Tidningen Dietisten

Dietisten mot nästa nivå

Det är med sann glädje som jag i januari tillträdde som ny chefredaktör för Dietisten. Om man är en idédriven person och motiveras av att … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Det är med sann glädje som jag i januari tillträdde som ny chefredaktör för Dietisten. Om man är en idédriven person och motiveras av att skapa, påverka och förändra, finner man det här uppdraget hur spännande som helst! Men för att göra stordåd behöver man helt prestigelöst – utan några för domar om den ena eller andra yrkesgruppen – kroka arm med varandra.

Som yrkespersoner inom dietistkåren är vårt uppdrag större än oss själva. Vår målgrupp är och bör alltid vara slutkonsumenten; alltså patienten och det svenska folket. Att utesluta branscher, föreningar, organisationer eller företag, av rädsla att bli ”uppköpta”, ”lurade”, ”manipulerade” eller ”korrumperade” är främst ett underbetyg för oss själva. Vår integritet, självtillit och självkänsla är och bör vara större än så. Människor med högre mål i livet och med andras bästa i åtanke både samtalar, samverkar, nätverkar, och utbyter tankar och idéer med varandra – och över professionsgränserna. Det är först då vi har möjlighet att förändra världen och påverka de som behöver påverkas och frälsa de som behöver frälsas!

Dietisten kommer att fortsätta att hålla en dialog och samverkan med alla som arbetar för att förbättra medborgarnas hälsa. Men Dietisten kommer även att försöka påverka och inspirera branscher och beslutsfattare för att detta mål ska nås. Kårens kunskaper och kompetens måste spridas – både inom hälso- och sjukvården och samhället i stort, alltså inom livsmedelsindustrin, handeln, media, övrig offentlig sektor, etc. Fler multi disciplinära team bör skapas, de höjer dietisternas kompetens och bidrar till deras personliga och professionella utveckling. På köpet höjs även professionens status. Dietisterna på Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala är ett praktexempel på detta. Om deras arbete och samarbete med professioner inom och utanför hälso- och sjukvården skriver vi i detta nummer.

Det är många nya idéer för Dietisten på gång, en del av dem är redan nu till första numret sjösatta och fler kommer under året! Gemensamt för alla idéer är att vi i ännu högre utsträckning satsar på omvärldsbevakning och gör tidningen än mer inkluderande och mångfacetterad. Dietisten ska fortsätta att inspirera och vara mån om sitt djup samtidigt som den ska låta tvärvetenskapen komma till tals. Här nedan presenteras några exempel på nyheter i tidningen:

Karriärvägar. Här lyfts de kollegor fram som arbetar utanför hälso- och sjukvården. Detta för att visa mångfalden inom dietistyrket.

Arbetsplatsreportage. I varje nummer kommer vi att följa kollegor på en specifik arbetsplats för att ta del och inspireras av deras arbetssätt.

Omvärldsbevakning. Vi bevakar senaste nytt och om vad som är på gång på lärosäten, hos myndigheter och inom industrin.

Fråga en kollega. Läsarnas frågor besvaras av ett antal experter.

Ny på jobbet. Kollegor som nyligen bytt jobb eller fått nytt jobb uppmärksammas.

Nytt redaktionsråd. Eftersom jag tror benhårt på rotation, inkludering och mångfald, men även på kontinuitet i samklang med förnyelse, har vi nu nästan ett helt nytt redaktionsråd.

Kalendarium. Viktiga datum och intressanta händelser inom hälso och matbranschen tas upp.

Inspirationshörna. Läsarna tipsar om relevanta böcker, rapporter, poddar, m m, inom området kost och hälsa.

Vidare, äldrefrågor samt området migration och hälsa kommer att få större uppmärksamhet i Dietisten. Covid19 har blottat brister på jämställd hälsa bland vissa grupper i samhället och det bör vi tillsammans göra något åt. Därutöver finns det oändligt många karriärsinriktningar en dietist kan välja. Att forska är en av dessa. Därför kommer vi i en ny serie belysa forskarkarriären och dietisten inom forskning. Sist men inte minst bör studenterna ta en större plats i tidningen.

Att ha en bakgrund som egenföretagare och därmed sakna sociala skyddsnät samt att vara ensamstående mamma utan familj och släkt i landet, får en att ständigt känna kniven på strupen och att i alla lägen ge allt för att antingen överleva eller försvinna. Så om jag hör av mig till dig och ber att vi tillsammans skall försöka uträtta stordåd, misstolka inte min iver och otålighet för min avsikt är att göra en tidskrift som alla inom området kost, nutrition och hälsa har glädje och användning av.

Maria Masoomi

Gastroenterologi

Många med IBD saknar kunskap om sin behandling

Många personer med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, upplever att de inte fått tillräcklig information om sin behandling och uppföljning. Samtidigt lever en stor andel med återkommande symtom varje vecka eller dagligen. Det tyder en ny svensk patientundersökning på.

Nina Granberg 19 maj, 2026 • 2 minuters läsning

I Sverige lever närmare 100 000 personer med Crohns sjukdom, ulcerös kolit eller ospecificerad IBD. Sjukdomarna är kroniska och debuterar ofta i unga år.

