Konsumentverkets närings- och kostnadsberäknade recept har för första gången även  klimatberäknats. Matsedeln visar kostnadsberäknade maträtter för en mer hållbar vardag. Konsumentverket och Livsmedelsverket har tillsammans … Läs mer

Konsumentverkets närings- och kostnadsberäknade recept har för första gången även  klimatberäknats. Matsedeln visar kostnadsberäknade maträtter för en mer hållbar vardag.

Konsumentverket och Livsmedelsverket har tillsammans tagit fram en matsedel som är både kostnads- och näringsberäknad. För första gången ingår även rätternas klimatpåverkan. Matsedeln bygger på Livsmedelsverkets kostråd – att äta grönare, lagom mycket och röra på sig. För att göra det enkelt har maträtterna märkts med en symbol, ett litet grönt löv, i en tregradig skala. Tre löv signalerar att maträtten ger det lägsta klimatavtrycket.

Syftet med matsedeln är att ge inspiration och bidra till mer hälsosamma matvanor och en mer hållbar framtid.

Konsumentverket gör varje år beräkningar av referensvärden för några av hushållens vanligaste utgiftsområden, där livsmedel är ett område. Kostnader för livsmedel beräknas utifrån en näringsberäknad fyra veckors matsedel, som omfattar frukost, lunch, middag och två till tre mellanmål per dag.

Matsedeln visar exempel på hälsosamma måltider och de beräknade kostnaderna kan användas som stöd och referensvärden vid budgetrådgivning och vid hushållens egen planering av hushållsbudget. Den nya matsedeln innehåller nu en ökad andel vegetariska måltider, mindre mängder rött kött och charkprodukter och till viss del även mindre mängder mejeriprodukter. Kostnaderna för kött, ägg och mejeriprodukter har beräknats med hänsyn till såväl djurskydd och djurhälsa som en miljö- och klimateffektiv produktion. Kostnaderna för fisk-och skaldjur grundar sig på MSC-märkta produkter.

Beräkningarna av klimatavtryck har gjorts utifrån Rise klimatdatabas och gränserna för de olika symbolerna utgår från Världsnaturfondens koncept ”One planet plate”, som har tagit fram en så kallad klimatbudget för mat. Den visar hur stor klimatpåverkan våra måltider kan ha för att vi ska kunna nå Parisavtalets mål om maximalt 1,5 graders global uppvärmning. Budgeten är 11 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per person och vecka. För en lunch eller middag blir det i snitt 0,5 kg CO2e per måltid.

En mer hållbar vardagsmeny med klimatberäknade recept

A free webinar series presented by the American Society for Nutrition. ASN is hosting a free, three-part webinar series to provide support navigating the 2020-2025 … Läs mer

A free webinar series presented by the American Society for Nutrition.

ASN is hosting a free, three-part webinar series to provide support navigating the 2020-2025 Dietary Guidelines for Americans which were released in late December 2020 by the U.S. Departments of Agriculture and Health and Human Services.

Experts in nutrition policy and members of previous Dietary Guidelines Advisory Committees will provide timely insights and recommendations in these webinars.

Webinar 1:\nA Behind the Scenes Look at the Development of the 2020 Dietary Guidelines for Americans, Friday, January 22, 2021

Webinar 2:\nUtilizing Evidence Gaps Identified by the 2020 Dietary Guidelines for Americans Committee Report to Inform Research Priorities,February 2021

Webinar 3:\nDesigning, Implementing and Presenting Research to be Reviewed by the 2025 Dietary Guidelines for Americans Committee, March 2021

Understanding and Using the New 2020 Dietary Guidelines for Americans

U.S. Department of Agriculture (USDA) and Health and Human Services (HHS) lanserade den 29 december 2020 Dietary Guidelines for Americans (DGA) 2020-2025 under parollen ”Make … Läs mer

U.S. Department of Agriculture (USDA) and Health and Human Services (HHS) lanserade den 29 december 2020 Dietary Guidelines for Americans (DGA) 2020-2025 under parollen ”Make every bite count” som syftar på ett fundamenten för DGA 2020-2025, att man oberoende hälsoläge kan få fördelar genom att göra hälsosamma val med hänsyn till mat och dryck.

Sedan första utgåvan av DGA 1980 har USDA presenterat evidensbaserade råd till den amerikanska befolkningen om vad man ska äta och dricka för att främja hälsa, möta behovet av näringsämnen och minska risken för flera sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och flera cancersjukdomar.

Den största delen av det vetenskapliga underlaget som ligger till grund för DGA 2020-2025 (DietaryGuidelines.gov) är longitudinella observationsstudier i vilka man tagit reda på vad deltagarna äter och sedan följt dem under lång tid för att se vilka som utvecklat sjukdom eller inte, och vilka som dött i relation till rapporterat kostintag.

DGA 2020-2025 har fokus på personer som är friska, personer med övervikt och fetma, och på personer med ökad risk för sjukdom. För en del som redan har någon eller några av de vanligaste kroniska sjukdomarna såsom hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och några av de vanligaste cancersjukdomarna kan DGA 2020-2025 ändå vara relevanta.

DGA 2020-2025 har också fokus på hälsosamma kostmönster. Istället för enskilda näringsämnen eller enskilda livsmedel visar DGA 2020-2025 vikten av hälsosamma kostmönster, dvs den positiva synergistiska effekten av en kombination olika livsmedel. Här finns det omfattande kunskapsunderlaget om gynnsamma hälsoeffekter för flera välstuderade kostmönster, såsom Medelhavskosten, DASH-kosten (Dietary Approaches to Stop Hypertension) och den nordiska kosten (The Nordic Diet).

Det tredje fokus DGA 2020-2025 har är att uppmuntra till hälsosamma matvanor genom hela livet, från spädbarnstiden till ålderdomen. DGA 2020-2025 beskriver vikten av att etablera hälsosamma matvanor redan under barndomen för att sedan bära med och utveckla dem genom varje fas i livet.

DGA 2020-2025 sammanfattas i fyra punkter under parollen Make every bite count.

Följ ett hälsosamt kostmönster i varje levnadsfas från spädbarnstiden till ålderdomen. Vikten av att äta näringstät mat för tillväxt under barndomen till att upprätthålla en hälsosam vikt och förebygga kronisk sjukdom för vuxna.

Gör det till en vana att äta och tyck om näringstät mat och dryck och välj med hänsyn till personliga preferenser, mattraditioner och ekonomiska aspekter.

Fokusera att på gruppnivå möta behov av näringsämnen inom ramen för ett begränsat energiintag. Näringsbehovet bör framförallt täckas av näringstät mat som bidrar med vitaminer, mineraler och makronutrienter med begränsat intag av mättat fett, tillsatt socker och salt. På livsmedelsnivå bör fokus vara på:

 Grönsaker, alla sorter – mörkgröna, röda, orange, ärtor, bönor, baljväxter, stärkelserika och andra grönsaker.

 Cerealier – minst hälften bör vara fullkornsvarianter.

 Mejerier – magra sorter av mjölk, yoghurt och ost och/ eller laktosfria alternativ och berikade sojaprodukter som alternativ till mjölk och yoghurt.

