Livsmedelsverket lanserar nu en ny version av den klassiska Matpyramiden – ett pedagogiskt verktyg som visar hur man med enkla val kan äta i linje med kostråden och må bra. Genom en tydlig illustration får både barn och vuxna hjälp att se vad som bör ligga till grund för kosten – och vad som bör begränsas.

Premiär för Livsmedelsverkets nya Matpyramid

Matpyramiden har använts som vägledning för sunda matvanor ända sedan 1970-talet. Nu har Livsmedelsverket skapat sin egen moderna version, baserad på de nordiska näringsrekommendationerna och svenska kostråd.

– Matpyramiden visar i en enda bild hur man kan äta bra för hälsan. Vi hoppas den kan inspirera till goda matvanor och bli ett användbart verktyg i till exempel skolan, vården och butikerna, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Den nya affischen lyfter fram olika livsmedelsgrupper och placerar dem i tre nivåer – från basen med näringsrik mat till toppen med sådant man bör äta sparsamt av.

Basen – här finns det vi bör äta mycket av: frukt, grönsaker, baljväxter och spannmål som ger oss fibrer, vitaminer och mineraler. Produkter som bröd, fullkornsgryn, pasta och matkorn har en självklar plats här.

Mellanlagret – här hittar vi sådant vi behöver i lite mindre mängder: mejeriprodukter, fisk och skaldjur, matfetter, ägg, fågel och rött kött. Även baljväxterna finns här igen, eftersom de också bidrar med viktiga proteiner och mineraler.

Toppen – detta är mat och dryck vi bör vara mer sparsamma med: läsk, godis, bakverk, snacks och charkprodukter. Här finns även alkohol, som enligt kostråden bör konsumeras med stor återhållsamhet.

Matpyramiden riktar sig till hela befolkningen och är särskilt användbar i undervisning och samtal om hälsosamma matvanor. Syftet är att förenkla och konkretisera vad en balanserad kost innebär, utan att peka med hela handen.

– Det handlar inte om förbud, utan om proportioner. Om vi alla åt mer från pyramidens bas och mindre från toppen, skulle folkhälsan förbättras markant, säger Åsa Brugård Konde.

Verktyg: Matpyramiden är ett pedagogiskt hjälpmedel för att illustrera sunda matvanor.

Grund: Svenska kostråd baserade på nordiska näringsrekommendationer

Syfte: Att inspirera till bättre matvanor i vardagen

Tillgänglighet: Matpyramiden finns som affisch och digital bild – fri att använda i undervisning och offentliga miljöer.

Trots nya kostråd och ökad miljömedvetenhet tvekar svenskarna att välja växtbaserade alternativ. En ny undersökning visar att smakfördomar utgör det största hindret – inte tillgång eller pris.

En färsk undersökning från Norstat, på uppdrag av Danone, visar att många svenskar fortfarande är skeptiska till växtbaserade livsmedel. Trots Livsmedelsverkets nya rekommendationer om ökad konsumtion av frukt, grönsaker och växtbaserade produkter, är det just smaken – eller snarare förutfattade meningar om smaken – som sätter käppar i hjulet.

– Det är vanligt att man pekar på pris eller tillgänglighet som hinder, men undersökningen visar tydligt att det snarare handlar om inställning. Många har aldrig ens provat de här alternativen, säger Helena Herlitz, Senior Corporate Affairs Manager på Danone.

Skepsisen är alltså ofta inte grundad i erfarenhet, utan i vana. Helena Herlitz menar att det krävs en mental förändring för att fler ska våga ta steget mot nya matvanor.

– Vi behöver utmana oss själva i att prova något nytt och bryta gamla mönster. Det måste bli enklare att göra rätt – och vi måste våga vara tydliga med kostråd som främjar både hälsan och planeten, säger hon.

Undersökningen lyfter därmed en viktig samhällsutmaning: att förändra attityder för att förbättra både folkhälsa och miljö.

Fakta från undersökningen – Svenskarnas inställning till växtbaserad kost

Hinder för att byta: Smak och pris upplevs som de största hindren, särskilt bland dem som främst äter animaliska produkter (55 %).

Aldrig testat: 30 % av de som främst äter animaliska produkter har aldrig provat växtbaserade alternativ, jämfört med 17 % av befolkningen i stort.

Anledning till att byta: Enkelhet (44 %) och att det smakar likadant (36 %) väger tyngst. Miljöhänsyn (14 %) och hälsa (21 %) spelar mindre roll, särskilt i hushåll med barn (17 %).

o   Växtbaserat konsumeras främst vid egna inköp (43 %).

o   Endast 4% väljer växtbaserat när de unnar sig något ute.

Populära produkter: 51 % anger bättre smak som skäl att prova växtbaserat.

Havre- och mandelmjölk testar flest (>50 %), medan färre provar:Växtbaserad yoghurt (20 %)Växtbaserade färdigrätter (25 %)Växtbaserad glass (22 %)

Köttintresse: Svenskar är minst intresserade av att ersätta kött med växtbaserade alternativ.

