Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Nutrition

Bulimia, Binge Eating Respond to Talk Therapy

Although most people with bulimia and binge eating disorders wait many years before seeking help, a new review shows that psychological treatment can make a … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning

Although most people with bulimia and binge eating disorders wait many years before seeking help, a new review shows that psychological treatment can make a large difference — and that cognitive behavioral therapy (CBT) is the most effective talk therapy for these disorders.

People with bulimia experience cycles of disordered eating behavior in which they overeat and then purge, often by self-induced vomiting or taking laxatives. Binge eating disorder includes bouts of overeating, but without purging, and researchers have linked it to obesity.\nEating disorders are most common in women, with bulimia affecting about 1 percent of women and binge eating disorder affecting 2 percent to 5 percent. Although bulimia rates appear stable, binge eating disorder increasingly is becoming common.

The review included 48 studies with 3,054 participants and strengthened earlier findings in favor of cognitive behavioral therapy. It found that 37 percent of people completely stopped binge eating when given CBT focused on binging — while 3 percent of those assigned to a waiting list control group quit.

Other therapies were less successful than CBT, helping 22 percent of participants achieve abstinence from binging by the end of treatment. One approach called interpersonal therapy did achieve comparable results — but took months longer to do so.\nLead author Phillipa Hay, M.D., is foundation chair of mental health at the University of West Sydney in Australia. “Cognitive behavioral therapy is really the treatment of choice,” she said. “It has far and away the best evidence. It hadn’t really been so definitively found in previous reviews.”

The review appears in the latest issue of The Cochrane Library, which is a publication of The Cochrane Collaboration, an international organization that evaluates medical research. Systematic reviews draw evidence-based conclusions about medical practice after considering both the content and quality of existing medical trials on a topic.\nCynthia Bulik, Ph.D., is director of the University of North Carolina Eating Disorders Program at Chapel Hill. Bulik, who had no connection with the review, said the key findings are that “bulimia nervosa is treatable; that some treatment is better than no treatment; that CBT is associated with the best outcome for bulimia nervosa.”

The original intent of CBT was to treat depression. A modified type of CBT in the studies focuses specifically on binge eating disorder symptoms. Nonetheless, participants also experienced significant improvements in mood.\n“Many people have problems with depression secondary to binge eating disorders,” Hay said. “They often feel anxious and guilty because of their binging so if the eating disorder improves, the depression improves as well. We did look at the effects of CBT [for binge eating] on depression and it does help depression significantly just in itself.”\nWeight, however, did not change with treatment. “None of these psychotherapies really affect people’s weight, which is good thing for people with bulimia who are normal weight but for those who are overweight or obese, they will need weight-loss therapies as well,” Hay said.

Cognitive behavioral treatment of bulimia or binge eating disorder typically involves 15 to 20 outpatient sessions with a therapist over a five-month period. CBT works by helping patients change the way they think about their behavior.\n“CBT rests on the premise that unhealthy thoughts lie at both the roots of bulimia nervosa and in the maintenance of unhealthy eating behaviors,” Bulik said. “The goals of CBT are first to have the patient become his or her own detective and — via self-monitoring — start to understand their patterns of binge eating and purging and recognize and anticipate the cues (triggers) for their unhealthy behaviors.” Once these patterns and the thoughts that drive them are identified, they can be challenged and addressed.

Hay gave the example of someone who, after binging, skips lunch and breakfast the following day. That can easily produce another binge because the craving caused by intense hunger is harder to resist. The therapist would help the patient see that eating healthy meals after a binge would break the cycle, even though fasting might initially seem like a better solution.

The review also compared CBT done in conjunction with a therapist to self-help using books that teach its techniques and tactics. While guided CBT was more effective, there was not much research on self-help and Hay says the approach is “promising” and that it should receive further study. There has been more research on bulimia than binge-eating disorder—so more data would help clarify the best approaches to the latter.

Other studies have found that antidepressants can help fight bulimia and binge eating. While this review did not compare medication to psychotherapy, Hay says clinicians should try CBT first because more people stick with it. “The dropout rate is quite significantly higher with drugs,” she says.

“Some treatment is better than none,” Bulik said. “If you can’t find a therapist [who practices CBT for binge eating], don’t throw in the towel— find another kind of therapist, pick up a self-help book, do something because the outcome will be better than doing nothing at all.”

Source: Health Behavior News Service


Dela artikeln

Kognitiv hälsa

Hälsosam kost kan minska risken för demens

En ny litteraturstudie från Livsmedelsverket tyder på att kostmönster med högt intag av vegetabilier och fisk kan bidra till att fördröja kognitiv nedsättning och minska risken för demens hos äldre.