 Proteinrik mat – magert kött, fjäderfä, ägg, fisk och skaldjur, ärtor, bönor, baljväxter och nötter, frön och sojaprodukter.

 Oljor – vegetabiliska oljor och oljor i mat som i fisk och nötter.

För att ytterligare förstärka vikten av ovanstående livsmedelsval säger DGA 2020-2025: ät mer växtbaserat, begränsa charkuterier (köttprodukter), feta mejeriprodukter och dieter med strikt begränsat innehåll av kolhydrater.

Begränsa mat med tillsatt socker, mättat fett, salt och begränsa intaget av alkoholhaltiga drycker.

Tillsatt socker – mindre än 10 E% per dag från 2 års ålder. Undvik mat och dryck med tillsatt socker till de yngre än 2 år.

Mättat fett – mindre än 10 E% per dag från 2 års ålder.

Natrium – mindre än 2300 mg per dag och ännu mindre för barn under 14 års ålder.

Alkoholhaltiga drycker – vuxna kan välja mellan att inte dricka alls eller ha ett måttligt motsvarande 2 standardglas per dag för män och 1 standardglas per dag för kvinnor. Att dricka mindre är bättre än mer. Vissa vuxna skall inte dricka alls, exempelvis kvinnor som är gravida.

DGA 2020-2025 visar precis som DGA 2015-2020 och NNR 2012 hur omfattande den evidensbaserade kunskapen är för rekommendationerna för hälsosamma matvanor, oberoende om man bor i USA eller i norden. DGA 2020-2025 visar också att det inte skett några drastiska vändningar i kunskapsläget utan det har snarare förstärkt, vilket är mycket positivt ur dietistens synvinkel. Det man särskilt lyfter fram i DGA 2020-2025 är vikten av att etablera hälsosamma matvanor redan under spädbarnsåren för att ta med och utveckla dem under livets alla faser. Man lyfter också fram helhetsperspektivet där både matpreferenser, mattraditioner och ekonomiska aspekter lyfts fram. DGA 2020-2025 ger en uppdaterad sammanställning av den omfattande vetenskapliga forskningen om kost, hälsa och sjukdom som finns och som vi känner igen sedan 8-10 år tillbaka i tiden. Den har både breddats och fördjupats, och blivit omvandlad till tydliga och praktiska rekommendationer.

U.S. Department of Agriculture and U.S. Department of Health and Human Services. Dietary Guidelines for Americans, 2020-2025. 9th Edition. December 2020. Available at DietaryGuidelines.gov.

U.S. Department of Agriculture and U.S. Department of Health and Human Services. Dietary Guidelines for Americans, 2020-2025. Executive summary. December 2020.

De nya Dietary guidelines for Americans 2020-2025 har publicerats

Nu är uppdateringen av rådet om introduktion av mat med gluten till barn under ett år klar. Det nya rådet är att börja ge mat … Läs mer

Nu är uppdateringen av rådet om introduktion av mat med gluten till barn under ett år klar. Det nya rådet är att börja ge mat med gluten på samma sätt som annan mat. Men det är viktigt att börja med små mängder och att öka mängden långsamt.

Livsmedelsverket har gått igenom den samlade forskningen om gluten under småbarnsåren och risken att utveckla celiaki. Genomgången visar att mängden gluten kan påverka risken för celiaki. Tidpunkten för när barnet börjar äta gluten spelar mindre roll. Därför tas det tidigare rådet bort om att introducera små smakprov av mat med gluten tidigast från fyra månaders ålder och  senast vid sex månader.

Introducera gluten på samma sätt som annan mat

Föräldrar uppmanas nu att introducera mat med gluten på samma sätt som andra livsmedelsgrupper under barnets första år. Mängderna spannmål som innehåller gluten bör till en början vara små och ökas långsamt oavsett vid vilken tidpunkt de börjar ges under det första året. Mat med gluten kan ges som något av de första smakproven men föräldrarna kan också vänta med att ge sådan mat till senare under spädbarnsåret. Rådet gäller för alla barn, även barn med ärftlighet för celiaki.

– Det viktiga är att börja med små mängder gluten och att öka mängden långsamt. Som förälder kan man tänka att det är bra med smakportioner även när det gäller välling och gröt, som ofta innehåller gluten, så att man inte ger en hel vällingflaska från start, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och nutritionist på Livsmedelsverket.

Spannmålsprodukter viktiga näringskällor

Spannmålsbaserade livsmedel bidrar bland annat med kolhydrater, fibrer samt viktiga mineraler och vitaminer som järn och folat. Dessutom bidrar de med fullkorn. Därför är det bra för både barn och vuxna att äta spannmålsbaserade livsmedel.

Enklare råd om introduktion av mat med gluten till spädbarn

en inspirerande hemsida med vederhäftig information och kunskap om nutrition och hälsa The European Food Information Council (EUFIC) är en icke-vinstgivande organisation som grundades 1995, … Läs mer

en inspirerande hemsida med vederhäftig information och kunskap om nutrition och hälsa

The European Food Information Council (EUFIC) är en icke-vinstgivande organisation som grundades 1995, vars syfte är att förmedla evidensbaserad information om mat och hälsa. På EUFIC:s hemsida skriver de: ”Our mission is to provide engaging science-based information to inspire and empower healthier and more sustainable food and lifestyle choices.”

EUFIC följer ”the Health on the Net Foundation Code (the HONCode)” som innebär att man följer åtta principer kring transparent och tillförlitlig information. Läs mer om de åtta principerna.

EUFIC förmedlar vetenskapligt baserad information på ett tydligt sätt i både text och bild. På organisationen arbetar kommunikatörer vilka samarbetar med nutritionsexperter. Uppgiften är att brett informera om nutrition, mat–hälsa och säkerhet ur grundläggande perspektiv, ofta med anledning av vad som är aktuellt. Ett av de områden man täcker in under 2020 är råd om hur man kan leva hälsosamt i isolering eller i karantän under den pågående Covid-19 pandemin. På eufic.org kan man läsa om vad som är hälsosamma levnadsvanor, vad som finns i mat, om matproduktion, mathantering och livsmedelssäkerhet, och inte minst om hur man förstår forskning. Texterna kombineras med animationer och informationsgrafik.

Förstå forskning (understanding science)

Grundläggande för arbetet som klinisk dietist är att bedriva nutritionsbehandling som vilar på vetenskaplig grund. Allt som oftast ombeds vi inom professionen av patienter, kollegor, teammedarbetare och i privatlivet att förklara hur sambanden är relaterade och hur det vetenskapliga underlaget för ett påstående ser ut. På eufic.org under rubriken ”Understanding science” beskrivs allt från studiedesign, skillnad mellan hazards ratio och risk, hierarki i vetenskapliga forskningsstudier, hur man läser en vetenskaplig studie till hur man vet om det man läser i media är tillförlitligt. Samtliga texter illustreras för att öka tydligheten och förståelsen.