Regionala skillnader: Rikssnittet för de som främst äter kött är 26 %.Minst andel i Norra Mellansverige (24 %), mest i Övre Norrland (34 %).

Åldersgrupper: Yngre provar fler växtbaserade produkter, endast 9 % har inte testat något.Äldre (76+) är minst extrema – 13 % äter främst animaliska produkter, 0 % uteslutande växtbaserat, och 84 % en blandning.

Hushåll med barn: 31 % äter främst animaliska produkter.61 % har provat växtbaserad mjölk.

Undersökningen utfördes av Norstat och inkluderade ett brett urval av svenska konsumenter. Den syftar till att kartlägga svenskarnas inställning till växtbaserad kost och de barriärer som finns för att inkludera mer av dessa alternativ i dagliga måltider. 

Fördomar bromsar växtbaserad kost

Maria Alexandersson är projektledare för Fullkornsfrämjandet. Uppdrag? Att få fler svenskar att få upp ögonen för vikten av att äta fullkorn.

Enligt livsmedelsverket äter svenska folket på tok för lite fullkorn, samtidigt som det klassas som den enskilda kostfaktor som förebygger ohälsa i al­lra högsta grad.

Det här ska Fullkornsfrämjandet ändra på, ett nystartat partnerskap där bland andra Dietisternas Riksförbund ingår.

– I dag snittar vi på 42 gram fullkorn per dag och person, men enligt de nordiska näringsrekommendationerna ska vi upp till 90 gram, säger Maria Alexandersson, projektledare för Fullkornsfrämjandet.

Inspirationen har bland annat hämtats från Danmark, där Fuldkornspartnerskabet startade redan 2007 och där man lyckats dubblera konsumtionen av fullkorn.

– Framgångsfaktorerna i Danmark har varit tid, tålamod och ett starkt engagemang från både näringsliv, myndigheter och olika organisationer. Inte minst har man skapat ett attraktivt utbud genom att successivt öka antalet produkter som innehåller fullkorn.

Fullkornsfrämjandet har sin bas på GoCo Health Innovation City i Mölndal, en arena med ambitionen att skapa ett kluster för hälsa i världsklass där Fullkornsfrämjandet anslutit till den nybildade innovationshubben som leds via EU-­projektet SWITCH.

De partners som ingår i Fullkornsfrämjandet är Cancerfonden, Chalmers tekniska högskola, Dietisternas Riksförbund, Fazer, Hjärt-Lungfonden, Göteborgs Stad, Lantmännen, Leksands knäckebröd, Livsmedelsföretagen, Livsmedelsverket, Nestlé, Paulig, Polarbröd, Sveriges bagare & konditorer/Brödinstitutet, Sveriges bagerileverantörers förening, Svensk Dagligvaruhandel samt Wasa Barilla. x

Hon ska frossa i fullkorn

Som dietist på Ica, Sveriges största dagligvarukedja, är hon en maktfaktor i Matsverige. Möt Paula Frösell som brinner för att göra Sverige lite friskare – en måltid i taget.

Det är fredag förmiddag när Dietisten möter Paula Frösell, Senior Brand Manager och Icas dietist på Ica Supermarket Fältöversten i centrala Stockholm. Helgruschen har ännu inte startat vilket gör att hon kan hålla hög fart när hon energiskt kryssar mellan hyllorna för att visa upp deras nya hälsosammare produkter.

Som Sveriges största livsmedelskedja är Ica en maktfaktor i matsverige och Paula Frösell känner ett ansvar för att de ska bidra till folkhälsan.

–Vi vet att många av våra kunder förväntar sig att vi hjälper dem att göra hälsosammare val, säger hon.

Företaget arbetar därför aktivt med att utveckla nya produkter som är bättre för hälsan.

– Vi har till exempel nyligen lanserat hushållsfärs som innehåller 70 procent nötfärs och 30 procent ärtfärs, säger hon och visar upp förpackningen.

För ett par år sedan lanserade Ica produkter med lägre sockerhalt. Till exempel sänkte man sockret i sina egna läskedrycker och safter med 30 procent vilket innebär att 650 ton socker per år försvunner från kundernas matkassar.

– Det är små förändringar som tillsammans kan göra stor skillnad för folkhälsan, säger hon entusiastiskt.

Paula Frösell började sin karriär som civilekonom och arbetade flera år med Icas marknadsföring och produktutveckling. Men en känsla av att något saknades gjorde att hon bytte inriktning.

– Jag kände att jag ville göra något mer, arbeta närmare människor och fokusera på mat och hälsa,  berättar Paula Frösell.

Det ledde till att hon satte sig på skolbänken igen och utbildade sig till dietist vid Uppsala universitet, med ett särskilt intresse för hur mat påverkar hälsan.

Efter att ha arbetat kliniskt på Danderyds sjukhus, något som hon tyckte var en väldigt värdefull erfarenhet, återvände hon till Ica. Med dietistkompetensen i bagaget var viljan att förändra stor. I dag är hon ansvarig för att driva företagets hela hälsoarbete, både internt och ut mot kunderna.

