskrift som alla inom området kost, nutrition och hälsa har glädje och användning av.

    Maria Masoomi



    Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

    En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

    Dietisten
    Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
    Webbild liggande (1)
    Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

    Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

    En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

    Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

    Kortfattade svar kräver följdfrågor 

    Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

    Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

    Källa: Göteborgs universitet.


    Dela artikeln

    Dietist prisas för forskning om livet med celiaki

    Dietisten och forskaren Elin Hård af Segerstad är den första mottagaren av AOECS Young Researcher Award. Hennes forskning handlar om hur glutenfri kost och vårdens stöd kan utvecklas för att underlätta vardagen för personer med celiaki.

    Dietisten
    Redaktionen 16 november, 2026 • 1 minuts läsning
    Webbild liggande
    Hans Otto Engvold, generalsekreterare Norska Celiakiförbundet, delar ut pris till Elin Hård af Segerstad Tjodunn Dyrnes

    Elin Hård af Segerstad är forskare vid Oslo Universitetssjukhus och Lunds universitet samt är verksam som dietist specialiserad inom pediatrik vid Skånes universitetssjukhus.

    Hennes forskning kretsar kring att undersöka hur livet med celiaki kan underlättas, hur man på bästa sätt kan definiera vad som kan ingå i en glutenfri kost och vad som behöver uteslutas, samt hur hälso- och sjukvården bör stötta personer med celiaki.

    – För mig betyder det extra mycket att min forskning upplevs som viktig av personer som lever med celiaki. Om min forskning dessutom kan leda till att vi kommer närmare en förklaring på varför vissa personer får celiaki och hitta sätt att undvika sjukdomen, så är det verkligen en bonus.

    Patientnytta väger tungt 

    Det nyinstiftade priset delas ut av AOECS, den europeiska paraplyorganisationen för celiakiförbund, och uppmärksammar forskare i början av karriären. Elin Hård af Segerstad valdes ut bland sex kandidater som bedömdes av en oberoende expertpanel.

    Utöver vetenskapliga meriter bedömde gruppen forskningsprojektens kvalitet, originalitet och genomförbarhet.

    Även möjlig patientnytta, relevans för behov som ännu inte tillgodoses och planer för att sprida resultaten till patienter och vårdpersonal vägdes in. I bedömargruppen fanns både vetenskaplig och klinisk kompetens samt patient- och anhörigperspektiv.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.