Även om mycket av det som skrivs på EUFIC:s hemsida är välkänt för en klinisk dietist är hemsidan något man kan rekommendera till patienter, kollegor och andra som önskar läsa evidensbaserade texter om nutrition, mat och hälsa. Villkoret är att man behöver vara någorlunda bekväm med att läsa engelska. Från tid till annan söker man som dietist efter nya beskrivningar och perspektiv om hur man kan förklara komplexa samband på enkla sätt. EUFIC är en utmärkt hemsida för att låta sig inspireras av sådan pedagogik.

Sedan 2001 har EUFIC en särskild hemsida för barn (Cool Food Planet), 6-8-åringar respektive 9-12-åringar. Denna hemsida är uppbyggd som ett spel där barnet letar efter information med en del likheter från datorspelvärlden.

Ingrid Larsson\nnäringsfysiolog, docent\nuniversitetssjukhusöverdietist och specialist med särskild inriktning på vuxenobesitas\nSahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

The European Food Information Council (EUFIC)

Det finns en koppling mellan ADHD och matvanor. Det visar en ny studie av Örebroforskare publicerad i American Journal of Medical Genetics. – Vi ser … Läs mer

Det finns en koppling mellan ADHD och matvanor. Det visar en ny studie av Örebroforskare publicerad i American Journal of Medical Genetics.\n– Vi ser en koppling mellan ADHD och att äta mer socker och mättat fett och mindre frukt och grönt, säger Lin Li, som är doktorand vid Örebro universitet och har gjort studien tillsammans med professor Henrik Larsson.

Nästan 18 000 vuxna tvillingar mellan 20 och 47 år deltog i studien som gjorts med hjälp av tvillingregistret. De har svarat på frågor om livsstil och hälsa.

Studien visar att det går att koppla såväl koncentrationssvårigheter som hyperaktivitet och impulsivitet till matvanor. Och resultatet ligger fast oberoende av ålder, kön och socioekonomisk bakgrund. Tack vare tvillingregistret kunde forskarna också för första gången visa att dessa ärftliga egenskaper kan dela vissa gener.

– Vi undersöker matvanor och ADHD för att bättre förstå varför det finns kopplingar. Det kan också hjälpa oss att förklara varför människor med ADHD har en högre risk att drabbas av somatiska sjukdomar som fetma. Det kan också generera nya hypoteser för genetiska studier och nya behandlingsalternativ, säger Henrik Larsson.

– Studien är första steget för att få en tydlig bild av hur ADHD hänger ihop med matvanor. Vi kan inte visa att det finns ett orsakssamband men de genetiska kopplingarna mellan egenskaperna kan ge belägg och stöd för framtida experimentella studier och molekylärforskning, säger Lin Li.

Ungefär 5 procent av barn och 2,5 procent av vuxna beräknas ha ADHD och det är till 70 procent medfött. Det är inte klarlagt vilka mekanismer som ligger bakom ADHD och det är därför svårt att ställa diagnos och behandla.

I studien medverkar forskare från Karolinska institutet och Mälardalens högskola och från Norge och Holland.

Forskningen är en del av forskningsprojektet Effects of nutrition and lifestyle on impulsive, compulsive and externalizing behaviours, som är finansierat av EU inom ramen för Horizon 2020.

Läs artikeln i American Journal of Medical Genetics

Koppling mellan socker och ADHD

Livsmedelsverket har publicerat en ny rapport om hur vi arbetar med att använda vetenskapliga resultat inom nutritionsområdet. Rapporten beskriver även allmänna principer för tolkning av … Läs mer

Ny rapport om vetenskapliga underlag inom nutritionsområdet

Kunskap och myter om mat och matvanor Hälsa på Lunchen-föreläsningen Kunskap och myter om mat och matvanor med Ingrid Larsson och Jenny van Odijk, som filmades … Läs mer

Hälsa på Lunchen-föreläsningen Kunskap och myter om mat och matvanor med Ingrid Larsson och Jenny van Odijk, som filmades och teckenspråkstolkades på Stadsbiblioteket utan publik, är nu klar på film! Se den och ta koll på vad du tror är sant och vad som är falskt?

Föreläsare: Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog och docent, Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt Jenny van Odijk, leg. dietist och medicine doktor från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Föreläsningen teckenspråkstolkas simultant. Detta är inte en bearbetad översättning.

Arrangör: Hälsolots Centrum Majorna-Linné och Stadsbiblioteket Göteborg

Sant eller falskt kring mat och matvanor. Vad tror du?

COVID-19 och Nutrition Practice-based Evidence in Nutrition® – The Global Resource for Nutrition Practice har till följd av Corona-pandemin gjort hela sin unika databas tillgänglig … Läs mer

PEN – dietistens unika behandlingsstöd – nu som Open-Acess!

Nutricia har arrangerat ett webinar som är öppet för alla dietister (endast en enkel registrering behövs) kring erfarenheter och bästa praktik avseende nutrition för IVA-patienter … Läs mer

Nutricia har arrangerat ett webinar som är öppet för alla dietister (endast en enkel registrering behövs) kring erfarenheter och bästa praktik avseende nutrition för IVA-patienter med Covid.19.\nWebinaret sändes online den 27 april men kan ses i efterhand.

Talare är Prof. Elisabeth de Waele (klinisk nutrition), Dr Arthur R.H van Zanthen (IVA) och Prof Paul E. Wishmeyer (anestesologi och kirurgi).

Webinar: Managing nutrition support for COVID-19 ICU patients

Så ger du nutritionsstöd för IVA-patienter drabbade av Covid-19

Ny serie webinar om Nutrition och COVID-19 med ledande experter. Dr Arthur Van Zanten, Professor Paul Wishmeyer och Professor Elisabeth de Waele delar med sig … Läs mer

Ny serie webinar om Nutrition och COVID-19 med ledande experter.

Dr Arthur Van Zanten, Professor Paul Wishmeyer och Professor Elisabeth de Waele delar med sig av sina erfarenheter av kostbehandling till patienter med COVID-19.

Nutricia bjuder in dig till två interaktiva webbseminarier i ämnet COVID-19. Den här gången delar tre ledande internationella experter inom intensivvård och nutrition med sig av sina kliniska erfarenheter av nutritionsbehandling av patienter med COVID-19 som genomgått intensivvård och vid återhämtning efter intensivvård.

Dr Arthur van Zanten:\nManaging the nutrition support of COVID-19 patients in ICU.

Prof Elisabeth De Waele:\nWhat we know about meeting the requirements of post ICU patients, how we apply this to the COVID-19 pandemic.

Prof Paul Wischmeyer:\nICU acquired weakness, what we know. Discussion on nutritional strategies to consider for COVID-19 patients.

Webinar: Nutrition och COVID-19 med ledande experter

60 minuters webinar – ”Sondmatsbehandling för den sköra patienten” Under den rådande situationen med Covid-19 vill Nestlé Health Science fortsätta att lyfta nutritionsfrågan i andra … Läs mer

60 minuters webinar – ”Sondmatsbehandling för den sköra patienten”

Under den rådande situationen med Covid-19 vill Nestlé Health Science fortsätta att lyfta nutritionsfrågan i andra former än genom fysiska möten. Som ett led i det finns nu en inbjudan till två kostnadsfria webinarietillfällen med temat ”Sondmatsbehandling till den sköra patienten”.