En typisk arbetsdag existerar inte för Paula.

– Det är det som är så roligt med mitt jobb – den stora variationen.

Hennes arbete omfattar allt från att ta fram strategier för egna märkesvaror och hälsosatsningar till att säkerställa att marknadskommunikationen följer gällande näringsriktlinjer.

– Jag är ansvarig för Icas hälsoarbete ut mot kunderna, vilket innebär både strategiskt och operativt arbete.

Hennes roll innebär också att arbeta med frågor inom produkt - och konceptutveckling samt kommunikation. Paula granskar allt från artiklar till näringspåståenden och hjälper till att utforma innehåll som inspirerar kunder att göra hälsosamma val.

– Vi vill guida våra kunder att äta bättre, men utan att göra det för komplicerat, säger hon.

Som ett led i detta har man även satsat på att tydliggöra märkningar och näringsinformation på sina förpackningar.

– Det handlar inte bara om att skapa bättre produkter, utan också om att ge kunderna verktyg att fatta informerade beslut.

Att arbeta som dietist på ett kommersiellt företag innebär också att balansera mellan hälsoaspekter och affärsmål.

– Jag vill att Ica ska gå bra – för om vi är lönsamma kan vi också göra mer gott, menar Paula.

Hon poängterar att det ibland krävs kompromisser, men att hennes roll alltid är att driva på för hälsosamma val.

En av Icas största satsningar under Paulas ledning har varit att utveckla och utöka användningen av nyckelhålsmärkningen.

– Vi vurmar verkligen för nyckelhålet. Det är ett lätt sätt för våra kunder att snabbt identifiera hälsosammare alternativ i butiken.

Ica har också uppdaterat sin receptbank för att säkerställa att fler recept uppfyller nyckelhåls­kriterierna.

– Vi har nu över 560 nyckelhålsmärkta recept i vår databas, säger Paula stolt och tillägger:

– Vi vet att våra recept används av både kunder och vårdpersonal som till exempel dietister och det är fantastiskt att kunna inspirera människor att laga hälsosam mat.

Hon betonar att kunder ofta uppskattar enkelheten med nyckel­hålsmärkningen, även om de kanske inte känner till alla detaljer bakom märkningen. Kännedomen om nyckelhålet är mycket hög – de flesta vet att det är ett hälsosammare val, och ofta räcker det.

Hon ser en ökande medvetenhet hos kunderna kring hälsa, men också en polarisering.

– Vi har kunder som är extremt insatta och andra som inte bryr sig alls. Vår utmaning är i första hand att nå den stora gruppen i mitten – de som vill äta bättre men inte riktigt vet hur.

I en tid när matpriserna stigit kraftigt har man valt att satsa på att göra hälsosamma val mer tillgängliga.

– Vi har lanserat fler prisvärda produkter inom Ica Basic sortimentet och vi har satsat på att sänka priserna på frukt och grönt. En viktig del av vårt arbete är att visa att hälsosam mat inte behöver vara dyr. Det handlar om att inspirera människor att äta mer frukt och grönt, använda säsongens råvaror och laga mer mat från grunden.

Paula är också involverad i Icas arbete inom Svensk Dagligvaruhandels mat- och hälsoråd, där de stora aktörerna i branschen samarbetar för att förbättra folkhälsan.

– Vi arbetar gemensamt med frågor som lagstiftning, nyckelhåls­kriterier och till exempel sänkning av salthalten i livsmedel. Det är viktigt att vi som bransch går i rätt riktning tillsammans, menar hon.

– Jag tror vi får se en tydligare koppling mellan kost, hälsa och hållbarhet. Kunderna blir allt mer medvetna om hur mat påverkar både deras hälsa och miljön.

Hon tror också att personaliserad kostrådgivning kan bli nästa steg – där kunder får anpassade rekommendationer baserade på sina specifika behov.

Är det någon råvara du vill slå ett extra slag för?

– Vitkål, säger Paula med emfas och tillägger:

– Det är en fantastiskt bra råvara som man kan variera på så många sätt, dessutom till riktigt bra pris. Och samma sak med krossade tomater, finns det något som är så användbart? 

Kunderna blir allt mer medvetna om hur mat påverkar både deras hälsa och miljön.

Ålder: 50 år
Bor: Stockholm
Familj: Man och två vuxna barn.
Intressen: Umgås med familj och vänner, träning och matlagning.

Dietisten som är en maktfaktor i Matsverige

Hur mycket kan bättre levnadsvanor påverka folkhälsan? Hjärt-Lungfonden presenterar nu ett nytt simuleringsverktyg som ger tydliga svar. Verktyget visar att förbättrade vanor inom kost, motion och rökning kan rädda tusentals liv varje år.

