Svår D-vitaminbrist vanligt bland gravida kvinnor från Somalia

Över 90 procent av Somaliafödda gravida kvinnor har svår brist på D-vitamin och var samtidigt betydligt muskelsvagare än de svenska kvinnorna. Det visar en studie … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Över 90 procent av Somaliafödda gravida kvinnor har svår brist på D-vitamin och var samtidigt betydligt muskelsvagare än de svenska kvinnorna. Det visar en studie med forskare från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

– Tre av fyra kvinnor som ingick i studien kunde inte sitta på huk och resa sig, och var tredje kvinna kunde inte stå på ett ben. Det är sannolikt att muskelsvagheter helt eller delvis beror på D-vitaminbristen, säger Monica Löfvander, docent vid Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Handstyrkan var också påtagligt svag hos de somaliska kvinnorna och även de svenska gravida kvinnorna med låga D-vitaminhalter. De svenska kvinnornas D-vitaminbrist var emellertid långt ifrån lika svår.

Solstrålningen under sommaren är en förutsättning för att vi ska kunna producera D-vitamin i huden. Det är väl känt att mörk hud, täckande klädsel och innesittande sommartid är betydande risker för D-vitaminbrist, som i sin tur kan leda till bland annat värk och muskelsvaghet. Misstanke finns också att D-vitaminbrist kan orsaka eller bidra till andra allvarliga sjukdomar.\nForskningsstudien, som gjordestillsammans med Landstinget Dalarnas forskningsenhet och Uppsala Universitet,omfattade 123 gravida eller nyss gravida kvinnor varav 52 från Somalia.

Forskargruppen undersökte kvinnornas nivå av D-vitamin och deras muskelstyrka. Att just gravida kvinnor undersöktes berodde bland annat på att Somaliafödda kvinnor har en tre- till fyrfaldigt ökat risk att föda ett barn med svår autism.\n– Vi fann att det stora flertalet Somaliafödda kvinnor hade svår brist på D-vitamin. I vissa fall var nivån inte ens mätbar.Dessa kvinnor var betydligt svagare än svenska kvinnor och det är sannolikt att D-vitaminbristen är en kraftigt bidragande förklaring.\n– Min uppfattning är att vården måste ta D-vitaminbrist på större allvar. Vi vet att låga nivåer av vitaminet påverkar hälsan negativt och D-vitaminbrist är enkelt och billigt att behandla, säger Monica Löfvander.

Källa: Centrum för klinisk forskning

Nutrition

Barn vet att frukt och grönt är nyttigt – men inte alltid varför

Barn känner ofta till att frukt och grönsaker är bra för hälsan, men kunskapen om vad de faktiskt gör i kroppen är betydligt mer fragmentarisk. Dietisten och doktoranden Hannah Helgegren undersöker hur barns egna erfarenheter kan användas för att hitta bättre sätt att öka intaget.

Redaktionen 28 september, 2026 • 2 minuters läsning

Hur får man barn att äta mer frukt och grönsaker – och hur kan familjer få bättre stöd? Det är frågor som Hannah Helgegren, legitimerad dietist och doktorand i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, försöker besvara i sitt avhandlingsarbete.

Forskningsfrågorna har sin bakgrund i hennes kliniska arbete. Hanna Helgegren har arbetat många år som dietist och arbetar parallellt med forskningen vid Barn- och ungdomsmedicinmottagning Obesitas i Malmö. Hon är även specialistdietist inom obesitas hos barn.

En delstudie, publicerad i tidskriften Appetite, bygger på individuella intervjuer med 15 svenska barn mellan 10 och 12 år med olika kulturell bakgrund. Forskarna ville ta reda på hur barnen själva tänker kring frukt och grönsaker och vad som påverkar deras vilja att äta dem.

Smak och kompisar spelar roll

Resultaten visar att barnen i stort sett var överens om att frukt och grönsaker är nyttigt. Däremot var kunskapen om varför de är bra för kroppen ofta splittrad och saknade sammanhang.

Ätandet påverkades dessutom av betydligt mer än kunskap. Smak och andra sensoriska egenskaper spelade roll, liksom hur maten presenterades och vad människor runt omkring gjorde och tyckte. Både föräldrar och jämnåriga kunde uppmuntra barnen att äta frukt och grönsaker – men också få motsatt effekt.

Forskarna identifierade olika sätt som barnen förhöll sig till frukt och grönsaker på. Vissa var mer beroende av yttre faktorer, exempelvis hur maten serverades, medan andra hade utvecklat egna vanor och strategier och gjorde mer medvetna val.

Vill utveckla nytt stöd

Resultaten pekar enligt forskarna på att insatser för att öka barns konsumtion behöver vara bredare än att bara tala om att frukt och grönt är nyttigt. Barn kan behöva åldersanpassade förklaringar av hur maten påverkar kroppen, möjlighet att utforska smaker och konsistenser och stöd för att utveckla egna vanor. Även positiva sociala normer från föräldrar och kompisar kan ha betydelse.

Hanna Helgegrens fortsatta avhandlingsarbete handlar därför inte bara om att beskriva barns och föräldrars tankar. Målet är också att utveckla ett nytt verktyg som kan hjälpa barn att öka sitt intag av frukt och grönsaker. Rekryteringen till studierna har skett både via mellanstadieskolor och bland familjer med barn som behandlas för obesitas.

Källa: Göteborgs universitet samt Helgegren H, Winkvist A, Lepp M, Larsson C. ‘There are healthy things inside’: Children's thoughts about, experiences with and approaches to vegetable and fruit consumption. Appetite, 2025.

ANNONS

Innehåll från Salinity

Annons

Utmaningen: mindre natrium, bibehållen smak

I Sverige ligger saltintaget fortsatt långt över Livsmedelsverkets rekommendationer. Det bidrar till en ökad risk för bland annat högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. Därför behövs lösningar som kan bidra till ett lägre natriumintag utan att ge avkall på smak och sälta. Ett exempel är Falksalt Mineralsalt från Salinity, som innehåller mindre natrium än traditionellt bordssalt.

Annons 28 september, 2026 • 3 minuters läsning

Det vi i dagligt tal kallar salt är natriumklorid. Natrium är nödvändigt för flera av kroppens funktioner, men ett högt intag kan bidra till förhöjt blodtryck och därmed ökad risk för bland annat...