Susanne Eriksson och Sofia Forsberg, legitimerade dietister från Uppsala. De har flerårig erfarenhet inom geriatrisk nutrition, har arbetat kliniskt och haft ett nära samarbete med vårdpersonal för ett optimerat nutritionsomhändertagande.

Patientgruppen består av multisjuka patienter där enteral nutrition är vanligt förekommande.

Föreläsningen sker vid två datum: 16/4 och 23/4\nTid: Lunchwebinarie kl 12-13

Deltagandet är kostnadsfritt och anmälan görs via länk: www.nestlehealthscience.se

Webinar : Sondmatsbehandling för den sköra patienten

Traditionellt har inflammatorisk ledsjukdom hos barn och tonåringar behandlats med läkemedel för att dämpa smärta och inflammation, men även med träning av rörlighet och styrka. … Läs mer

Traditionellt har inflammatorisk ledsjukdom hos barn och tonåringar behandlats med läkemedel för att dämpa smärta och inflammation, men även med träning av rörlighet och styrka. I en studie på Akademiska sjukhuset prövas så kallad låginflammatorisk kost som kompletterande eller alternativ behandling. Detta uppmärksammas i samband med internationella reumatikerdagen 12 oktober.\n

\n– Förhoppningen är att barn och tonåringar ska få antiinflammatorisk hjälp av kosten, som ett komplement till annan behandling eller som enda behandling av sin ledsjukdom. Det skulle kunna innebära ett mindre behov av långverkande antireumatisk läkemedelsbehandling och en möjlighet att kunna påverka sin sjukdom själv i vardagen, säger Lillemor Berntsson, barnreumatolog på Akademiska sjukhuset, som leder koststudien.\nÄven om reumatism är mer ovanlig i unga år så kan även barn och tonåringar drabbas. I Sverige insjuknar drygt 200 barn varje år i ledgångsreumatism (juvenil idiopatisk artrit (JIA), där de mest typiska symtomen är att en eller flera leder svullnar och blir varma.\nSyftet med koststudien, som beräknas pågå fram till 2021, är att pröva om så kallad låginflammatorisk kost har effekt mot inflammation hos barn med konstaterad inflammatorisk ledsjukdom. Preliminära data inger hopp om att kosten kan ha en anti-inflammatorisk effekt.\n– Fyra av de första 15 barnen/tonåringarna var aktuella för tillägg med så kallat biologiskt läkemedel när de gick med i studien, men detta behövdes inte efter en månads kostbehandling, säger Lillemor Berntsson.\n\nTarmen utgör kroppens största immunologiska organ och reglerar till stor del hur vårt immunförsvar fungerar. Det finns vetenskapligt stöd för att processad halv- eller helfärdig mat innehåller komponenter som är ogynnsamma för immunsystemet. Detta beror bland annat på att födan värms upp under lång tid men också på olika tillsatser såsom konsistensgivare.\n– Låginflammatorisk kost innebär att man äter livsmedel som i djurförsök haft en gynnsam inverkan på tarmens immunsystem. Kosten som används i studien är studerad i USA och har effekt mot inflammatorisk tarminflammation hos barn, men den gör inte att tarmslemhinnan läker fullt ut, förklarar Lillemor Berntsson.\n\nKosten består bland annat av kött, fisk, ägg, skaldjur, nötter, frukt och grönsaker, och är enligt Lillemor Berntsson en fullvärdig kost sett till näringsinnehåll. Den är också fri från gluten och socker samt innehåller en begränsad mängd mejeriprodukter. Lillemor Berntsson menar att gluten sannolikt inte är skadligt i sig, utan det handlar om att minska mängden av vissa kolhydrater. Det kanske viktigaste med kosten är att den är fri från ämnen som uppstår när man processar mat samt fri från konsistensgivare, resonerar hon.\n\nFör att medverka i studien ska man ha en konstaterad inflammatorisk ledsjukdom (juvenil idiopatisk artrit) men inte vara höginflammatoriskt sjuk. Målet är att deltagarna ska pröva kosten strikt i en månad, helst i tre månader. Under den tiden ändras inte den långverkande antireumatiska medicineringen.\n– Att forska på kost är komplicerat, men vi behöver mycket mer forskning för att bli säkra på vad vi ska rekommendera föräldrar och barn och för att veta hur en optimal kost borde vara sammansatt om man har inflammatorisk ledsjukdom, avrundar Lillemor Berntsson.\n\n

FAKTA: Koststudie på låginflammatorisk kost till barn med ledgångsreumatism

Målgrupp är barn och tonåringar som fått diagnosen inflammatorisk ledsjukdom (JIA) i 1-16 årsåldern. Man ska inte vara höginflammatoriskt sjuk.

Målet är i första hand att man provar kosten strikt i en månad, helst i tre månader.

Enstaka leder kan vara inflammerade när kostbehandlingen startar, men om kostbehandlingen inte bedöms fungera väntar man inte längre än högst cirka tre veckor innan man behandlar en inflammerad led med en kortisonspruta.

Inför studien får familjen kontakt med en dietist som tillsammans med läkare följer dem under studien. Familjen får ett recepthäfte, olika tips och råd hur de kan gå tillväga, bland annat en lista över produkter som fungerar bra för kosten och en lista på födoämnen som man bör undvika.

Föräldrarna behöver vara motiverade att sätta sig in i kosten och hjälpa barnet/tonåringen.

Innan man går in i studien träffar man barnläkare, fyller i formulär för hur man mår på olika sätt, lämnar blod- avförings- och urinprov.

Man får två veckor på sig att komma igång fullt ut med kosten. Barnen tar med sig mat till skolan och de får ett intyg från läkaren för att be om skolans stöd att hjälpa barnet kring matsituationen så att det går bra att äta med sina kompisar.

Efter två och fyra veckor med kosten träffar man läkare och man har möjlighet till kontinuerlig mailkontakt med dietist. Efter fyra veckor lämnar man en kostregistrering som dietisten bedömer och ger återkoppling till familjen.

Patienter med en särskild form av JIA, den systemiska formen

Patienter med högaktiv JIA enligt internationellt vedertagen skattning

Låginflammatorisk kost prövas mot barnreumatism

En studie som sedan 1985 följt ett femtiotal personer som utvecklade anorexi under tonåren visar att flertalet 30 år senare var friska, men att några … Läs mer

Fler friska än sjuka 30 år efter debuten i anorexi

– Människor som äter medelhavskost har en högre halt av adiponektin, ett antiinflammatoriskt ämne som skyddar mot till exempel diabetes, i kroppen, säger Örebroforskaren Fawzi … Läs mer

– Människor som äter medelhavskost har en högre halt av adiponektin, ett antiinflammatoriskt ämne som skyddar mot till exempel diabetes, i kroppen, säger Örebroforskaren Fawzi Kadi som tillsammans med kollegan Andreas Nilsson har gjort en studie om matvanor.\n– Vi vill ha en hög halt av det här ämnet i kroppen eftersom det motverkar en rad sjukdomar och har en dämpande effekt på inflammation, säger Fawzi Kadi, professor vid Örebro universitet.