Hjärt-Lungfonden har, tillsammans med forskare vid Karolinska Institutet, utvecklat ett simuleringsverktyg NCDSim, där ”NCD” står för ”non-communicable diseases”, eller ”icke smittsamma sjukdomar” på svenska. Genom att analysera data från svenska befolkningsstudier visar verktyget att förändringar inom kost, motion och rökning kan rädda tusentals liv varje år.

De åtta riskfaktorer som i dag är inkluderade i verktyget är rökning, obesitas (fetma) och otillräcklig fysisk aktivitet, samt de fem kostrelaterade riskfaktorerna lågt intag av fiber, fullkorn, grönsaker och frukt samt högt intag av kött och salt.

Verktyget bygger på vetenskapliga data och visar hur små förändringar i vardagen kan få stor effekt på hälsan. Genom att mata in uppgifter om befolkningens levnadsvanor kan forskare och beslutsfattare se hur exempelvis minskad rökning eller ökad fysisk aktivitet påverkar sjukdomsfall och dödlighet.

̶ Det här verktyget ger oss unika möjligheter i arbetet för en bättre folkhälsa. Nu kan vi på ett bättre sätt följa riskfaktorer och påverkan på hälsan i den svenska befolkningen in i framtiden, säger Olivia Wigzell, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.

Simuleringarna visar att upp till 80 procent av hjärt-kärlsjukdomar kan förebyggas genom bättre levnadsvanor. Verktyget bekräftar därmed tidigare forskning och ger konkreta underlag för att visa vilken skillnad förebyggande insatser kan göra för samhället.

Hjärt-Lungfonden hoppas att verktyget kan hjälpa beslutsfattare och vården att prioritera insatser för att förbättra folkhälsan. Genom att synliggöra effekterna av olika åtgärder kan det bidra till att minska antalet sjukdomsfall och avlasta vården.

–  Vi ser en stor utvecklingspotential med simuleringsverktyget, eftersom det steg för steg kan utvecklas vidare genom att inkludera ytterligare riskfaktorer, till exempel alkohol. På samma sätt kan andra sjukdomar läggas till, exempelvis diabetes, säger Lisa Brouwers, analyschef på Folkhälsomyndigheten.

Om alla i den vuxna befolkningen skulle äta enligt NNR skulle det kunna innebära en minskning med omkring 107 000 pågående sjukdomsfall i cancer och hjärt-kärlsjukdom år 2060, jämfört med om dagens kostvanor behålls. Vårdkostnaderna skulle kunna minska med 2,9 miljarder kronor samma år.

Om riskfaktorn högt dagligt intag av salt tas bort, skulle det kunna innebära en minskning med omkring 31 000 personer med cancer och hjärt-kärlsjukdom år 2060, jämfört med om saltintaget är oförändrat. Vårdkostnaderna skulle kunna minska med omkring 0,8 miljarder kronor samma år.

Om andelen personer som äter för lite fiber, fullkorn samt frukt och grönt minskar med 20 procent liksom andelen som äter för mycket kött och salt skulle det kunna innebära en minskning på omkring 18 000 sjukdomsfall i cancer och hjärt-kärlsjukdom år 2060. Det skulle kunna innebära en minskning av sjukvårdskostnaderna med omkring 0,5 miljarder kronor samma år.

Landningssidan med dokumentationen på Fohms webb

Nytt simuleringsverktyg visar hur levnadsvanor påverkar folkhälsan

När Livsmedelsverket presenterar ett förslag till nya kostråd handlar det inte bara om vad som är bra för hälsan och miljön. För första gången finns även en koppling till beredskap och Sveriges förmåga att försörja befolkningen med mat i kris eller krig.

De svenska kostråden har sett likadana ut i nästan tio år, men i september presenterade Livsmedelsverket ett förslag på hur de nya, uppdaterade kostråden ska se ut.

Grunden är de nordiska näringsrekommendationerna, som tas fram på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

– Vi utgår från hälsa, men väger sedan in även andra faktorer, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Råden föreslås därför kompletteras med information om hur man kan göra miljösmarta val som bidrar till ett öppet landskap och gynnar biologisk mångfald, liksom hur man med sina matvanor kan bidra till Sveriges matproduktion – ett viktigt ben i den svenska beredskapen.

Ett av de på förhand mest omdebatterade budskapen i de nya kostråden är att vi bör äta mindre rött kött från nöt, gris, får och vilt av hälsoskäl. Rekommendationen sänks från tidigare 500 gram till 350 gram i veckan. Enligt Livsmedelsverkets förslag bör vi i stället lägga mer växtbaserat på tallriken. Mängden grönsaker, frukt och bär bör vara minst 500 gram om dagen med tillägget att vi helst bör äta baljväxter som bönor, ärtor och linser varje dag.

Dietisten Anna Jörnvi, som varit DRF:s representant i Livsmedelsverkets referensgrupp för uppdatering av kostråden, tycker att förslaget känns hoppfullt:

– Det var en positiv stämning under hearingen och en efterföljande diskussion som präglades av samstämmighet. Vi är många som vill göra det enklare att äta hälsosamt och hållbart i Sverige.

