Svår D-vitaminbrist vanligt bland gravida kvinnor från Somalia

Över 90 procent av Somaliafödda gravida kvinnor har svår brist på D-vitamin och var samtidigt betydligt muskelsvagare än de svenska kvinnorna. Det visar en studie … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Över 90 procent av Somaliafödda gravida kvinnor har svår brist på D-vitamin och var samtidigt betydligt muskelsvagare än de svenska kvinnorna. Det visar en studie med forskare från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

– Tre av fyra kvinnor som ingick i studien kunde inte sitta på huk och resa sig, och var tredje kvinna kunde inte stå på ett ben. Det är sannolikt att muskelsvagheter helt eller delvis beror på D-vitaminbristen, säger Monica Löfvander, docent vid Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Handstyrkan var också påtagligt svag hos de somaliska kvinnorna och även de svenska gravida kvinnorna med låga D-vitaminhalter. De svenska kvinnornas D-vitaminbrist var emellertid långt ifrån lika svår.

Solstrålningen under sommaren är en förutsättning för att vi ska kunna producera D-vitamin i huden. Det är väl känt att mörk hud, täckande klädsel och innesittande sommartid är betydande risker för D-vitaminbrist, som i sin tur kan leda till bland annat värk och muskelsvaghet. Misstanke finns också att D-vitaminbrist kan orsaka eller bidra till andra allvarliga sjukdomar.\nForskningsstudien, som gjordestillsammans med Landstinget Dalarnas forskningsenhet och Uppsala Universitet,omfattade 123 gravida eller nyss gravida kvinnor varav 52 från Somalia.

Forskargruppen undersökte kvinnornas nivå av D-vitamin och deras muskelstyrka. Att just gravida kvinnor undersöktes berodde bland annat på att Somaliafödda kvinnor har en tre- till fyrfaldigt ökat risk att föda ett barn med svår autism.\n– Vi fann att det stora flertalet Somaliafödda kvinnor hade svår brist på D-vitamin. I vissa fall var nivån inte ens mätbar.Dessa kvinnor var betydligt svagare än svenska kvinnor och det är sannolikt att D-vitaminbristen är en kraftigt bidragande förklaring.\n– Min uppfattning är att vården måste ta D-vitaminbrist på större allvar. Vi vet att låga nivåer av vitaminet påverkar hälsan negativt och D-vitaminbrist är enkelt och billigt att behandla, säger Monica Löfvander.

Källa: Centrum för klinisk forskning

Forskning

Rik tarmflora kopplas till stabilare blodtryck

Personer med rikare tarmflora har oftare ett stabilt blodtryck, visar en ny studie från Uppsala universitet. Resultaten tyder på att tarmbakterier kan påverka blodtrycket och därmed risken för hjärt-kärlsjukdom.

Nina Granberg 27 oktober, 2025 • Uppdaterades 27 oktober, 2025 • 2 minuters läsning

– Högt blodtryck är den främsta riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom. Vår studie visar på ett samband mellan tarmflorans mångfald och stabilare blodtryck. Tidigare studier har oftast byggt på blodtryck mätt vid ett tillfälle, men vi har kunnat följa mätningar under ett helt dygn och koppla ihop dem med mycket noggranna analyser av tarmflorans...

Kostråd & riktlinjer

Nya brittiska riktlinjer ger evidensbaserat stöd vid kostbehandling av kronisk förstoppning

Kiwifrukt, rågbröd och vatten med hög mineralhalt kan spela en viktig roll i kostbehandlingen av kronisk förstoppning. Det visar de första renodlade, evidensbaserade kostriktlinjerna för vuxna med kronisk förstoppning.

Nina Granberg 22 oktober, 2025 • Uppdaterades 24 oktober, 2025 • 4 minuters läsning

Riktlinjerna som är godkända av British Dietetic Association (BDA) har tagits fram av forskare vid King’s College London. Syftet är att förbättra hur denna vanliga och ofta långvariga magåkomma hanteras i vården och hur patienter själva kan förebygga och lindra sina symtom.

Kronisk förstoppning påverkar livskvaliteten kraftigt och innebär en betydande belastning på både individ och sjukvård. Trots det har kostråden hittills ofta varit generella och ibland föråldrade. Vanligtvis har det handlat om att öka fiber- och vätskeintaget.

”Ät mer fibrer” räcker inte

De nya brittiska riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter och metaanalyser av över 75 kliniska studier. Ett expertteam bestående av dietister, nutritionister, gastroenterologer, fysiologer och allmänläkare har tagit fram 59 rekommendationer och 12 prioriterade forskningsområden med hjälp av GRADE-metodiken.