Låggradig inflammation i kroppen påverkar både vävnad och celler och har visat sig vara relaterad till flera sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom och typ 2-diabetes. En låggradig inflammation pågår länge i det tysta innan det märks.\n– Därför är det viktigt att ändra matvanor innan man blir sjuk, säger Andreas Nilsson, forskare i idrottsvetenskap vid Örebro universitet.\nForskarna har samlat in information om matvanor från en grupp med 112 äldre kvinnor, som även fått genomgå en hälsoundersökning.\n– Det finns många studier som undersöker effekten av enstaka livsmedel eller näringsämnen som kolhydrater, protein eller kalcium. Vi har stället fokuserat på kostmönster, säger Fawzi Kadi.

Forskarna har gjort en sambandsanalys mellan matvanor och klassiska markörer som midjeomfång, blodsocker, blodfetter och ett antal riskfaktorer för diabetes och hjärt- och kärlsjukdom.\n– De som äter vad som kallas för en medelhavskost har förutom en högre halt av adiponektin lägre blodsocker, smalare midja och bättre nivåer av blodfetter, säger Andreas Nilsson.\n– Vi har tagit hänsyn till fysisk aktivitet och studien visar att det är en direkt länk mellan kosten och adiponektin. Nivåer av adiponektin tycks alltså endast påverkas via kosten, säger Andreas Nilsson.

Medelhavskosten innehåller mycket frukt och grönt, fullkorn, fisk och kyckling och mindre rött kött och feta mejeriprodukter.\nAdiponektin är ett protein som produceras i fettväven. Det motverkar inflammation men har dessutom en roll i regleringen av glukosnivåer och påverkar insulinkänsligheten. Låga nivåer av proteinet i blodet verkar vara en markör för till exempel typ-2 diabetes.

Medelhavskost ger högre halt av antiinflammatoriskt ämne i kroppen

Carolin Zorell ska forska om vad som får oss att välja –eller välja bort –hållbar, ekologisk och hälsosam mat. Hon är en av åtta postdoktorerna inom Mat … Läs mer

Carolin Zorell ska forska om vad som får oss att välja –eller välja bort –hållbar, ekologisk och hälsosam mat. Hon är en av åtta postdoktorerna inom Mat och hälsa som nu är på plats i Örebro. 

I somras utlyste Örebro universitet tio anställningar som postdoktorer inom den strategiska satsningen Mat och hälsa. Carolin Zorell var en av över 300 sökande och hon har precis flyttat från Mannheim i Tyskland till Örebro. 

– Projektet är perfekt för mig. Jag får en chans att utveckla det jag startade i min avhandling, säger Carolin Zorell. 

Hennes doktorsavhandling handlar om politiska konsumenter. Begreppet politisk konsument innebär att man låter politiska eller etiska värderingar styra vilka varor man köper – eller bojkottar. 

Avhandlingen visar att det skiljer sig mellan länder. Många svenskar väljer att köpa produkter som är märkta med Fair trade eller MSC till exempel.

– I Sverige är många politiska konsumenter. En förklaring till detta kan vara att staten är stark och det finns en stark känsla av delat ansvar, berättar Carolin Zorell. 

Hennes forskningen visar att politiska konsumenter gör skillnad.

– De som väljer att köpa dessa produkter istället för omärkta tvingar företagen till förändring. I början kan det vara ett fåtal produkter som är märkta, men allt eftersom anpassar sig allt fler företag för att kunna möta kraven och få sin produkt godkänd. 

Sverige ligger i topp på listan över politisk konsumtion bland de europeiska länderna. I Tyskland är också engagemanget högt och där spelar företagens välgörenhetsarbete eller miljöengagemang en stor roll. 

– Det är inget som syns på produkterna, men det förmedlas till kunder genom till exempel reklam. I en av mina tidigare studier medverkade frivilligorganisationer som vittnade om att företag ville samarbeta med dem eftersom företagen var mycket väl medvetna om vikten av till exempel miljöarbete, säger Carolin Zorell.

–Mot slutet av mitt avhandlingsarbete blev jag allt mer intresserad av hur de psykologiska och sociala sammanhangen påverkar attityder och beteenden. Och det är detta som jag ska gå vidare med nu.

Hon planerar att kombinera enkätstudier med experiment som kan visa hur människor handlar i olika situationer. Hon vill ta reda på hur vår konsumtion påverkas av människor runt oss, familj och vänner, men även av förebilder som influencers till exempel. 

– Om vi vet vilka som inspirerar andra kan de hjälpa oss att förändra köpbeteenden. Jag ska även undersöka vilken roll politiken kan spela och hur den kan underlätta förändring. 

Hon har bara varit ett par veckor i Örebro men trivs och är glad över att vara på plats. 

– Magnus Boström, som är en av mina handledare här, var en inspiration redan när jag jobbade med min avhandling. Annars kände jag inte till så mycket om Örebro innan jag sökte mig hit.

– Det är en mycket trevlig och flexibel arbetsplats. Och det är inte bara projektet som passar mig perfekt, utan även satsningen Mat och hälsa, som är tvärvetenskaplig. Jag hoppas både kunna lära mig av forskare inom andra fält och hitta spännande samarbeten. Det kan berika både mig som person och min forskning.  Källa: Örebro universitet

Vad styr våra val i mataffären?

Allt för många barn och unga rör på sig för lite. Det är vanligare att pojkar tränar regelbundet än att flickor gör det. Det visar … Läs mer

Allt för många barn och unga rör på sig för lite. Det är vanligare att pojkar tränar regelbundet än att flickor gör det. Det visar nya resultat från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor.

De allra flesta barn och unga i 11-, 13- och 15-årsåldern gillar sina liv och skattar sin hälsa som god. Den senaste mätningen visar också att färre har levnadsvanor som är skadliga för hälsan: användningen av alkohol och tobak fortsätter att minska och är nu nere på historiskt låga nivåer, och färre än tidigare dricker läsk och äter godis dagligen.\nMen samtidigt sitter många barn och ungdomar för mycket under sin vakna tid. Bland de 15-åriga tjejerna är det ungefär var tionde (9 procent) som rör sig tillräckligt. De mest aktiva finns bland de 11-åriga pojkarna där nästan var fjärde (23 procent) rör sig minst en timma om dagen.

Regelbunden fysisk aktivitet har en mängd positiva hälsoeffekter, både fysiska och psykiska. Effekterna har visats i en rad vetenskapliga studier och kan ses på bland annat kondition, balans, styrka, BMI, sömnkvalitet och koncentrationsförmåga. Därför rekommenderar bland annat WHO minst 60 minuters måttligt ansträngande fysisk aktivitet om dagen.\n– Att uppmuntra och göra det möjligt för barn och ungdomar att röra på sig mer, och inte minst bli intresserade av att röra på sig, är en viktig uppgift för hela samhället och vuxenvärlden, säger Maria Corell, utredare på Folkhälsomyndigheten.\nOmkring fyra av tio pojkar och tre av tio flickor uppger att de tränar utanför skoltid minst fyra gånger i veckan.\nUnder våren kommer resultat från en fördjupad undersökning där nivån på skolbarns rörelse i vardagen har mätts objektivt. Skolbarns hälsovanor är en undersökning där eleverna själva svarar på frågor.