Hon tycker att det är särskilt bra att man lyfter in baljväxterna så tydligt i de nya kostråden.

– Baljväxter är ju bra för både hälsa och planet, och är dessutom billigt. Jag hade önskat mig ett siffersatt mål eftersom det annars riskerar att bli svårkommunicerat, säger Anna Jörnvi.

Maria Sitell, kommunikationschef och dietist på Brödinstitutet, tycker att råden känns verklighetsbaserade och väl grundade i vetenskapen.

– Man har verkligen vägt in alla relevanta faktorer; hälsa, miljö, beredskap och handelspolitik. Man betonar också att det inte finns något motsatsförhållande mellan bättre hälsa och ökad svensk livsmedelsprodukTion.

Hon fastnade särskilt för en skrivning  – om vår livsmedelskonsumtion i snitt blir 20 procent mer lik de nya kostråden skulle nästan 5 000 dödsfall i kranskärlssjukdom, stroke, cancer eller typ 2-­diabetes kunna förhindras varje år.

– Det är helt fantastiska siffror som visar vilken kraft det finns i att äta hälsosamt!

De nya kostråden presenteras i början av 2025 efter den remissrunda som nyligen avslutats.

Kjell Olsson, ordförande för DRF, sammanfattar de punkter man tryckt på i sitt remissvar så här:

– Vi har poängterat att vi vill se fler mängdangivelser eller frekvensintag, det gäller bland annat fullkorn, baljväxter och mejeriprodukter. I stället för att skriva ”Ät mer fullkorn” kan man exempelvis få med just de 90 gram för både kvinnor och män som rekommenderas i NNR. Vi tycker även att man gärna kan framföra som råd att byta ut exempelvis vitt bröd och vit pasta mot fullkornsvarianter.

DRF önskar sig också ett förtydligande kring nötter, att det inte är saltade snacks det bör handla om utan naturella nötter. Och vad gäller charkprodukter borde det framgå att rekommendationen även gäller chark av vitt kött.

– Sedan tycker vi att man kan tydliggöra rådet om att ”begränsa” intaget av sötsaker, sockersötade drycker samt av alkohol till att ”begränsa eller helt avstå ifrån”, för att förtydliga att det inte finns några hälsomässiga fördelar av att konsumera dessa livsmedel, säger Kjell Olsson. 

Ät minst 500 gram grönsaker, frukt och bär om dagen – gärna mer. Välj en stor andel grova grönsaker som rotfrukter, kål och lök, variera sorterna. Samma råd som tidigare: Ät mer fullkorn. Välj andra spannmålsprodukter framför ris. Ät 20-30 gram nötter om dagen. Fröer kan också ingå i kosten. Välj rapsolja eller andra nyckelhålsmärkta matfetter i matlagning och på smörgås. Magra, osötade mejeriprodukter, gärna fermenterade som fil och yoghurt, varje dag, eller berikade vegetabiliska alternativ. Ät fisk 2-3 gånger i veckan. Begränsa konsumtionen av godis, choklad, glass, bakverk och sockersötade drycker. Ät högst 6 gram salt om dagen. Välj salt med jod.

Nya kostråd sätter baljväxterna på bordet

Nu får husmanskosten sin egen dag i den svenska kalendern. Den 26 februari blir dagen när man hoppas att svenska krogar, storkök, dagligvaruhandeln och hem ska fokusera på den klassiska svenska maten. Bakom initiativet står bland annat White Guide, Gastronomiska Akademin, Måltidsakademin och ett antal tongivande kockar.

Den svenska husmanskosten är älskad av många och ofta vad som kommer på tal när människor nämner sina favoriträtter. Inte minst i samband med storhelgerna.

Intresset minskar inte – tvärtom. Det menar stjärnkocken Pontus Frithiof som är något av husmanskostens ambassadör:

– Husmanskost är hållbar mat på alla sätt. Den lagas från grunden av säsongsbaserade råvaror. Det är mat med rena smaker, utan tillsatser och det mesta som inte är viltfångat kan produceras på en svensk bondgård. Det är bra både för psykisk och fysisk hälsa att skippa halvfabrikat. Dessutom är det ofta mat som är billig att laga.

Peter Kjellberg som är vd för White Guide understryker just den närproducerade aspekten.

– Det finns så många lokala producenter och mathantverkare som har fantastiska produkter för just husmanskost. Vare sig man talar om kött eller grönsaker så har vi enormt hög kvalitet och med ett ökat intresse för husmanskost kan vi hjälpa dessa aktörer att nå ny publik. Man kan till och med se det som en beredskapshandling att minska vårt beroende av importerad mat.

Just att maten lagas från grunden kan dock vara något som gör att det låter svårt och det är här Husmanskostens dag vill skapa förändring. Mikael Einarsson, kock och krögare på Chez Jolie, har stor kärlek till husmanskost och stöttar initiativet. 

