Tema

Tarmfloran länk mellan kost och hälsa

Ny forskning stärker kopplingen mellan matvanor och mikrobiota. Men hur kan vi påverka tarmfloran och hur ser sambandet ut med hälsa och sjukdomar?

Nina Granberg 26 mars, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 6 minuters läsning

Tarmfloran är ett av kroppens viktigaste organ och en länk mellan vad vi äter och hur vi mår. Det finns runt 1 000 olika bakteriearter och andra mikroorganismer som kan kolonisera mag-tarmkanalen. Vi har alla vår egen mix av några hundra av dessa arter. Totalt bär vi på cirka ett kilo bakterier i våra tarmar och antalet är ungefär lika stort som celler i kroppen.

– Det finns många mekanismer bakom samband mellan matvanor och hälsa och hur stor del som kan förklaras av tarmfloran vet vi än så länge inte, säger Ulrika Ericson, docent i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet.

Men tack vare moderna analysmetoder som lett till en revolution inom den medicinska vetenskapen kan man i dag beskriva en människas mikrobiota ganska bra. Man har hittat starka kopplingar mellan flera folksjukdomar och olika sammansättningar av tarmflora. Men fortfarande finns mycket att utforska i vår bakterieflora för att vi ska förstå kopplingen till hälsa och ohälsa.

– Det här är ett nytt forskningsområde. Det har tidigare varit väldigt svårt att dra några säkra slutsatser utifrån de studier som gjorts. Dels på grund av att de ofta är små studier. Dels för att man tidigare inte kunnat klassificera bakterier på så djup nivå. Det är först nu forskare kan börja titta på det här på riktigt, säger Ulrika Ericson.

Kan vi påverka tarmfloran med kosten?

– Ja, men om vi förändrar våra matvanor så påverkas tarmen bara kortsiktigt. Om vi återgår till den kosten vi åt tidigare återgår tarmfloran också till hur den var innan.

Hur ser en hälsosam tarmflora ut?

– Det man sett i många studier är att en artrikare, mer varierad tarmflora verkar vara gynnsam ur olika hälsoaspekter som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Modern västerländsk kost verkar inte vara den bästa?

– Tarmflorans sammansättning är mer varierad hos människor med traditionella matvanor i utvecklingsländer än i områden med en utpräglad västerländsk livsstil. Det tror man framförallt beror på att vi äter mindre fibrer, och högre andel fett och animaliskt protein.

Vilken mat främjar en rik tarmflora?

– En balanserad kost som inkluderar fiberrika livsmedel som frukt, grönsaker och fullkorn främjar tillväxten av gynnsamma bakterier i tarmen. Dessa bakterier har visat sig vara kopplade till en rad hälsofördelar, inklusive ett starkare immunförsvar och en bättre matsmältningsfunktion.

Ulrika Ericson sammanställer nu en studie som undersökt kopplingen mellan artrikedom och kost De har sekvenserat tarmfloran hos 10 000 individer i Malmö och Uppsala som var en del av den så kallade SCAPIS-studien.

– Vi kan bestämma vilka bakterier deltagarna har på artnivå. Sen har vi kopplat kostrekommendationerna till tarmfloran. Vi kan se att de som ätit framförallt mer frukt, grönt och fullkorn har en mer varierad flora. Lägre salthalt i kosten verkar också bidra till det sambandet, berättar hon och tillägger:

– Nästa steg blir nu att titta vidare på specifika bakteriearter.

Magens mångsysslare

Tarmbakterierna fyller många och olika viktiga funktioner. De använder olika näringsämnen i kosten för sin metabolism. Ett exempel är kostfibrer som räknas till prebiotika eftersom fibrer fungerar som bränsle för tarmbakterierna i och med att de inte bryts ner innan de når tjocktarmen och att de är gynnsamma för tarmfloran.

Väl i tjocktarmen fermenteras fibrerna och bildar bland annat hälsosamma kortkedjiga fettsyror som påverkar olika fysiologiska processer som inflammation, immunförsvar och tumörutveckling.

