Tidningen Dietisten

Dietisten – en ny tidning för Sveriges alla dietister

Äntligen en helt oberoende tidning inom området kost, nutrition och hälsa för professionen. Dietisten är en helt obunden tidning med det överordnade syftet att presentera … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 18 juli, 2025 • 1 minuts läsning

Äntligen en helt oberoende tidning inom området kost, nutrition och hälsa för professionen.

Dietisten är en helt obunden tidning med det överordnade syftet att presentera objektiv, konsekvensneutral journalistik, utan politiska, organisatoriska, kommersiella eller andra vinklande hänsyn. Innehållet skall givetvis äga hög angelägenhetsgrad för Dietistaktuellts tidigare läsare, som också kommer att känna igen sig i den nya tidningen. Här finner du aktuell forskning, reportage, porträtt, nyheter, kåserier men även fri debatt om aktuella och angelägna frågor.

Skillnaden är att Dietisten kommer att bli en modernare produkt, inte minst avseende formgivningen. Där ett nytt koncept tagits fram. Men framför skall Dietisten som ett fristående medium kunna genomföra granskningar och frilägga viktig information som Sveriges dietister är betjänta att få ta del av.

Ett redaktionellt råd bestående av representanter från akademi, sjukvård, kommunal sektor och industri är under tillsättning, och kommer att presenteras på denna plats inom kort. Likaså är det tänkt att redaktörsstolen framöver skall beredas dietist eller annan nutritionsrelaterad profession med med fast vetenskaplig förankring.

Prova på utan kostnad

Du har nu möjlighet att HELT UTAN KOSTNAD prova på en prenumeration på Dietisten – en tidning för Sveriges alla dietister. Missa inte första utgåvan! Anmäla ditt intresse, Paxa ditt exemplar före den 15 januari 2020 – om du inte redan gjort det.

Frågor om Dietisten?

Vi har sammanställt svar på frågor som kan uppstå i samband med lanseringen av Dietisten. Läs vår FAQ-sida.

Livsmedel

Svensk studie synar ultraprocessad mat

En högre andel ultraprocessad mat hängde ihop med mer tillsatt socker och mindre fullkorn och fibrer i en svensk studie. Men resultaten visar också hur svårt det är att dra alla ultraprocessade livsmedel över en kam. Både näringsrika bröd och berikad barnmat kan hamna i samma kategori som läsk och godis.

Redaktionen 2 november, 2026 • 3 minuters läsning

Forskare har analyserat uppgifter om matvanor hos drygt 6 700 deltagare i Livsmedelsverkets tre nationella Riksmatenundersökningar. Underlaget omfattar vuxna mellan 18 och 80 år, ungdomar och småbarn....

Geriatrik

Vegetarisk kost och styrketräning ökade äldres muskelmassa

Äldre som åt lakto-ovo-vegetariskt och styrketränade ökade både sin muskelmassa och styrka i en nederländsk studie. Men proteinintaget blev lägre än hos dem som åt blandkost, och forskarna kunde inte säkerställa att kostuppläggen var likvärdiga för muskelmassan.

Redaktionen 30 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

När fler äldre väljer att äta mer växtbaserat väcks frågor om hur kosten kan stödja muskelmassa och fysisk funktion. I den randomiserade IMPACT-studien undersökte forskare vad som hände när personer från 55 års ålder kombinerade styrketräning med antingen lakto-ovo-vegetarisk kost eller blandkost.

Totalt deltog 108 personer. Båda grupperna fick kostrådgivning med målet att nå minst 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. I den vegetariska gruppen skulle minst 60 procent av proteinet komma från växtriket. Blandkostgruppen skulle i stället få minst 60 procent från animaliska livsmedel. Samtidigt genomförde deltagarna tre styrketräningspass i veckan under tolv veckor.

Återkommande stöd med matvalen

Deltagarna valde själva sina livsmedel, men fick stöd genom en gruppträff och fem individuella rådgivningstillfällen. Ett praktiskt råd till båda grupperna var att sikta på omkring 25–30 gram protein per måltid.

För den vegetariska gruppen handlade rådgivningen bland annat om att använda soja, baljväxter, nötter och fullkorn som proteinkällor. Ägg och mejeriprodukter ingick också, medan kött och fisk uteslöts.

Deltagarna fick receptförslag, information om proteinrika livsmedel och stöd i att välja kött- och mejerialternativ. Matregistreringar användes för att följa intaget och anpassa rådgivningen.

Båda grupperna ökade muskelmassan

Efter tolv veckor hade muskelmassan i armar och ben ökat med i genomsnitt 0,38 kilo i den vegetariska gruppen och 0,66 kilo i blandkostgruppen. Båda grupperna förbättrade också sin benstyrka och förmåga att resa sig från en stol. För dessa funktionstester sågs inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna.

Proteinintaget nådde i genomsnitt målet i båda grupperna, men skilde sig tydligt åt: 1,24 gram per kilo kroppsvikt och dag i den vegetariska gruppen, jämfört med 1,58 gram i blandkostgruppen.

Studien var utformad för att undersöka om vegetarisk kost kunde ge resultat som inte var sämre än blandkost inom förutbestämda gränser. Det kunde forskarna inte fastställa för muskelmassan. Resultaten ska därför inte tolkas som att kostuppläggen har visats vara likvärdiga.

Samtidigt visar studien att deltagarna kunde bygga muskler med vegetarisk kost inom ett upplägg med regelbunden träning och återkommande kostrådgivning. Eftersom proteinmängden skilde sig mellan grupperna går det inte att enkelt skilja betydelsen av proteinets ursprung från betydelsen av det totala intaget. Studien visar heller inte vad ett kostbyte utan motsvarande stöd och träning skulle innebära.

Källa: van Oppenraaij et al. Effects of a self-selected vegetarian compared with an omnivorous diet on protein intake and muscle mass in older adults during resistance exercise: the IMPACT randomized controlled trial. American Journal of Clinical Nutrition, 2026.