– Husmanskost är mat för vanligt folk som skulle ha mat på bordet för en familj och bara hade en vedspis och inget kylskåp. Det är inga svåra processer och recepten är enkla. Det är bara att börja och det är ett perfekt sätt att lära sig laga mat på riktigt. 

Att det tar tid att laga husmanskost avfärdar Mikael.

– Tänk på alla timmar människor lägger ner på att gå på gym för att bli friska. Sedan äter de fabriksproducerad mat för att spara en halvtimme i köket.

Även om den är älskad av så många så finns det en tröskel när det gäller att laga den. Det vill Husmanskostens dag ändra på genom att få livsmedelsföretag, handel, offentlig sektor och restauranger att ge den mer uppmärksamhet.

– Svensk husmanskost är ett arv som vi i våra butiker och restauranger förvaltat varje dag i 150 år, säger Madelene Brehmer som är vd för Sabis AB. Det är god och bra mat oavsett om man lagar den själv eller får den serverad. Husmanskostens dag har potential att bli en viktig dag för hela dagligvarusektorn.

I restaurangköken kan man för det mesta sin husmanskost, men den glöms ibland bort.

– Här finns både smakupplevelser, nyttighet och ekonomi, säger Pontus Frithiof. Vi vill utmana alla från sjukhuskök till skolor och krogar på alla nivåer. Är det säkert att den bästa ärtsoppan fås på den finaste krogen? Vi kommer att uppmärksamma alla initiativ och sprida kunskap i våra sociala kanaler. Målet är att skapa en folkrörelse som är ett alternativ till halvfabrikat och snabbmat.
Arla har redan aviserat att de kommer att ha egna aktiviteter kopplade till Husmankostens dag och förhoppningen är fler kommer att följa efter.

Följ Husmanskostens Dag på Facebook  och Instagram.

Husmanskostens dag arrangeras första gången den 26 februari 2025. Initiativtagare är Pontus Frithiof tillsammans med White Guide och Gastronomiska Akademin. Initiativet stöds även av en rad namnkunniga kockar samt Måltidsakademin, LRF, Menigo, Sabis, Arla och Nordrest. Fler aktörer tillkommer löpande.

För mer information besök www.husmanskostensdag.se

Bildtext: Fläsklägg med rotmos och ärtsoppa med tillbehör

Husmanskosten får en egen dag

De flesta svenskar föredrar vitt, fluffigt bröd framför fullkornsbröd. I framtiden kanske vi inte behöver välja mellan gott och nyttigt bröd. Förändrat vetekli skulle nämligen kunna bli en ny näringsrik ingrediens i vitt bröd.

En ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersöker hur fibrerna i vetekli kan förändras för att göra vitt bröd både fluffigt och näringsrikt.

– De flesta svenskar föredrar vitt, fluffigt bröd framför fullkornsbröd. Det bidrar till att nästan 70 procent av befolkningen inte äter tillräckligt med fibrer. Samtidigt finns det gott om vetekli, som är rikt på fibrer, men det vill de flesta inte ha i sina bröd, säger doktoranden Solja Pietiäinen vid SLU.

Vetekli är en näringsrik biprodukt från vetemalning som i dag mest används som djurfoder. Problemet är att bakning med vetekli ofta ger ett kompakt bröd, något många konsumenter ogillar.

– Jag vill lösa det här genom att ändra fibrerna i vetekli så att de kan bakas till ett bröd som fler vill äta, säger Solja Pietiäinen.

I forskningen har hon förfinat fibrer från vetekli, främst arabinoxylan, genom att förändra deras struktur med enzymer.

– Genom att minska storleken på fibern har jag kunnat baka bröd av vetekli som har både bättre textur och högre volym. Samtidigt är det ett bröd med högt fiberinnehåll. Med andra ord den typ av bröd som de flesta föredrar, men mer näringsrikt, förklarar hon.

Förutom hälsofördelar menar Solja Pietiäinen att upptäckten också kan ge vetekli ett större värde.

– Att kunna använda mer vetekli som ingrediens förbättrar inte bara konsumenternas hälsa utan gör också spannmålsberedningen mer effektiv. Något som både är mer hållbart och skapar mer värde ur sidoströmmen. Så det här gynnar både konsumenterna, industrin och planeten, säger hon.

Modification of wheat bran arabinoxylan extracts for functional properties in breadmaking, Sveriges lantbruksuniversitet.

Nytt vitt bröd – med mer fibrer

Att välja hållbara råvaror till julbordet är ett enkelt sätt att värna om både miljön och framtida generationer. Genom att leta efter certifieringar som ASC, MSC och KRAV kan du vara säker på att din mat är producerad med hänsyn till både människor och natur.

Julen är en tid fylld av traditioner och smakupplevelser, men det klassiska julbordet kan också bli mer hållbart utan att kompromissa på smaken. Carl Dahlman, Sverigechef för MSC, påminner om att många välsorterade butiker i Sverige erbjuder ett brett utbud av miljömärkta alternativ.