Nina Granberg 4 december, 2025 Uppdaterades 4 december, 2025 4 minuters läsning
AdobeStock_492726017

Foto: AdobeStock

Rapporten är ett av flera underlag i arbetet med att uppdatera kostråden för äldre så att de ligger i linje med NNR 2023. Fokus ligger på vad forskningen visar om hur äldre med hjälp av sina matvanor kan fördröja kognitiv nedsättning och därigenom bidra till att förebygga demenssjukdom.

– Vi ser att det är samma matvanor som minskar risken för de stora folksjukdomarna som också kan bidra till att bromsa försämringen av kognitiva funktioner och minska risken för demens, säger Josefin Edwall Löfvenborg, nutritionist på Livsmedelsverket.

Stort underlag

Litteraturstudien bygger på 52 systematiska översiktsartiklar, varav 32 med metaanalyser, som undersökt kopplingar mellan kostmönster, livsmedelsgrupper och vissa näringsämnen och utveckling av demens, lindrig kognitiv nedsättning och relaterade markörer.

Kännetecknande för de kostmönster som hos äldre visat sig motverka åldersrelaterad kognitiv försämring och demenssjukdom är dietmönster med högt intag av vegetabilier och fisk samt lågt intag av rött kött, charkprodukter och sockerrika livsmedel.

MIND-kosten lyfts fram

Rapporten pekar särskilt på medelhavskosten, MIND-kosten och följsamhet till olika kostråd som exempel på hälsosamma kostmönster som kan minska risken för demensutveckling. En nyligen publicerad amerikansk översiktsrapport bedömer evidensgraden som moderat för sambandet mellan hälsosamma kostmönster och lägre risk för åldersrelaterad kognitiv försämring, lindrig kognitiv nedsättning, demens och Alzheimers sjukdom.

Koster baserade på de svenska kostråden har stora likheter med både medelhavskost, MIND-kost och de kostmönster som ingått i den amerikanska rapporten. Det är därför troligt att även god följsamhet till svenska kostråd skyddar mot kognitiv nedsättning och demensutveckling. Klimatanpassade matmönster, såsom EAT-Lancet-kosten, lyfts också som potentiellt skyddande.

Olika varianter av västerländsk kost med hög andel energirika, näringsfattiga livsmedel och låg följsamhet till hälsosamma kostmönster har däremot kopplats till ökad risk för demens och demensrelaterade förändringar i hjärnan.

Vad vet vi om enskilda livsmedel?

Fisk

Flera metaanalyser pekar på att ökad fiskkonsumtion kan minska risken för både lindrig kognitiv nedsättning, Alzheimers sjukdom och demens. Studierna skiljer inte konsekvent mellan fet och mager fisk, och tröskelvärden är svåra att fastställa. En norsk risk–nyttovärdering bedömer att fiskkonsumtion sannolikt minskar risken för demens och att nyttan överväger riskerna upp till cirka tre portioner i veckan. För äldre blir toxikologiska begränsningar mindre relevanta än för yngre grupper.

Nötter

En stor studie från 2025 antyder att personer över 60 år som konsumerade nötter hade lägre risk att utveckla demens, särskilt vid intag upp till cirka 30 gram osaltade nötter per dag. Den samlade evidensen bedöms fortfarande som otillräcklig för säkra slutsatser om nötter i sig.

Kaffe och te

En aktuell metaanalys tyder på att både kaffe och te kan skydda mot demens, vilket ligger i linje med tidigare paraplyöversikter. Eftersom studierna ofta inkluderat även medelålders deltagare och resultaten delvis varit motsägelsefulla är det dock för tidigt att dra säkra slutsatser om betydelsen för äldre.

Ultraprocessad mat – osäker och svårtolkad evidens

Ett par översikter konstaterar att intag av ultraprocessade livsmedel kan öka risken för lindrig kognitiv nedsättning eller demens. Evidensen är dock svårtolkad, bland annat eftersom det saknas en forskningsanknuten definition av ultraprocessad mat, klassificeringssystemen varierar och kostundersökningar sällan är utformade för att mäta bearbetningsgrad. Intaget samvarierar dessutom ofta med andra kostfaktorer, vilket försvårar tolkningen. Den samlade evidensen bedöms därför inte som tillräcklig för att ligga till grund för specifika kostråd.

Näringsämnen kopplade till kognitiv hälsa

Alkohol

Ett högt intag kan öka risken för demenssjukdom. Den lägre risk som ibland setts vid lågt till måttligt intag bedöms sannolikt delvis bero på omvänd kausalitet. En nyligen publicerad mendelsk randomiseringsstudie indikerar att även låga nivåer alkohol kan bidra till förhöjd risk. Detta ligger i linje med NNR 2023, där man konstaterar att det inte finns någon säker nedre gräns för alkoholkonsumtion.