Nu publiceras den senaste stora enkätundersökningen i sin helhet. Folkhälsomyndigheten har tidigare lyft de resultat som pekar på en oroande utveckling av psykosomatiska besvär bland 11-åringarna. Andra resultat i korthet är bland annat:

Trivseln i skolan har minskat sedan den förra undersökningen, och stressen ökat

Flickor är mindre nöjda med sin hälsa och sin kropp än pojkar.

– Skolbarns hälsovanor är viktig undersökning där vi får möjlighet att följa utvecklingen över tid när det gäller levnadsvanor och förhållanden som påverkar barns och ungdomars hälsa. På så vis får vi underlag för att se var insatser behöver göras för att främja utvecklingen av en god hälsa på lika villkor, säger Maria Corell.

Skolbarns hälsovanor är en enkätundersökning som genomförs vart fjärde år bland barn som är 11, 13 och 15 år gamla. Den är en internationell studie som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). Sverige har deltagit sedan 1985.

Under 2017/18 gjordes den nionde datainsamlingen där 4 200 elever från cirka 200 skolor över hela landet deltog. Det motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent.

De flesta skolelever rör sig för lite

Farfäders tillgång på mat under uppväxten har samband med dödligheten hos de manliga barnbarnen. Det visar en stor svensk studie som spänner över tre generationer. … Läs mer

Farfäders tillgång på mat under uppväxten har samband med dödligheten hos de manliga barnbarnen. Det visar en stor svensk studie som spänner över tre generationer. Förklaringen tros vara epigenetisk – att miljöfaktorer påverkar våra geners uttryck.\n\n\n

Studien, som är gjord av forskare från bland annat Stockholms universitet, visar att om farfar som pojke upplevde riklig skörd och mycket god tillgång på mat, har hans sonson, men inte sondotter, en förhöjd dödlighet som vuxna. Särskilt cancerdödligheten visar sig vara förhöjd. Forskarna har spårat runt 9 000 far- och morföräldrar samt undersökt dödligheten hos deras barnbarn, drygt 11000 personer.\n– Resultaten är mycket tydliga för sambandet mellan farfar och sonson. En tidigare svensk mindre studie, Överkalixstudien, redovisade samma resultat. Inga andra samband över generationerna är säkra i vår studie, säger Denny Vågerö, professor vid Institutionen för folkhälsa, Stockholms universitet och en av författarna.

Perioden strax innan puberteten har föreslagits vara särskilt känslig för påverkan på könscellerna. Den hypotesen stöds av den nya studien, för pojkar men inte för flickor, då ett högt kaloriintag hos pojkar visat sig vara en nackdel för män i tredje led. Resultaten visar ingen skillnad i dödlighet mellan män vars farfar hade dålig eller medelgod tillgång på mat.\nFörklaringen till sambandet är inte självklar, menar forskarna. De tror att epigenetiska förklaringar kan vara nyckeln till sambandet.\n– Sambandet mellan god tillgång på mat och förhöjd dödlighet har stärkts efter att vi tittat på andra faktorer, som sociala förhållanden i familjerna – utbildning, familjestorlek och inkomst. Introduktion av kemiska bekämpningsmedel i slutet på 1800-talet var begränsad och kan knappast ha lett till nya mutationer i stor skala, säger Denny Vågerö.\n– Den mest troliga förklaringen är nog därför att pojkars, men inte flickors, könsceller är öppna för påverkan av miljöförhållanden under förpuberteten, så kallad epigenetisk förändring. I sådana fall skulle dessa förändringar kunna föras vidare till efterkommande generationer. Det har man sett i djurförsök, säger han.\nDenny Vågerö menar dock att det behövs mer forskning, såväl epidemiologisk som molekylärbiologisk, för att avgöra orsaken till sambandet.

Paternal grandfather’s access to food predicts all-cause and cancer mortality in grandsons\nStudien utgår från Uppsala Flergenerationsstudie, som utförts av forskare vid Institutionen för folkhälsa. Far- och morföräldrar (drygt 9 000 personer) har spårats bakåt i tiden och regional skördestatistik har använts för att avgöra tillgången på mat under deras uppväxt, perioden 1874-1910. Dödligheten bland deras barnbarn (drygt 11 000 personer) har följts upp mellan 1961 och 2015.

Studien publiceras i Nature Communications och är författad av Denny Vågerö och Vanda Aronsson vid Stockholms Universitet samt Gerard van der Berg och Pia Pinger från universiteten i Bristol respektive Bonn.

Farfars överflöd på mat ger högre dödlighet hos sonsonen

Mycket fibrer, mindre fett och mindre animaliskt protein verkar ge en tarmflora som gynnar hälsan. Livsmedelsverket har sammanställt kunskapsläget om hur mikroorganismer och olika kemiska … Läs mer

\nMycket fibrer, mindre fett och mindre animaliskt protein verkar ge en tarmflora som gynnar hälsan. Livsmedelsverket har sammanställt kunskapsläget om hur mikroorganismer och olika kemiska ämnen i maten påverkar tarmfloran.\n\n

De senaste årens forskning visar att tarmflorans sammansättning av bakterier och andra mikroorganismer, och hur de fungerar, har stor betydelse för hur man mår. Som en grund för fortsatt arbete inom området matvanor och hälsa har Livsmedelsverket därför sammanställt kunskapsläget om tarmfloran.\n– Det här är ett viktigt område och det finns ett stort intresse hos konsumenter om mat och tarmflora och därmed får vi många frågor, säger Irene Mattisson, nutritionist vid Livsmedelsverket.\n– Kostråden, som lyfter fram mat med mycket fibrer från vegetabilier och fullkornsprodukter, mindre fett och mindre animaliskt protein tycks kunna kopplas till en tarmflora som gynnar hälsan, säger Irene Mattisson.\nGjorda studier visar dock att det är svårt att hitta starka och entydiga samband mellan maten vi äter och den tarmflora vi har. Mer forskning behövs för att tydligare förklara och slå fast sambanden.\nFörutom bakterier och andra mikroorganismer samt näringsämnen kan andra ämnen i maten påverka tarmflorans sammansättning och funktion. Några exempel är livsmedelstillsatser, organiska miljögifter, tungmetaller och mögelgifter.\nKunskapsunderlaget som Livsmedelsverket tagit fram ligger till grund för fortsatt arbete inom området mat, tarmflora och hälsa.

Tarmflora – en kunskapssammanställning 

Mat, tarmflora och hälsa – Livsmedelsverket sammanfattar kunskapsläget

Från och med 1 december 2018 kommer patienter som vårdas på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna få måltiderna från ett eget nybyggt tillagningskök. Köket, som kommer … Läs mer

Från och med 1 december 2018 kommer patienter som vårdas på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna få måltiderna från ett eget nybyggt tillagningskök. Köket, som kommer att leverera ”hemlagad mat”, ska ge ökad matglädje och locka patienterna att äta behovsanpassad och rätt komponerad mat.  