Välj ASC- eller MSC-märkt fisk och skaldjur
Kontrollera att den gravade laxen och inlagda sillen har dessa märkningar för att säkerställa att de är hållbart producerade.

Satsa på KRAV-märkta produkter
Julskinka, köttbullar och ostar med KRAV-märkning innebär bättre djurhållning och mindre klimatpåverkan.

Tänk lokalt
Genom att prioritera lokalt producerade råvaror med hållbarhetsmärkningar stödjer du småskaliga producenter och minskar transportutsläppen.

MSC (Marine Stewardship Council): Certifiering för vildfångad fisk från hållbart fiske som inte överutnyttjar bestånden.

ASC (Aquaculture Stewardship Council): Märkning för odlad fisk och skaldjur som producerats med hänsyn till miljö och arbetsvillkor.

KRAV: Sveriges mest kända ekologiska märkning, som garanterar klimatvänlig och etisk produktion.

Genom att välja mat med hållbarhetscertifieringar bidrar du till en friskare planet och stöder ansvarsfullt jordbruk och fiske. Nästa gång du handlar inför julen, håll utkik efter märkningarna – och låt miljön få en plats på julbordet.

Välj goda och hållbara råvaror till julbordet

Livsmedelsverkets senaste matkorgsundersökning, genomförd hösten 2022, visar på en nedgång i skadliga ämnen som PFAS, dioxiner och salt i maten. Resultaten, som jämförts med tidigare undersökningar, tyder på att arbetet för att förbättra matens kvalitet och säkerhet börjar ge resultat.

Matkorgsundersökningar är en metod Livsmedelsverket använder för att analysera innehållet av näringsämnen och skadliga ämnen i vanliga livsmedel på den svenska marknaden. Undersökningarna speglar svenskarnas matvanor genom att analysera livsmedel som motsvarar konsumtionen i Sverige.

– Det är glädjande siffror som visar att insatserna för att minska skadliga ämnen i maten verkligen gör skillnad, säger Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare vid Livsmedelsverket.

I årets rapport har Livsmedelsverket använt verktyget "risktermometern" för att rangordna hälsoriskerna med olika ämnen. Salt och dioxiner rankades högst, men hör samtidigt till de ämnen där de största förbättringarna skett under åren.

De industriellt framställda kemikalierna PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) återfanns i mätbara nivåer i ägg samt mager och fet fisk, med de högsta halterna i mager fisk. Trots detta visar mätningarna på en nedåtgående trend mellan 1999 och 2022. På befolkningsnivå ligger det genomsnittliga intaget av PFAS under det hälsobaserade riktvärdet.

En annan positiv nyhet är att halterna av dioxiner och PCB (polyklorerade bifenyler) i maten är de lägsta sedan matkorgsundersökningarna startade för 25 år sedan. Fet fisk, fetter, feta mejeriprodukter och kött är de livsmedel som bidrar mest till intaget av dessa ämnen.

– Trots minskningen ligger mängden dioxiner vi får i oss fortfarande på eller över det tolerabla veckointaget, säger Irina Gyllenhammar, toxikolog vid Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket påminner om vikten av att följa kostråden för fisk, särskilt för kvinnor som planerar att bli gravida, barn och ungdomar, för att undvika höga nivåer av dioxiner och PCB.

Även salthalten i maten minskar, men svenskarna äter fortfarande mer salt än vad som är hälsosamt. Enligt Livsmedelsverket kommer en stor del av saltintaget från färdigköpta livsmedel snarare än från det salt vi själva tillsätter i maten.

– Här ser vi att livsmedelsföretagens insatser för att minska salthalten i produkterna har haft effekt, men vi har fortfarande en bit kvar, säger Helena Bjermo.

Matkorgsundersökningarna visar att svensk mat generellt håller hög kvalitet och innehåller tillräckligt av de flesta näringsämnena. Samtidigt pekar resultaten på behovet av fortsatt arbete för att minska mängden skadliga ämnen i maten, särskilt när det gäller dioxiner och salt. Livsmedelsverket betonar vikten av att både konsumenter och livsmedelsindustrin fortsätter sträva mot hälsosammare matvanor och säkrare produkter för alla.

L 2024 nr 08 - Swedish Market Basket Study 2022.pdf

Mindre PFAS, salt och dioxin i maten

En ny rapport från Jordbruksverket lyfter fram viktiga åtgärder för att stärka algindustrin och öka tillgången på hållbara livsmedel.

Rapporten bygger på en omfattande dialog mellan Jordbruksverket, algodlare, bransch- och producentorganisationer, länsstyrelser, andra myndigheter och forskare. Algindustrin i Sverige är en ung och nischad sektor, representerad av ett fåtal större aktörer, men med stor potential att bidra till en hållbar livsmedelsproduktion.

Satsningar på forskning, kunskapsutveckling och enklare regler är några av de stegvisa förändringar som krävs för att få mer algbaserade livsmedel på svenska tallrikar. Genom att underlätta för algföretagare och förbättra samarbetet inom näringen kan Sverige ta vara på algernas potential som en hållbar livsmedelsresurs.