– Bakterierna kan påverka bildning av olika ämnen som fungerar som signalsubstanser i till exempel kolhydratmetabolism och på så sätt förmodligen påverka utveckling av typ 2-diabetes. Men exakt vad som är viktigast vet man ganska lite om. De kortkedjiga fettsyrorna är dock en intressant komponent i sammanhanget.

Stor släktstudie ser samband

En studie där man undersöker detta är Malmö familjestudie där man nu tittar på barn och barnbarn till vissa av de 30 000 som deltog i Malmö kost cancer studien på 1990-talet.

– Vi har sekvenserat deras tarmflora och mätt kortkedjiga fettsyror. Vi ser ett samband mellan fiberrik kost och högre nivåer i blodet av kortkedjiga fettsyror.

Men när det gäller till exempel proteinintag vet man inte lika mycket ännu. Samma gäller polyfenoler som det finns gott om i frukt, grönsaker och olivolja. Sambanden är inte helt klara.

– Vi vet att polyfenoler har flera positiva effekter, till exempel verkar de som antioxidanter. För att ge en positiv hälsoeffekt behöver de antagligen metaboliseras av bakterierna i tarmen.

En interventionsstudie med polyfenoler fann stora individuella skillnader i deras absorption och metabolism. Detta medför att hälsoeffekterna varierar. Något forskarna tror beror på skillnader i mikrobiotan.

Bakterier kan också bilda vitaminer från olika substanser.

– Det är inte bara via kosten i sig som vi får i oss vitaminer. Bakterierna kan hjälpa till att bilda mer av vitamin K och vitamin B, som till exempel folat. Sammanfattningsvis kan alltså bakterierna ha effekt på många olika sätt, säger Ulrika Ericson.

Hur ser förhållandet arv-miljö ut?

– Varje människas tarmflora är unik och dess sammansättning är till viss del genetiskt betingad, säger Ulrika Ericson.

Det betyder att individer kan reagera väldigt olika på samma livsmedel.

Men tarmfloran beror på andra faktorer än gener och matvanor. Den kan till exempel påverkas av medicinering, ålder, sjukdomar och den omgivande miljön.

Barn mer känsliga för störningar

Tarmfloran hos en vuxen är stabil och har en större motståndskraft mot förändringar jämfört med småbarn och äldre. Barn och äldre är därför mer mottagliga för tillfälliga störningar i tarmfloran och också mer känsliga för tarminfektioner.

Till exempel är en vanlig biverkan av medicinering med antibiotika att tarmfloran störs, inte minst i tidig ålder när tarmfloran är under utveckling. Upprepad användning av antibiotika till spädbarn och småbarn har också kopplats till predisponering för olika sjukdomar, men några orsakssamband finns inte fastställda.

Kan tarmfloran ha betydelse för fetma?

– Forskning tyder på det. Till exempel har man i olika studier på möss och människor transplanterat avföring och därmed tarmbakerier från normalviktiga till överviktiga och omvänt. De överviktiga mössen blev smalare och vice versa. Detsamma gällde för människor. Tarmfloran i sig verkar alltså kunna påverka utvecklandet av fetma.

Tarmfloran och diabetes

Det finns en koppling mellan tarmfloran och diabetes, särskilt typ 2-diabetes. Till exempel kan obalanser i tarmfloran leda till ökad inflammation i kroppen, vilket i sin tur kan bidra till insulinresistens. Insulinresistens är en underliggande mekanism i utvecklingen av typ 2-diabetes, där cellerna inte svarar ordentligt på insulinets signal för att ta upp glukos från blodet.

Tarmfloran och hjärt-/kärlsjukdom

Forskning pekar mot att mikrobiomet kan vara kopplat till risken för hjärt-kärlsjukdomar. Till exempel kan obalanser i tarmfloran associeras med en ökad nivå av inflammation i kroppen. Det i sin tur är en riskfaktor för utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar.

Eftersom tarmbakterierna påverkar kroppens metabolism kan obalans i tarmfloran också vara kopplat till metabola sjukdomar som typ 2-diabetes som i sin tur kan ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Kostråd & riktlinjer

Nya brittiska riktlinjer ger evidensbaserat stöd vid kostbehandling av kronisk förstoppning

Kiwifrukt, rågbröd och vatten med hög mineralhalt kan spela en viktig roll i kostbehandlingen av kronisk förstoppning. Det visar de första renodlade, evidensbaserade kostriktlinjerna för vuxna med kronisk förstoppning.