\n\nFör första gången i Sverige, har upphandlingsformen innovationsvänlig upphandling använts inom området patientmåltider. Avtalet, som måltidsleverantören Coor erhållit, omfattar drift av tillagningsköket, måltidsvärdar på vårdavdelningarna i den slutna vården och ett forsknings- och innovationspartnerskap med Karolinska Universitetssjukhuset. När köket öppnar, den 1 december, så kommer inte bara Karolinskas patienter i Solna att få hemlagad mat utan också en varierad meny.\n– Matsedeln kommer innehålla alltifrån traditionell svensk husmanskost till modernare rätter och mat med influenser från andra kulturer. Maten kommer att variera över säsong och levereras kyld till vårdavdelningarna där den värms, säger Ann Ödlund Olin, Med Dr, leg sjuksköterska, Kvalitet och Patientsäkerhet.\n\nI partnerskapet mellan Karolinska Solna och Coor ingår bland annat att kontinuerligt utveckla måltidskoncept.\n– Tilltalande måltidskoncept ska ge ökad matglädje. En annan del i samarbetet handlar om IT-lösningar som till exempel att patienterna ska kunna se menyn på TV-skärmen i patientrummet, säger Ann Ödlund Olin.\n\nPå vårdavdelningarna i den slutna vården kommer måltidsvärdar, anställda av Coor, att arbeta i vårdavdelningsköken veckans alla dagar. Syftet med måltidsvärdarna är bland annat för att säkerställa hög kvalitet på måltiderna och mathantering i vårdavdelningsköken och att livsmedelshygienen är hög.\n\n

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset

Patienter som vårdas på Karolinska Universitetssjukhuset kommer att få ”hemlagad mat” från eget kök

En ettårig pojke befann sig enligt socialnämnden i ett svälttillstånd med akut behov av näring när nämnden beslutade att omhänderta pojken. Sjukvården har bedömt att … Läs mer

En ettårig pojke befann sig enligt socialnämnden i ett svälttillstånd med akut behov av näring när nämnden beslutade att omhänderta pojken. Sjukvården har bedömt att det finns ”påtagliga risker” för pojkens hälsa och utveckling i föräldrarnas vård och både förvaltningsrätten och kammarrätten har därför avslagit deras överklaganden om att omhändertagandet ska upphöra.

Pojkens föräldrar hade innan omhändertagandet haft långvarig kontakt med sjukvården eftersom pojken inte följde sin förväntade vikt- och längdkurva. Föräldrarna har under perioden fått kostråd för att få pojken att gå upp i vikt.\nVid tidpunkten för socialnämndens omhändertagande var pojken i ett svälttillstånd med akut behov av näring och behövde sondmatas. Föräldrarna hade inte följt sjukhusets kostråd och det barnsjukhus som utförde kontroller på pojken förklarade hans tillstånd med att pojken hade vuxit upp på en ”strikt vegankost med tillägg av fisk som han vägrade att äta”. Sedan pojken placerats i jourhem har han gått upp i vikt.

Föräldrarna visade ”påtaglig omdömesbrist”

Föräldrarna överklagade socialnämndens beslut till förvaltningsrätten. De anförde bland annat att det faktum att deras son är liten till växten kunde förklaras med att bägge föräldrarna också var små till växten. De ansåg även att behövlig vård kunde ges till pojken på frivillig väg.\nFörvaltningsrätten beslutade dock att låta omhändertagandet fortsätta. Man beaktade att sjukvården sett påtagliga risker för pojkens hälsa och utveckling. Förvaltningsrätten bedömde att föräldrarna visat en ”påtaglig omdömesbrist” när de låtit sitt barn svälta så det uppstått fara för hans liv. Föräldrarna överklagade senare även till kammarrätten, som dock instämmer i förvaltningsrättens bedömning. Omhändertagandet fortlöper därför.

Svältandet ettåring omhändertas &#8211; fick strikt vegankost

Alla som slår vakt om sin hälsa bör även tänka på vad tarmbakterierna äter. Kostfibrer påverkar oss genom att vara en viktig näringskälla åt tarmbakterierna. … Läs mer

Alla som slår vakt om sin hälsa bör även tänka på vad tarmbakterierna äter. Kostfibrer påverkar oss genom\n att vara en viktig näringskälla åt tarmbakterierna. Mängden fibrer i kosten påverkar viktökning, blodsocker och\n insulinkänslighet och nu visar forskning att kostfibrer även påverkar hälsotillståndet i tjocktarmen.\n

Det är tidskriften Cell Host & Microbe som publicerar en studie där forskare vid Sahlgrenska akademin är med\n och bringar klarhet i hur och varför fibrer påverkar tarmhälsan. Fynd som presenteras samtidigt som många väljer en\n annan kosthållning.\n – Det blir allt tydligare i västvärlden att den genomsnittliga personens fiberintag har minskat drastiskt under de\n senaste decennierna, säger en av forskningsledarna, Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin som studerar\n tarmbakteriernas betydelse vid metabola sjukdomar.\n Fibrer i alla dess olika former finns i frukter, baljväxter, grönsaker och fullkornsprodukter. Ett för lågt intag av\n fibrer, i kombination med högt fett- och sockerintag, kan kopplas till ökad risk för inflammatoriska tarmsjukdomar,\n viktökning och diabetes.

Den aktuella studien gjordes på möss som fick extremt fiberfattig kost. I studien utvecklade\n mössen defekter i tjocktarmens skyddande mukus- eller slemlager redan efter tre dagar. Tarmens mukusskydd försvagades och\n det blev lättare för bakterierna att penetrera, vilket enligt författarna skulle kunna ha en påverkan på\n inflammatoriska sjukdomar i tarmen, men även andra sjukdomar.\n – Det här visar det inre mukuslagrets stora betydelse för att separera tarmbakterierna från våra egna celler. Här\n illustreras tydligt hur dynamiskt och snabbt mukuslagret svarar på förändringar i kosten och de efterföljande\n bakteriella förändringarna, säger Gunnar C. Hansson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi, som också ledde\n studien.\n

Efter avslutad lågfiberdiet fick mössen en transplantation av tarmbakterier från en frisk mus, som delvis upphävde\n det försämrade mukusskyddet. Ett kompletterande kosttillskott av nyttiga bifidobakterier hjälpte mot slemmets\n tillväxtproblem, men inte mot att bakterierna i tarmfloran kunde närma sig tarmcellerna. Ett tillskott av inulin, en\n slags kostfiber, förhindrade att bakterierna kom i kontakt med tarmcellerna, men hjälpte inte mot mukuslagrets\n tillväxtproblem.

– Dieter som saknar fibrer förändrar den bakteriella sammansättningen och påverkar vad bakterierna producerar,\n vilket i sin tur kan försämra den skyddande effekten av det inre mukuslagret så att bakterier kommer närmare och\n påverkar oss, säger Gunnar C. Hansson.\n Fibertillskott som behandlingsmetod behöver studeras vidare, menar forskarna. Att enbart berika förädlade livsmedel\n med renade fibrer är inte att rekommendera innan man lärt sig mer om det komplexa samspelet mellan mat, fiber,\n bakterier och människa.

