Tidningen Dietisten

Allergi & celiakiutgåva med spännande dietistavhandling om FODMAP och IBS

Dietisten #3.21 IBS, irritable bowel syndome, är en mångfacetterad sjukdom som kan yttra sig på olika vis hos patienter. Det finns sannolikt många olika patofysiologiska … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Dietisten #3.21

IBS, irritable bowel syndome, är en mångfacetterad sjukdom som kan yttra sig på olika vis hos patienter. Det finns sannolikt många olika patofysiologiska mekanismer bakom IBS, därför är det också troligt att den mest effektiva behandlingen för att lindra symptomen vid IBS kan variera i denna stora patientgrupp. Den 4 juni 2021 försvarade dietist Sanna Nybacka sin avhandling med namnet ”Managing IBS – dietary approaches and food intolerance” vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet. Avhandlingsarbetet fokuserade på hur olika komponenter i kosten, framförallt fermenterbara kolhydrater (FODMAPs – fermenterbara oligo-, di-, monosackarider och polyoler), eller samtidig förekomst av atopi, relaterar till IBS-besvär.

***

Matallergi medför risk för allvarliga allergiska reaktioner och studier har också visat att barn och ungdomar med matallergi har sämre livskvalitet. Det är därför viktigt att diagnostiskt säkerställa om en individ har allergi mot mat och att utnyttja alla möjligheter till diagnostik som finns tillgängliga. En översiktlig presentation av olika diagnostiska metoder vid IgE-förmedlad matallergi.

***

och mycket, mycket mer…

God läsning\nönskar redaktionen

Dietistens senaste utgåva finns tillgängligt digitalt för dig som prenumererar!

Intresserad att läsa Dietisten?

Vi fortsätter vårt förmånliga erbjudande av en kostnadsfri prenumeration av Dietisten för dig som arbetar inom professionen. Läs mer under prenumerera.

Har du inte hunnit ta del av erbjudandet om en gratisprenumeration och önskar kunna läsa alla nummer? Ingen fara, du har tillgång till alla tidigare nummer digitalt i din prenumeration via appen. Välkommen!

Jag vill prenumerera

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 • Uppdaterades 6 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
Högt blodsocker – 6 procent
Högt BMI – 4 procent
Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...