Nina Granberg 22 oktober, 2025 • Uppdaterades 24 oktober, 2025 • 4 minuters läsning

Riktlinjerna som är godkända av British Dietetic Association (BDA) har tagits fram av forskare vid King’s College London. Syftet är att förbättra hur denna vanliga och ofta långvariga magåkomma hanteras i vården och hur patienter själva kan förebygga och lindra sina symtom.

Kronisk förstoppning påverkar livskvaliteten kraftigt och innebär en betydande belastning på både individ och sjukvård. Trots det har kostråden hittills ofta varit generella och ibland föråldrade. Vanligtvis har det handlat om att öka fiber- och vätskeintaget.

”Ät mer fibrer” räcker inte

De nya brittiska riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter och metaanalyser av över 75 kliniska studier. Ett expertteam bestående av dietister, nutritionister, gastroenterologer, fysiologer och allmänläkare har tagit fram 59 rekommendationer och 12 prioriterade forskningsområden med hjälp av GRADE-metodiken.

– För första gången har vi kunnat ge tydliga råd om vilka koststrategier som faktiskt hjälper, och vilka som saknar vetenskapligt stöd, säger Eirini Dimidi, Reader in Nutritional Sciences vid King’s College London och huvudförfattare till studien.

Bland de kostkomponenter som visat sig kunna förbättra symtom finns psylliumfiber, vissa probiotiska stammar och magnesiumoxid, samt livsmedel som kiwifrukt, rågbröd och mineralrikt vatten.

I kontrast till detta fann forskarna svagt eller otillräckligt stöd för allmänt formulerade ”högfiberkoster” och för senna-preparat, som ofta används som växtbaserade laxermedel.

– Att kunna lindra tillståndet genom kostförändringar gör det möjligt för fler att själva hantera sina symtom och förhoppningsvis förbättra sin livskvalitet, säger Eirini Dimidi.

Åsa Doktár Wilén, leg. dietist på Danderyds sjukhus och verksam inom gastroenterologi, vad tycker du om de nya brittiska riktlinjerna? Verkar de överensstämma med den kostbehandling ni rekommenderar?

– Riktlinjerna känns mycket välkomna, vi behöver stärka de råd vi ger med evidens. I dag utgår många från ökat fiber- och vätskeintag som grund i sin kostbehandling, vilket också framgår av material som riktar sig till både patienter och läkare, som 1177 och Internetmedicin. Det finns också många tillskott som marknadsförs starkt utan tydlig evidens, vilket vi i och med dessa riktlinjer nu kan få mer kunskap om – och därigenom bättre stötta patienter som söker lösning på sin problematik.

Finns det ett behov av liknande svenska riktlinjer?

– Både ja och nej. Evidensen finns nu med denna publikation, även om författarna också har lämnat flera konkreta förslag på fortsatta studier för att stärka upp evidensen ytterligare. Vi behöver också konsensus bland berörda parter i Sverige, bland annat Dietisternas riksförbund och Svensk gastroenterologisk förening, för implementering av evidensen i kliniken och anpassning utifrån svenska förhållanden, säger hon.

Första kostspecifika riktlinjerna

Tidigare internationella riktlinjer, exempelvis från American Gastroenterological Association (AGA) och European Society of Neurogastroenterology and Motility (ESNM), har visserligen inkluderat vissa kostråd, men de har främst fokuserat på farmakologisk behandling och andra medicinska åtgärder. BDA:s nya dokument är det första som uteslutande fokuserar på kostbehandling och som systematiskt graderar evidensen för enskilda livsmedel och kosttillskott vid kronisk förstoppning.

Fokus på praktiska utfall

Riktlinjerna betonar utfallsmått som avföringsfrekvens, konsistens, krystning och livskvalitet, vilket gör dem mer användbara i personcentrerad vård. En klinikeranpassad verktygsguide har också tagits fram för att underlätta implementering i olika vårdmiljöer.

