Nutrition

The European Food Information Council (EUFIC)

en inspirerande hemsida med vederhäftig information och kunskap om nutrition och hälsa The European Food Information Council (EUFIC) är en icke-vinstgivande organisation som grundades 1995, … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

en inspirerande hemsida med vederhäftig information och kunskap om nutrition och hälsa

The European Food Information Council (EUFIC) är en icke-vinstgivande organisation som grundades 1995, vars syfte är att förmedla evidensbaserad information om mat och hälsa. På EUFIC:s hemsida skriver de: ”Our mission is to provide engaging science-based information to inspire and empower healthier and more sustainable food and lifestyle choices.”

EUFIC följer ”the Health on the Net Foundation Code (the HONCode)” som innebär att man följer åtta principer kring transparent och tillförlitlig information. Läs mer om de åtta principerna.

EUFIC förmedlar vetenskapligt baserad information på ett tydligt sätt i både text och bild. På organisationen arbetar kommunikatörer vilka samarbetar med nutritionsexperter. Uppgiften är att brett informera om nutrition, mat–hälsa och säkerhet ur grundläggande perspektiv, ofta med anledning av vad som är aktuellt. Ett av de områden man täcker in under 2020 är råd om hur man kan leva hälsosamt i isolering eller i karantän under den pågående Covid-19 pandemin. På eufic.org kan man läsa om vad som är hälsosamma levnadsvanor, vad som finns i mat, om matproduktion, mathantering och livsmedelssäkerhet, och inte minst om hur man förstår forskning. Texterna kombineras med animationer och informationsgrafik.

Förstå forskning (understanding science)

Grundläggande för arbetet som klinisk dietist är att bedriva nutritionsbehandling som vilar på vetenskaplig grund. Allt som oftast ombeds vi inom professionen av patienter, kollegor, teammedarbetare och i privatlivet att förklara hur sambanden är relaterade och hur det vetenskapliga underlaget för ett påstående ser ut. På eufic.org under rubriken ”Understanding science” beskrivs allt från studiedesign, skillnad mellan hazards ratio och risk, hierarki i vetenskapliga forskningsstudier, hur man läser en vetenskaplig studie till hur man vet om det man läser i media är tillförlitligt. Samtliga texter illustreras för att öka tydligheten och förståelsen.

Även om mycket av det som skrivs på EUFIC:s hemsida är välkänt för en klinisk dietist är hemsidan något man kan rekommendera till patienter, kollegor och andra som önskar läsa evidensbaserade texter om nutrition, mat och hälsa. Villkoret är att man behöver vara någorlunda bekväm med att läsa engelska. Från tid till annan söker man som dietist efter nya beskrivningar och perspektiv om hur man kan förklara komplexa samband på enkla sätt. EUFIC är en utmärkt hemsida för att låta sig inspireras av sådan pedagogik.

Särskild hemsida för barn

Sedan 2001 har EUFIC en särskild hemsida för barn (Cool Food Planet), 6-8-åringar respektive 9-12-åringar. Denna hemsida är uppbyggd som ett spel där barnet letar efter information med en del likheter från datorspelvärlden.

Ingrid Larsson\nnäringsfysiolog, docent\nuniversitetssjukhusöverdietist och specialist med särskild inriktning på vuxenobesitas\nSahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

Nutrition

Dela artikeln

Nästa artikel

Innehållsförteckning

Livsmedel
Svensk studie synar ultraprocessad mat

En högre andel ultraprocessad mat hängde ihop med mer tillsatt socker och mindre fullkorn och fibrer i en svensk studie. Men resultaten visar också hur svårt det är att dra alla ultraprocessade livsmedel över en kam. Både näringsrika bröd och berikad barnmat kan hamna i samma kategori som läsk och godis.

Redaktionen 2 november, 2026 • 3 minuters läsning

Adobe.stock

Forskare har analyserat uppgifter om matvanor hos drygt 6 700 deltagare i Livsmedelsverkets tre nationella Riksmatenundersökningar. Underlaget omfattar vuxna mellan 18 och 80 år, ungdomar och småbarn....

Dela artikeln

Nästa artikel

Innehållsförteckning

Geriatrik
Vegetarisk kost och styrketräning ökade äldres muskelmassa

Äldre som åt lakto-ovo-vegetariskt och styrketränade ökade både sin muskelmassa och styrka i en nederländsk studie. Men proteinintaget blev lägre än hos dem som åt blandkost, och forskarna kunde inte säkerställa att kostuppläggen var likvärdiga för muskelmassan.

Redaktionen 30 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Adobe.stock

När fler äldre väljer att äta mer växtbaserat väcks frågor om hur kosten kan stödja muskelmassa och fysisk funktion. I den randomiserade IMPACT-studien undersökte forskare vad som hände när personer från 55 års ålder kombinerade styrketräning med antingen lakto-ovo-vegetarisk kost eller blandkost.
Totalt deltog 108 personer. Båda grupperna fick kostrådgivning med målet att nå minst 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. I den vegetariska gruppen skulle minst 60 procent av proteinet komma från växtriket. Blandkostgruppen skulle i stället få minst 60 procent från animaliska livsmedel. Samtidigt genomförde deltagarna tre styrketräningspass i veckan under tolv veckor.
Återkommande stöd med matvalen
Deltagarna valde själva sina livsmedel, men fick stöd genom en gruppträff och fem individuella rådgivningstillfällen. Ett praktiskt råd till båda grupperna var att sikta på omkring 25–30 gram protein per måltid.
För den vegetariska gruppen handlade rådgivningen bland annat om att använda soja, baljväxter, nötter och fullkorn som proteinkällor. Ägg och mejeriprodukter ingick också, medan kött och fisk uteslöts.
Deltagarna fick receptförslag, information om proteinrika livsmedel och stöd i att välja kött- och mejerialternativ. Matregistreringar användes för att följa intaget och anpassa rådgivningen.
Båda grupperna ökade muskelmassan
Efter tolv veckor hade muskelmassan i armar och ben ökat med i genomsnitt 0,38 kilo i den vegetariska gruppen och 0,66 kilo i blandkostgruppen. Båda grupperna förbättrade också sin benstyrka och förmåga att resa sig från en stol. För dessa funktionstester sågs inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna.
Proteinintaget nådde i genomsnitt målet i båda grupperna, men skilde sig tydligt åt: 1,24 gram per kilo kroppsvikt och dag i den vegetariska gruppen, jämfört med 1,58 gram i blandkostgruppen.
Studien var utformad för att undersöka om vegetarisk kost kunde ge resultat som inte var sämre än blandkost inom förutbestämda gränser. Det kunde forskarna inte fastställa för muskelmassan. Resultaten ska därför inte tolkas som att kostuppläggen har visats vara likvärdiga.
Samtidigt visar studien att deltagarna kunde bygga muskler med vegetarisk kost inom ett upplägg med regelbunden träning och återkommande kostrådgivning. Eftersom proteinmängden skilde sig mellan grupperna går det inte att enkelt skilja betydelsen av proteinets ursprung från betydelsen av det totala intaget. Studien visar heller inte vad ett kostbyte utan motsvarande stöd och träning skulle innebära.
Källa: van Oppenraaij et al. Effects of a self-selected vegetarian compared with an omnivorous diet on protein intake and muscle mass in older adults during resistance exercise: the IMPACT randomized controlled trial. American Journal of Clinical Nutrition, 2026.

Dela artikeln