Svår D-vitaminbrist vanligt bland gravida kvinnor från Somalia

Över 90 procent av Somaliafödda gravida kvinnor har svår brist på D-vitamin och var samtidigt betydligt muskelsvagare än de svenska kvinnorna. Det visar en studie … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Över 90 procent av Somaliafödda gravida kvinnor har svår brist på D-vitamin och var samtidigt betydligt muskelsvagare än de svenska kvinnorna. Det visar en studie med forskare från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

– Tre av fyra kvinnor som ingick i studien kunde inte sitta på huk och resa sig, och var tredje kvinna kunde inte stå på ett ben. Det är sannolikt att muskelsvagheter helt eller delvis beror på D-vitaminbristen, säger Monica Löfvander, docent vid Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Handstyrkan var också påtagligt svag hos de somaliska kvinnorna och även de svenska gravida kvinnorna med låga D-vitaminhalter. De svenska kvinnornas D-vitaminbrist var emellertid långt ifrån lika svår.

Solstrålningen under sommaren är en förutsättning för att vi ska kunna producera D-vitamin i huden. Det är väl känt att mörk hud, täckande klädsel och innesittande sommartid är betydande risker för D-vitaminbrist, som i sin tur kan leda till bland annat värk och muskelsvaghet. Misstanke finns också att D-vitaminbrist kan orsaka eller bidra till andra allvarliga sjukdomar.\nForskningsstudien, som gjordestillsammans med Landstinget Dalarnas forskningsenhet och Uppsala Universitet,omfattade 123 gravida eller nyss gravida kvinnor varav 52 från Somalia.

Forskargruppen undersökte kvinnornas nivå av D-vitamin och deras muskelstyrka. Att just gravida kvinnor undersöktes berodde bland annat på att Somaliafödda kvinnor har en tre- till fyrfaldigt ökat risk att föda ett barn med svår autism.\n– Vi fann att det stora flertalet Somaliafödda kvinnor hade svår brist på D-vitamin. I vissa fall var nivån inte ens mätbar.Dessa kvinnor var betydligt svagare än svenska kvinnor och det är sannolikt att D-vitaminbristen är en kraftigt bidragande förklaring.\n– Min uppfattning är att vården måste ta D-vitaminbrist på större allvar. Vi vet att låga nivåer av vitaminet påverkar hälsan negativt och D-vitaminbrist är enkelt och billigt att behandla, säger Monica Löfvander.

Källa: Centrum för klinisk forskning

Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 • Uppdaterades 14 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 • Uppdaterades 13 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har undersökt tarmmikrobiomet hos 4 685 svenska vuxna. Under en genomsnittlig uppföljning på fem år utvecklade 383 deltagare typ 2-diabetes.

Redan vid studiens...