– Att äta fiberrikt är bra för hälsan i stort, men vår genomgång visar att evidensen för just kronisk förstoppning är svag. Däremot ser vi nya strategier som kan hjälpa patienter, och ett stort behov av fler högkvalitativa studier inom området, säger Eirini Dimidi.

Ett genombrott

Seniorförfattaren Kevin Whelan, professor i dietetik vid King’s College London, beskriver riktlinjerna som ett genombrott:

– Personer som lider av förstoppning kan nu få uppdaterade råd baserade på bästa tillgängliga evidens för att förbättra sina symtom och sitt välbefinnande. Med fortsatt forskning finns potential att på sikt förbättra livskvaliteten avsevärt, säger han.

Yvonne Jeanes, forskningschef vid British Dietetic Association, framhåller också betydelsen av dokumentet:

– Dessa riktlinjer är en utmärkt resurs för dietister och andra vårdprofessioner. De stärker ett mer kostinriktat och evidensbaserat arbetssätt vid behandling av kronisk förstoppning, säger Yvonne Jeanes.

Behov av mer forskning

Forskarna konstaterar att även om vissa livsmedel och tillskott visat effekt, är den samlade evidensen fortfarande begränsad. De flesta studier har fokuserat på enskilda komponenter snarare än hela kostmönster, något som bör ändras framöver.

De nya riktlinjerna markerar ändå ett viktigt steg mot att ge både vårdpersonal och patienter bättre stöd för att behandla kronisk förstoppning genom kosten.

Läs mer: Journal of Human Nutrition & Dietetics och Neurogastroenterology & Motility (2025)

Forskning

Blåbär i spädbarnsåldern kan minska allergisymtom

Dagligt intag av blåbär under spädbarnsåren kan bidra till att minska allergisymtom och påverka utvecklingen av immunförsvaret. Det visar en amerikansk studie där dietisten och forskaren Stina Bodén vid Umeå universitet har medverkat.

Nina Granberg 22 oktober, 2025 • Uppdaterades 22 oktober, 2025 • 2 minuters läsning

I studien deltog 76 friska, ammande spädbarn från Denverområdet i USA. Under sju månader fick hälften av barnen dagligen ett pulver som motsvarade två matskedar blåbär, medan den andra hälften fick ett placebopulver utan blåbär.

Föräldrarna rapporterade in eventuella allergiliknande symtom, samtidigt som forskarna analyserade blod- och avföringsprover för att mäta immunmarkörer och tarmbakterier.

Färre symtom i blåbärsgruppen

Vid studiens start hade flera barn i blåbärsgruppen redan allergiliknande besvär, särskilt från luftvägarna. När studien avslutades hade dessa barn i högre grad blivit av med sina symtom, framför allt andningsrelaterade, jämfört med barnen som fick placebo.

– Det är särskilt intressant att vi såg en minskning av IL-13, en inflammatorisk markör kopplad till allergi, samtidigt som IL-10, som har antiinflammatoriska egenskaper, ökade. Det tyder på en möjlig dubbel effekt av blåbären, säger Stina Bodén, dietist och forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.

Påverkan på immunförsvaret

Resultaten tyder på att blåbärskonsumtion i tidig ålder kan bidra till att lindra allergiska symtom och möjligen påverka utvecklingen av immunförsvaret. Forskarna såg även samband mellan vissa tarmbakterier och immunmarkörerna IL-10 och IL-13, vilket pekar på tänkbara mål för framtida forskning.

– Våra resultat tyder på att blåbär kan påverka utvecklingen av immunförsvaret under spädbarnsåldern, men mer evidens behövs liksom att studera vad i blåbären som skapar effekterna, säger hon.

Forskarna betonar att resultaten är preliminära. Fler studier krävs för att bekräfta sambandet och förstå vilka ämnen i blåbären som ligger bakom effekterna – och om andra livsmedel kan ha liknande påverkan.

Pulvret som användes i studien kom inte från vilda blåbär, utan från odlade så kallade highbush blueberries.

Läs mer: Blueberry Consumption in Early Life and Its Effects on Allergy, Immune Biomarkers, and Their Association with the Gut Microbiome, Nutrients, 2025.