Bifidobacterium or fiber protect against diet-induced deterioration of the inner colonic mucus layer [publicerad på\n https://www.cell.com]\n

Hälsokost för tarmbakterierna förbättrar skyddet i tarmen

Ungas fysiska aktivitet i skolan debatteras flitigt. Men det är när skoldagen är slut och på helgerna de rör sig minst. Det konstaterar Centrum för … Läs mer

Ungas fysiska aktivitet i skolan debatteras flitigt. Men det är när skoldagen är slut och på helgerna de rör sig minst. Det konstaterar Centrum för idrottsforskning i en rapport till regeringen.

Låg nivå av fysisk aktivitet, mycket stillasittande, många timmar framför skärmar. Det är den bild av många barn och ungdomars liv som ges i en unik studie som Centrum för idrottsforskning i dag presenterar för regeringen.

Samhällsdebatten om ungas fysiska aktivitet har fokuserat mycket på skolans bidrag till mer rörelse. Krav på fler timmar till ämnet idrott och hälsa är en het politisk fråga. Men det är inte i skolan som unga rör sig minst. Tvärtom. Huvuddelen av veckans dos fysisk aktivitet får eleverna när de befinner sig just där.\n– Det är spännande att de har så stor andel tid i hälsofrämjande intensitet just på skoltid. Det visar att det finns en potential att höja aktiviteten på fritiden, säger Gisela Nyberg forskare på Karolinska Institutet, som genomfört studien i samarbete med Livsmedelsverket.\nSkillnaden mellan skoltid och fritid på vardagar är alltså stor. Och på helger sjunker aktivitetsnivå kraftigt bland både pojkar och flickor i alla åldrar. Det gäller särskilt den kategori som rör sig allra minst – flickor på gymnasiet.

Pojkar i grundskolan är den enda kategori i studien som rör sig tillräckligt för att nå de hälsorekommendationer om fysisk aktivitet som den svenska läkarkåren står bakom. Men det sker bara på vardagar när de går i skolan. På helgerna sjunker även deras aktivitet under den rekommenderade nivån.\n– Vi talar ofta om skolans och föreningsidrottens viktiga roll att främja fysisk aktivitet hos unga. Men om de är mest inaktiva under helgerna så verkar det vara viktigt att lyfta fram familjens betydelse för att uppmuntra de unga till fysisk aktivitet på lediga dagar, säger CIF:s utredare Johan R Norberg.\nI studien deltog närmade 1 700 elever från 51 skolor runt om i Sverige. Eleverna gick i årskurs 5 och 8 i grundskolan samt gymnasiets årskurs 2. Deltagarna bar rörelsemätare (accelerometrar) under en vecka. Mätarna registrerar hur mycket man rör sig och med vilken intensitet.

Läs mer om resultaten i 2016 års uppföljning av statens stöd till idrotten på CIF:s webbplats.\nGisela Nybergs studie beskrivs mer ingående i antologin De aktiva och De inaktiva.

Källa: Centrum för idrottsforskning (CIF)

Unga rör sig minst på fritiden – mest i skolan

Möjligheten att själv kunna lägga in sig för heldygnsvård stärker patienternas delaktighet och ökar deras eget ansvarstagande. Det visar en färsk rapport från Stockholms centrum … Läs mer

Möjligheten att själv kunna lägga in sig för heldygnsvård stärker patienternas delaktighet och ökar deras eget ansvarstagande. Det visar en färsk rapport från Stockholms centrum för ätstörningar.\nI augusti 2014 började Stockholms centrum för ätstörningar, som första vårdinrättning i Sverige, att erbjuda självvald inläggning som en del av ett större pilotprojekt inom psykiatrin i Stockholms läns landsting. Nu publiceras den första forskningsrapporten från projektet i tidskriften International Journal of Eating Disorders.\nSjälvvald inläggning är ett nydanande koncept inom psykiatrin, där patienter erbjuds möjligheten att på eget initiativ lägga in sig för heldygnsvård i upp till sju dagar, utan att först behöva uppsöka läkare eller akutmottagning.\n– Syftet är att öka patienternas självbestämmande och inflytande över vården, samt att främja tidigt hjälpsökande och på så vis minska det totala behovet av heldygnsvård, berättar Mattias Strand, överläkare vid Stockholms centrum för ätstörningar och en av författarna bakom den nya forskningsrapporten.

Självvald inläggning tillämpas sedan tidigare inom psykiatrin i Norge och Holland, med goda resultat: deltagande patienter har upplevt en ökad självständighet i vardagen, har undvikit upprepade akutbesök och har i högre grad kunnat klara sig utan långa inläggningsperioder inom heldygnsvården. Även tvångsinslag i vården har minskat markant.

I artikeln “Self-admission to inpatient treatment for patients with anorexia nervosa: the patient’s perspective” (”Självvald inläggning i heldygnsvård för patienter med anorexia nevrosa: patientens perspektiv”) redogör forskarna Mattias Strand, Cynthia Bulik, Yvonne von Hausswolff-Juhlin och Sanna Aila Gustafsson för resultaten från en intervjustudie med patienter vid Stockholms centrum för ätstörningar. Patienterna beskriver här hur självvald inläggning överlag har stärkt deras deltagande i vården och främjat ökat agentskap och ökat ansvarstagande.

Självvald inläggning har fyllt ett antal funktioner för deltagarna: trygghet i vardagen, ökad tillgänglighet till heldygnsvård, möjlighet att boosta goda rutiner i fråga om ätande, motiverande stöd, respit från en påfrestande vardag och avlastning av anhöriga.\n– Även patienter som faktiskt aldrig har använt sig av möjligheten till självinläggning beskriver hur vetskapen om att det är möjligt har medfört en större trygghet, säger Mattias Strand.\nI patientintervjuerna blir det samtidigt tydligt att det finns potentiella hinder för ett optimalt användande av självvald inläggning. Den ökade frihet och egenmakt som utgör en central del av modellen riskerar att krocka med den ambivalens till att söka vård som många patienter med en ätstörningssjukdom upplever. Många av deltagarna beskriver hur det har tagit tid att våga använda sig av självvald inläggning på ett konstruktivt sätt.\n– Det är uppenbart att många av patienterna upplever att det krävs en förhållandevis god sjukdomsinsikt och förmåga till ansvarstagande för att självvald inläggning ska fungera väl, konstaterar Mattias Strand.\nSamtidigt beskriver de intervjuade patienterna också hur modellen kan leda till mer konstruktiva perspektiv på den egna sjukdomen. Betoningen av frivillighet kan belysa just sådant som ambivalens och egen motivation till förändring.\n– I vår fortsatta forskning kommer vi nu att fokusera på hur patienternas ätstörningssjukdom påverkas av modellen, om vårdkonsumtionen förändras och hur de hälsoekonomiska effekterna ser ut, avslutar Mattias Strand.

Förutom för ätstörningar provar psykiatrin inom Stockholms läns sjukvårdsområde även självvald inläggning för patienter med psykosdiagnos eller självskadebeteende. De projekten pågår just nu inom Norra Stockholms psykiatri och Psykiatri Södra Stockholm.