Svår D-vitaminbrist vanligt bland gravida kvinnor från Somalia

Över 90 procent av Somaliafödda gravida kvinnor har svår brist på D-vitamin och var samtidigt betydligt muskelsvagare än de svenska kvinnorna. Det visar en studie … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Över 90 procent av Somaliafödda gravida kvinnor har svår brist på D-vitamin och var samtidigt betydligt muskelsvagare än de svenska kvinnorna. Det visar en studie med forskare från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

– Tre av fyra kvinnor som ingick i studien kunde inte sitta på huk och resa sig, och var tredje kvinna kunde inte stå på ett ben. Det är sannolikt att muskelsvagheter helt eller delvis beror på D-vitaminbristen, säger Monica Löfvander, docent vid Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Handstyrkan var också påtagligt svag hos de somaliska kvinnorna och även de svenska gravida kvinnorna med låga D-vitaminhalter. De svenska kvinnornas D-vitaminbrist var emellertid långt ifrån lika svår.

Solstrålningen under sommaren är en förutsättning för att vi ska kunna producera D-vitamin i huden. Det är väl känt att mörk hud, täckande klädsel och innesittande sommartid är betydande risker för D-vitaminbrist, som i sin tur kan leda till bland annat värk och muskelsvaghet. Misstanke finns också att D-vitaminbrist kan orsaka eller bidra till andra allvarliga sjukdomar.\nForskningsstudien, som gjordestillsammans med Landstinget Dalarnas forskningsenhet och Uppsala Universitet,omfattade 123 gravida eller nyss gravida kvinnor varav 52 från Somalia.

Forskargruppen undersökte kvinnornas nivå av D-vitamin och deras muskelstyrka. Att just gravida kvinnor undersöktes berodde bland annat på att Somaliafödda kvinnor har en tre- till fyrfaldigt ökat risk att föda ett barn med svår autism.\n– Vi fann att det stora flertalet Somaliafödda kvinnor hade svår brist på D-vitamin. I vissa fall var nivån inte ens mätbar.Dessa kvinnor var betydligt svagare än svenska kvinnor och det är sannolikt att D-vitaminbristen är en kraftigt bidragande förklaring.\n– Min uppfattning är att vården måste ta D-vitaminbrist på större allvar. Vi vet att låga nivåer av vitaminet påverkar hälsan negativt och D-vitaminbrist är enkelt och billigt att behandla, säger Monica Löfvander.

Källa: Centrum för klinisk forskning

Folkhälsa

Gratis skolmat konkurrerar med snacks runt hörnet

Gratis lunch räcker inte för att alla elever ska äta i skolan. När ungdomar vid två Stockholmsskolor fotograferade sin mat såg forskarna att måltider utanför skolområdet oftare bestod av snacks och mindre hälsosamma alternativ. Studien lyfter betydelsen av matmiljön både i och omkring skolan.

Redaktionen 23 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

Vad äter ungdomar under skoldagen – och var? I en ny studie från Karolinska Institutet har forskarna undersökt frågan med hjälp av elevernas egna matbilder. Resultaten, publicerade i BMC Public Health, visar tydliga skillnader mellan maten som rapporterades inne i skolan och utanför skolområdet.

Totalt deltog 483 elever i åldern 13–19 år från en högstadieskola och en gymnasieskola i centrala Stockholm. Vid datainsamlingar under 2019–2021 och 2024 skickade de in sammanlagt 4 562 bilder av mat och dryck via forskningsappar.

Bilderna registrerades med tid och GPS-position, så att forskarna kunde kartlägga både innehållet och platsen. Omkring en femtedel av de rapporterade mat- och dryckestillfällena låg utanför skolområdet.

Mer kompletta måltider i skolan

Av den fotograferade maten utanför skolan klassificerades 65 procent som ohälsosam, jämfört med 43 procent inne i skolan. Bedömningen byggde på livsmedlens synliga innehåll och hur väl de stämde överens med kostrekommendationerna. Bland alternativen som klassificerades som ohälsosamma fanns söta och salta snacks samt snabbmat.

Maten inne i skolan bestod oftare av flera delar av en komplett måltid. Grönsaker syntes i 38 procent av matbilderna därifrån, jämfört med 13 procent utanför skolområdet. Fisk och skaldjur förekom också oftare inne i skolan. Utanför dominerade i stället snacks, även om vissa av dessa tillfällen hade registrerats av eleverna som lunch.

Skillnaderna syntes även i dryckesvalen. Sockersötade drycker utgjorde 32 procent av de rapporterade dryckerna utanför skolan, jämfört med 7 procent inne i skolan. Där var vatten det klart vanligaste alternativet.

Skollunchen har också förbättringspotential

Resultaten ger samtidigt ingen entydig bild av maten inne i skolan. Även rött och processat kött förekom oftare där. Av de fotograferade luncherna inne på skolområdet klassificerades 41 procent som ohälsosamma, vilket forskarna till stor del kopplar till förekomsten av processade köttprodukter.

Forskarna framhåller därför att arbetet behöver handla både om att göra skollunchen mer attraktiv och om att förbättra dess näringsmässiga kvalitet. Även snacks behöver uppmärksammas: de klassificerades ofta som ohälsosamma oavsett var de fotograferades. Platsen visar däremot inte var maten hade köpts – snacks som åts inne i skolan kan ha tagits med hemifrån eller köpts någon annanstans.

Matmiljön sträcker sig utanför skolområdet

Båda skolorna ligger i områden med många butiker, kaféer och snabbmatsställen. Studien pekar på att det omgivande utbudet behöver ingå i arbetet för bättre matvanor under skoldagen.

Hanna Wieslander, doktorand vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, betonar i universitetets nyhetstext att forskarna behöver förstå mer om varför ungdomar väljer att äta i eller utanför skolan. Nästa steg är att undersöka vad som påverkar valen och pröva metoden i större och mer varierade elevgrupper.

Bilderna visar val – inte hela intaget

Studien ger en detaljerad inblick i de rapporterade mattillfällena, men resultaten kan inte utan vidare överföras till alla svenska ungdomar. Eleverna skickade in olika många bilder, och mat som inte fotograferades saknas i underlaget.

Bilderna visar dessutom inte om maten åts upp, delades eller slängdes. Forskarna kan därför inte avgöra om maten utanför skolan ersatte skollunchen eller var ett komplement. Klassificeringen i hälsosamt och ohälsosamt är också ett förenklat mått, snarare än en fullständig bedömning av kostens kvalitet.

Resultaten bör därmed läsas som mönster i det insamlade bildmaterialet. De visar ändå varför skolmåltiden och matutbudet i närområdet behöver ses tillsammans när insatser för ungdomars matvanor planeras.

Källa: Wieslander H et al. Exploring dietary patterns during school hours in Swedish adolescent student population, focusing on out-of-school eating and snacking: a repeated cross-sectional study. BMC Public Health, 2026.

Koll på kollegor

Hon gör kostråden begripliga

När Helén Sahlstrand började arbeta som dietist saknade hon pedagogiska bilder att använda i patientmötet. Därför började hon utveckla Ät bra!, ett digitalt bildstöd som i dag innehåller omkring 2 000 bilder för olika behov och patientgrupper.

Nina Granberg 22 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

-Varför blev du dietist?

– Jag har alltid älskat mat, både att äta och att laga den. Det väckte också ett intresse för vad maten gör med kroppen. Samtidigt tycker jag mycket om att möta människor och...