I undersökningen, där 279 personer med IBD deltog, uppgav 43 procent att de aldrig fått information om en målinriktad behandlingsplan. 42 procent svarade att de inte informerats om slemhinneläkning som behandlingsmål. Dessutom uppgav 67 procent att de saknar information, eller är osäkra på, hur F-kalprotektin används i uppföljningen av sjukdomsaktivitet.

– Det här visar ett tydligt gap mellan vad vi inom vården ser som centralt och vad patienterna faktiskt får med sig. För att nå moderna behandlingsmål behöver patienten förstå vad vi strävar efter och varför, säger Hans Stridh, överläkare i gastroenterologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.

Lång sjukdomstid kopplas till lägre kunskap

Undersökningen visar också att patienter som levt länge med sin sjukdom ofta har sämre kunskap om dagens behandlingsprinciper än personer som fått diagnosen senare.

– IBD-vården har utvecklats mycket de senaste åren, men alla patienter har inte fått ta del av den utvecklingen. Det gör att många saknar en tydlig vårdplan och förståelse för hur sjukdomen ska följas upp, säger Hans Stridh.

Trots att många patienter har digital tillgång till sina provsvar uppger endast en tredjedel att de fullt ut förstår resultaten. Följsamheten till provtagning varierar också. Drygt hälften uppger att de alltid lämnar sina prover, medan andra gör det mer sällan, bland annat på grund av bristande information eller utebliven initiering från vården.

Målet med dagens IBD-behandling är inte bara symtomlindring utan också att kontrollera den underliggande inflammationen och minska risken för komplikationer på sikt.

I samband med Internationella IBD-dagen den 19 maj lyfts nu behovet av bättre patientinformation, tydligare vårdplaner och ökad delaktighet i behandlingen.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Netdoktor på uppdrag av läkemedelsföretaget AbbVie under december 2025 och januari 2026. Totalt deltog 279 personer i Sverige med Crohns sjukdom, ulcerös kolit eller ospecificerad IBD.

Debatt

”Debatten om skolmaten missar helheten”

Ett stort antal företrädare för skolmåltidsområdet varnar i en opinionsartikel på Altinget.se för att den intensiva debatten om skolmaten reduceras till en fråga om kött eller inte kött. Dietisten bad Anna Lindelöw Mannheimer, ordförande för Föreningen Frisk Mat och förste undertecknare, att utveckla resonemanget.

Nina Granberg 13 maj, 2026 • Uppdaterades 15 maj, 2026 • 2 minuters läsning

I artikeln skriver undertecknarna, däribland forskare, måltidsutvecklare och representanter för kommunala måltidsverksamheter, att måltiderna i skolan behöver ses i ett bredare perspektiv där hälsa, hållbarhet, livsmedelsberedskap och matglädje vägs samman. De varnar också för att beskriva växtbaserad mat som ett hot mot barns hälsa eller matvanor.

Vad tycker du saknas i dagens diskussion om skolmåltider?

– Jag tycker att det ofta saknas ett helhetsperspektiv. Debatten reduceras lätt till enskilda råvaror eller symbolfrågor, när fokus borde ligga på skolmåltidens roll för barns hälsa och utveckling, säger Anna Lindelöw Mannheimer.

Hon beskriver måltiderna i skolan som viktiga för barns matvanor och relation till mat, men framhåller samtidigt att barn också påverkas av reklam, sociala medier, butiksmiljöer och den matkultur som omger dem.

– Då blir det märkligt att just skolmåltiden så ofta lyfts som ett problem i debatten.

Samtidigt framhåller hon skollunchen som en viktig del av skolans kompensatoriska uppdrag.

– Svenska skolmåltider utgår från forskning, näringsrekommendationer och nationella riktlinjer, inte från tillfälliga opinioner, smakpreferenser eller ideologiska infall.

Anna Lindelöw Mannheimer tror också att många har en förlegad bild av hur skolmåltider ser ut idag och uppmanar fler att besöka en skola under lunchen för att själva se hur måltiderna fungerar.

Vilken roll tycker du att nutrition och folkhälsa får i den här debatten idag?

– Jag upplever att nutrition och folkhälsa ibland hamnar i skymundan för mer polariserade och känslostyrda diskussioner. Det skapas ofta en motsättning mellan hälsa, hållbarhet och matglädje, trots att professionen i skolköken arbetar med att få dessa perspektiv att fungera tillsammans i vardagen.

ALM_pressbild — Anna Lindelöw Mannheimer

Hon menar att uppdraget är komplext och kräver både nutritionskompetens, matlagningskunskap och förståelse för barns beteenden och smakutveckling.

Behövs det stärkt kompetens inom kommunerna för att skolmåltider ska kunna utvecklas både hållbart och näringsmässigt?

– Jag tror framför allt att det behövs bättre förutsättningar för den kompetens som redan finns.

Anna Lindelöw Mannheimer menar att många offentliga kök har små resurser samtidigt som kraven är höga. För att utveckla måltider som både är näringsriktiga, hållbara och uppskattade behövs enligt henne tvärprofessionellt arbete där kostkompetens, pedagogik, gastronomi och hållbarhetskunskap samverkar.

– Det handlar också om att ge måltidsverksamheterna mandat och arbetsro att arbeta utvecklingsinriktat tillsammans med elever och pedagoger, säger hon.

Läs hela debattartikeln HÄR.