– För första gången har vi kunnat ge tydliga råd om vilka koststrategier som faktiskt hjälper, och vilka som saknar vetenskapligt stöd, säger Eirini Dimidi, Reader in Nutritional Sciences vid King’s College London och huvudförfattare till studien.

Bland de kostkomponenter som visat sig kunna förbättra symtom finns psylliumfiber, vissa probiotiska stammar och magnesiumoxid, samt livsmedel som kiwifrukt, rågbröd och mineralrikt vatten.

I kontrast till detta fann forskarna svagt eller otillräckligt stöd för allmänt formulerade ”högfiberkoster” och för senna-preparat, som ofta används som växtbaserade laxermedel.

– Att kunna lindra tillståndet genom kostförändringar gör det möjligt för fler att själva hantera sina symtom och förhoppningsvis förbättra sin livskvalitet, säger Eirini Dimidi.

Åsa Doktár Wilén, leg. dietist på Danderyds sjukhus och verksam inom gastroenterologi, vad tycker du om de nya brittiska riktlinjerna? Verkar de överensstämma med den kostbehandling ni rekommenderar?

– Riktlinjerna känns mycket välkomna, vi behöver stärka de råd vi ger med evidens. I dag utgår många från ökat fiber- och vätskeintag som grund i sin kostbehandling, vilket också framgår av material som riktar sig till både patienter och läkare, som 1177 och Internetmedicin. Det finns också många tillskott som marknadsförs starkt utan tydlig evidens, vilket vi i och med dessa riktlinjer nu kan få mer kunskap om – och därigenom bättre stötta patienter som söker lösning på sin problematik.

Finns det ett behov av liknande svenska riktlinjer?

– Både ja och nej. Evidensen finns nu med denna publikation, även om författarna också har lämnat flera konkreta förslag på fortsatta studier för att stärka upp evidensen ytterligare. Vi behöver också konsensus bland berörda parter i Sverige, bland annat Dietisternas riksförbund och Svensk gastroenterologisk förening, för implementering av evidensen i kliniken och anpassning utifrån svenska förhållanden, säger hon.

Första kostspecifika riktlinjerna

Tidigare internationella riktlinjer, exempelvis från American Gastroenterological Association (AGA) och European Society of Neurogastroenterology and Motility (ESNM), har visserligen inkluderat vissa kostråd, men de har främst fokuserat på farmakologisk behandling och andra medicinska åtgärder. BDA:s nya dokument är det första som uteslutande fokuserar på kostbehandling och som systematiskt graderar evidensen för enskilda livsmedel och kosttillskott vid kronisk förstoppning.

Fokus på praktiska utfall

Riktlinjerna betonar utfallsmått som avföringsfrekvens, konsistens, krystning och livskvalitet, vilket gör dem mer användbara i personcentrerad vård. En klinikeranpassad verktygsguide har också tagits fram för att underlätta implementering i olika vårdmiljöer.

– Att äta fiberrikt är bra för hälsan i stort, men vår genomgång visar att evidensen för just kronisk förstoppning är svag. Däremot ser vi nya strategier som kan hjälpa patienter, och ett stort behov av fler högkvalitativa studier inom området, säger Eirini Dimidi.

Ett genombrott

Seniorförfattaren Kevin Whelan, professor i dietetik vid King’s College London, beskriver riktlinjerna som ett genombrott:

– Personer som lider av förstoppning kan nu få uppdaterade råd baserade på bästa tillgängliga evidens för att förbättra sina symtom och sitt välbefinnande. Med fortsatt forskning finns potential att på sikt förbättra livskvaliteten avsevärt, säger han.

Yvonne Jeanes, forskningschef vid British Dietetic Association, framhåller också betydelsen av dokumentet:

– Dessa riktlinjer är en utmärkt resurs för dietister och andra vårdprofessioner. De stärker ett mer kostinriktat och evidensbaserat arbetssätt vid behandling av kronisk förstoppning, säger Yvonne Jeanes.

Behov av mer forskning

Forskarna konstaterar att även om vissa livsmedel och tillskott visat effekt, är den samlade evidensen fortfarande begränsad. De flesta studier har fokuserat på enskilda komponenter snarare än hela kostmönster, något som bör ändras framöver.

De nya riktlinjerna markerar ändå ett viktigt steg mot att ge både vårdpersonal och patienter bättre stöd för att behandla kronisk förstoppning genom kosten.

Läs mer: Journal of Human Nutrition & Dietetics och Neurogastroenterology & Motility (2025)