Svår D-vitaminbrist vanligt bland gravida kvinnor från Somalia

Över 90 procent av Somaliafödda gravida kvinnor har svår brist på D-vitamin och var samtidigt betydligt muskelsvagare än de svenska kvinnorna. Det visar en studie … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Över 90 procent av Somaliafödda gravida kvinnor har svår brist på D-vitamin och var samtidigt betydligt muskelsvagare än de svenska kvinnorna. Det visar en studie med forskare från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

– Tre av fyra kvinnor som ingick i studien kunde inte sitta på huk och resa sig, och var tredje kvinna kunde inte stå på ett ben. Det är sannolikt att muskelsvagheter helt eller delvis beror på D-vitaminbristen, säger Monica Löfvander, docent vid Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Handstyrkan var också påtagligt svag hos de somaliska kvinnorna och även de svenska gravida kvinnorna med låga D-vitaminhalter. De svenska kvinnornas D-vitaminbrist var emellertid långt ifrån lika svår.

Solstrålningen under sommaren är en förutsättning för att vi ska kunna producera D-vitamin i huden. Det är väl känt att mörk hud, täckande klädsel och innesittande sommartid är betydande risker för D-vitaminbrist, som i sin tur kan leda till bland annat värk och muskelsvaghet. Misstanke finns också att D-vitaminbrist kan orsaka eller bidra till andra allvarliga sjukdomar.\nForskningsstudien, som gjordestillsammans med Landstinget Dalarnas forskningsenhet och Uppsala Universitet,omfattade 123 gravida eller nyss gravida kvinnor varav 52 från Somalia.

Forskargruppen undersökte kvinnornas nivå av D-vitamin och deras muskelstyrka. Att just gravida kvinnor undersöktes berodde bland annat på att Somaliafödda kvinnor har en tre- till fyrfaldigt ökat risk att föda ett barn med svår autism.\n– Vi fann att det stora flertalet Somaliafödda kvinnor hade svår brist på D-vitamin. I vissa fall var nivån inte ens mätbar.Dessa kvinnor var betydligt svagare än svenska kvinnor och det är sannolikt att D-vitaminbristen är en kraftigt bidragande förklaring.\n– Min uppfattning är att vården måste ta D-vitaminbrist på större allvar. Vi vet att låga nivåer av vitaminet påverkar hälsan negativt och D-vitaminbrist är enkelt och billigt att behandla, säger Monica Löfvander.

Källa: Centrum för klinisk forskning

Alkohol

Kan obesitasläkemedel minska alkoholsug?

Flera nya studier tyder på att läkemedel mot obesitas kan påverka mer än aptit och vikt. I kliniken beskriver patienter minskat sug även efter alkohol, men forskningsläget är fortfarande ungt.

Nina Granberg 5 juni, 2026 • 2 minuters läsning

– Det har kommit ganska många studier de senaste åren som handlar om alkohol, säger Ylva Trolle Lagerros, överläkare och professor i medicin med inriktning mot obesitas.

Hon beskriver att bilden nu...

Obesitas

Nytt kunskapsstöd för obesitas: ”Dietisten syns överallt”

Ett nytt nationellt kunskapsstöd för obesitas hos vuxna har publicerats på 1177.se för vårdpersonal. Stödet lyfter fram kombinerad levnadsvanebehandling som grunden i all obesitasbehandling. Enligt Ingrid Larsson, dietist och medlem i nationella arbetsgruppen som tagit fram stödet, lyfts dietistens roll tydligt fram genom hela dokumentet.

Nina Granberg 4 juni, 2026 • 2 minuters läsning

Det nya kunskapsstödet omfattar diagnostik, utredning, behandling och uppföljning av obesitas hos vuxna. Ingrid Larsson har ansvarat för nutritionsdelen inom området ”kombinerad levnadsvanebehandling” och menar att arbetsgruppen medvetet arbetat för att tydliggöra dietistens kompetens och ansvar.

– Dietisten syns överallt i kunskapsstödet.

Det märks bland annat i terminologin, menar hon.

– Vi skriver till exempel inte kostbehandling. Vi använder begrepp som nutritionsbehandling och nutritionsutredning för att tydliggöra vem som ansvarar för insatserna.

Hon menar att dietistperspektivet löper genom hela dokumentet, från utredning och behandling till uppföljning och långsiktigt stöd.

Nutrition grunden för behandlingen

Kunskapsstödet slår fast att kombinerad levnadsvanebehandling är grunden i all obesitasbehandling. Vid behov kan behandlingen kompletteras med läkemedel eller kirurgi, men dessa insatser beskrivs som tillägg till levnadsvanebehandlingen.

För Ingrid Larsson är kopplingen till nutrition central.

– Man kan inte genomföra obesitasbehandling utan nutrition.

Dietister behövs genom hela vårdkedjan

Enligt Ingrid Larsson är dietistkompetens viktig genom hela vårdförloppet, från utredning och nutritionsbehandling till läkemedelsbehandling, kirurgi och långsiktigt bibehållande av viktnedgång.

Hon lyfter också fram de prioriteringar som görs i kunskapsstödet. Patienter med störst risk för obesitasrelaterad sjukdom ska erbjudas behandling först. Till den gruppen hör personer med BMI 40 eller högre samt personer med BMI från 30 och uppåt som har svår samsjuklighet.

För patienter som inte omfattas av prioriteringarna rekommenderas i stället egenvård.

– Det är så oerhört viktigt att vi som professionsgrupp kan ge tydliga råd om vad patienten kan göra utan läkemedel och vad patienten kan göra med stöd av läkemedel.

Nästa steg i arbetet

Samtidigt betonar Ingrid Larsson att kunskapsstödet bara är början.

Hon menar att regionerna nu behöver säkerställa att den kompetens som krävs finns tillgänglig.

– Vi är inte tillräckligt många dietister i dag. Regionerna har ansvar för att erbjuda så jämlik och evidensbaserad vård. Och i det arbetet så måste man säkra tillgången till dietister.

Enligt Ingrid Larsson handlar utmaningen inte enbart om dietistresurser utan om hur vården ska organiseras för att kunna genomföra rekommendationerna i praktiken. Nästa steg blir att ta fram regionala riktlinjer och lokala vårdprogram.

– Vi har ett väldigt bra och evidensbaserat underlag i kunskapsstödet att luta oss mot när den här processen ska genomföras.

Dietister behöver vara delaktiga

Ingrid Larsson uppmanar dietister att engagera sig i det fortsatta arbetet.

– Läs in er på kunskapsstödet, framför allt de delar som rör nutritionsbehandling. Sitter du ensam på en arbetsplats så försök att liera dig med andra. Starta diskussionsgrupper och diskutera hur man kan arbeta med de här frågorna på lokal och regional nivå.

Hon vill också se fler dietister i arbetet med de nya riktlinjerna och vårdprogrammen.

– Dietistrepresentationen måste finnas med överallt så att nutritionsperspektivet inte saknas.

Läs kunskapsstödet HÄR.