– Det är en underutnyttjad resurs som skulle kunna stärka Sveriges livsmedelsproduktion, säger Izabela Alias, vattenbrukssamordnare på Jordbruksverket.

Jordbruksverket betonar behovet av en långsiktig strategi som inkluderar ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Visionen för algindustrin bör även omfatta teknik- och produktutveckling, förädling, marknadsföring och innovation.

Förslag för att öka algbaserade livsmedel i Sverige

I rapporten framhävs flera utvecklingsområden som Jordbruksverket anser viktiga för att främja en hållbar produktion och konsumtion av algbaserade produkter. Förslagen inkluderar:

Teknik och innovation: Behovet av innovativ utrustning för att öka produktiviteten och kvaliteten inom algindustrin.

Förenklade regler och vägledning: Förändringar i regelverket och förbättrad samverkan mellan tillståndsgivande myndigheter krävs för att underlätta för svenska algföretag.

Kunskap om hälsa och risker: Mer forskning kring hälsofördelar och potentiella risker med algkonsumtion för att säkerställa trygghet och näringsvärde för konsumenterna.

Marknadsutveckling: Bredare marknader för både livsmedels- och andra användningsområden för alger behövs för att skapa en stark efterfrågan.

Så ska vi få fler algbaserade livsmedel i Sverige

Livsmedelsverket rapporterar en positiv trend i sina regelbundna matkorgsundersökningar – saltinnehållet i butiksköpt bröd och charkuterier, som korv och skinka, har minskat.

Minskningen är  är ett resultat av frivilliga åtaganden från livsmedelsindustrin för att sänka saltmängderna i maten. I den senaste undersökningen noterades en minskning av saltinnehållet med 25 procent i charkprodukter och med 20 procent i spannmålsprodukter, jämfört med föregående mätning 2015.

Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten har nyligen fått ett gemensamt regeringsuppdrag för en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion. Där föreslås, som ett av sex delmål, att saltintaget ska minska med 20 procent till 2035.

– Det är mycket glädjande att se att våra ansträngningar ger resultat. Målet är att fortsätta denna trend och bredda den till fler livsmedelsgrupper, kommenterar Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Ett högt saltintag är skadligt för hälsan. Var femte hjärtinfarkt och vart tionde strokefall i Sverige beräknas bero på för mycket salt. Många får i sig betydligt mer än de sex gram om dagen som rekommenderas som en maxgräns.

Insatser för att minska saltet görs även i många andra länder. Redan 2013 rekommenderade WHO alla medlemsstater att försöka sänka befolkningens saltintag med 30 procent till 2025.

Swedish Market Basket Study 2022 – Interim report. Per capita-based analyses of nutrients and toxic compounds in market baskets and assessment of benefit or risk

Syna saltet – mer om salt och hälsoeffekter, om vad man kan tänka på i butiken och tips när man lagar mat

Mindre salt i bröd och chark

En ny rapport framtagen av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Svenska miljöinstitutet (IVL) presenterar en omfattande analys av hur hållbar den svenska matkonsumtionen är.

Rapporten, finansierad av Naturvårdsverket och SLU Future Food, bygger på en genomgång av ett stort antal vetenskapliga studier och artiklar. Den syftar till att på ett lättillgängligt sätt sammanfatta och kommunicera miljöpåverkan från olika kosthållningar.

Ylva Ran, postdoktor vid SLU, understryker att rapporten introducerar nya metoder för att beräkna och beskriva miljöpåverkan från olika dieter. Därutöver inkluderar den resultat från en studie som rekommenderar specifika indikatorer för att mäta och förstå dess påverkan mer heltäckande.

Rapporten definierar vad en hållbar kost innebär och betonar att den genomsnittliga svenska dieten, med ett koldioxidutsläpp på cirka två ton CO2e per person och år, inte uppfyller hållbarhetskriterierna. Den diskuterar också hur olika livsmedelsgrupper bidrar till miljöpåverkan och föreslår åtgärder som kan minska dessa effekter genom förbättringar i livsmedelsproduktionen, koständringar och minskning av matsvinn.

– Vår sammanställning visar att flera olika åtgärder behövs för att klimat- och hållbarhetsmål ska nås. Åtgärder behöver fokuseras på att förbättra produktionen, ändra kosten och minska svinnet. säger Emma Moberg, forskare på IVL.

I samband med rapporten har ett nytt webbverktyg och en databas lanserats. Verktyget, utvecklat som en del av EU-projektet Plane’eat, tillåter användare att jämföra hållbarheten hos olika livsmedel och kostmönster.

Databasen, som nu är mer omfattande än tidigare versioner, innehåller information om ett brett spektrum av jordbruksråvaror och livsmedel i åtta EU-länder. Den inkluderar indikatorer såsom utsläpp av växthusgaser, förlust av biologisk mångfald, användning av bekämpningsmedel samt djurvälfärd och antibiotikaanvändning.

Livsmedel