B-vitaminer och folat

Metaanalyser antyder att folat från kost och kosttillskott kan motverka demens och lindrig kognitiv nedsättning hos äldre. På grund av komplexa interaktioner mellan B-vitaminer och varierande näringsstatus krävs fler väldesignade studier innan rekommendationer om folsyratillskott kan bli aktuella.

E-vitamin

Ett högt intag kan möjligen minska risken för demens, men optimala intagsnivåer är oklara och risker med höga intag från kosttillskott diskuteras. E-vitaminrika livsmedel harmonierar dock med befintliga kostråd.

D-vitamin

Det finns ingen tydlig koppling mellan D-vitaminintag och demensutveckling, men tillskott förefaller snarare främja än försämra kognitiv hälsa hos äldre. Rådet om tillskott till personer 75+ kvarstår.

I linje med NNR 2023

Sammanfattningsvis överensstämmer de kostmönster som i litteraturstudien visat sig kunna förebygga demens väl med NNR 2023 och därmed med Livsmedelsverkets generella kostråd för vuxna.

För äldre behöver dessa rekommendationer kombineras med strategier för att säkerställa energi- och proteinintaget, i enlighet med nuvarande riktlinjer.

Läs rapporten HÄR.


Demens i siffror

130 000–150 000 svenskar beräknas leva med en demenssjukdom. Bland de som fyllt 65 år uppskattas sju procent ha demens, över 80 år uppskattas nära en av fem (18 procent) ha demens. Antalet som har demens beräknas öka med närmare 80 procent till år 2050 i takt med att andelen äldre i befolkningen ökar. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och uppskattas utgöra mer än hälften av all demenssjukdom i Sverige. Näst vanligast är vaskulär demens som utgör omkring en fjärdedel av demensfallen.



Obesitas

Avbruten läkemedelsbehandling vid obesitas ger stora konsekvenser

När behandling med läkemedlet tirzepatid (Mounjaro), som används vid obesitas, avbryts återkommer både kilon och kardiometabola riskfaktorer. Det visar en ny studie publicerad i Jama Internal Medicine.

Nina Granberg 3 december, 2025 Uppdaterades 4 december, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_1727086592

Foto: AdobeStock_1727086592

Forskningsresultaten, som tidningen Läkemedelsvärlden rapporterar om, är en delanalys av studien Surmount-4 och omfattar 308 personer som behandlades med tirzepatid* (säljs under varumärket Mounjaro) i 36 veckor. Därefter randomiserades deltagarna till att antingen fortsätta behandlingen eller få placebo under ytterligare 52 veckor.

Under den inledande perioden förbättrades flera värden kopplade till risken för hjärt-kärlsjukdom och diabetes, bland annat blodtryck, blodfetter, midjemått, blodsocker och insulinkänslighet.

När behandlingen sattes ut återkom stora delar av vikten. Efter ett år hade 82 procent av de som fått placebo återfått minst 25 procent av sin viktnedgång. Hos dem som återfick 50–75 procent av viktnedgången steg till exempel det systoliska blodtrycket med i genomsnitt 9,6 mmHg, icke-HDL-kolesterolet ökade med 8,4 procent, långtidsblodsockret med 0,27 procent och fasteinsulinet med 46,2 procent.

Resultatet misstolkas ibland

Jenny Vinglind, ordförande för Obesitas Sverige kommenterar studien på Linkedin:

– Den nya studien som nu diskuteras säger egentligen något vi redan vet men som fortfarande behöver sägas högt: obesitas är en kronisk sjukdom. Och precis som vid andra kroniska tillstånd kräver många en fortsatt behandling för att behålla sina hälsovinster.

Hon påpekar att resultatet ibland misstolkas som att effekten av läkemedlen avtar:

– Det här tolkas ibland som att ”läkemedlen inte fungerar i längden”. Men i själva verket visar studien det motsatta: behandlingen fungerar så länge sjukdomen behandlas.

Hon lyfter också vikten av att anpassa behandlingens längd efter individen.

– I mitt arbete har jag mött många patienter som berättar att de är viktstabila på underhållsdoser ibland betydligt lägre än behandlingsdos. Vissa tar GLP-1 var 14:e dag i stället för varje vecka. Andra trappar ned successivt men fortsätter på låg dos för att behålla hungerregleringen och sin hälsa. Precis som vid andra livslånga behandlingar är det individens biologi och sjukdomsprofil som avgör vad som behövs över tid, inte en mall som passar alla.

Läs mer HÄR

*Läkemedlet Mounjaro (med substansen Tirzepatid) som till verkas av Eli Lily var i november 2025 Sveriges mest sålda läkemedel enligt färsk statistik från E-hälsomyndigheten.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.