Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Nu blir det lättare att få i sig D-vitamin – fler livsmedel berikas

D-vitamin är ett av få vitaminer som kan vara svårt att få i sig i tillräcklig mängd. Från 16 maj 2018 ska fler livsmedel berikas … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning

\nD-vitamin är ett av få vitaminer som kan vara svårt att få i sig i tillräcklig mängd. Från 16 maj 2018 ska fler livsmedel berikas med D-vitamin. Fler sorters mjölkprodukter, vegetabiliska drycker som till exempel havredryck samt matfetter omfattas. Dessutom höjs vitaminnivåerna i flera produkter jämfört med tidigare.\n\n

 Fisk, skaldjur och berikade mjölkprodukter är bra källor för vitamin D, och även ägg, kyckling och kött innehåller en del av vitaminet. Trots det är det många i Sverige som inte får i sig tillräckligt.\nFör att det ska bli lättare att få i sig vitaminet har Livsmedelsverket arbetat för att fler livsmedel ska berikas. Nu utökas därför den obligatoriska D-vitaminberikningen så att den omfattar fler produkter än tidigare. Dessutom höjs nivåerna i flera produkter jämfört med tidigare nivåer. Redan i dag är det flera mjölkproducenter som fått dispens att börja berika enligt de nya reglerna.\n-Nu när fler produkter berikas blir det lättare att få i sig tillräckligt med D-vitamin, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Särskilda berikningsregler för ekologiska produkter

Ekologiska produkter får bara berikas om det finns krav på obligatorisk berikning för den produktgrupp den tillhör. I och med de nya reglerna blir det obligatoriskt att D-vitaminberika till exempel ekologisk yoghurt, fil och växtdrycker som havredryck.

Normalt gäller den här typen av nationell lagstiftning bara produkter som tillverkas i landet. Men i det här fallet gäller reglerna även ekologiska livsmedel från EU som säljs i Sverige.\nLivsmedelsverkets föreskrifter om berikning av vissa livsmedel – 2018:5

Källa: Livsmedelsverkets



Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 28 augusti, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Forskning

När tarmbakterier möter nitrat och järn

Nitrat och järn från maten kan omvandlas till molekyler av tarmbakterier vilket kan bidra till att skydda mot hjärt-kärlsjukdom och metabola sjukdomar. Det visar ny forskning från Karolinska Institutet.

Dietisten
Redaktionen 2 september, 2026 1 minuts läsning
Rödbetor
Nitrat finns bland annat i rödbetor. Stock.adobe

Nitrat finns naturligt i många grönsaker, bland annat rödbetor, spenat, ruccola och sallad. Icke-hemjärn finns framför allt i vegetabiliska livsmedel som baljväxter, fullkorn och gröna grönsaker.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med tyska forskare identifierat en mekanism som kan bidra till att förklara hur dessa ämnen påverkar hälsan.

Studien visar att bakterier i tarmen kan omvandla nitrat och icke-hemjärn från kosten till så kallade dinitrosyljärnkomplex, DNIC. Molekylerna kan därefter tas upp av kroppen och transporteras till olika organ, framför allt lever och njurar.

Kan påverka ämnesomsättningen 

Forskarna kunde också se att de bakteriebildade molekylerna hade effekter på bland annat blodtryck, blodsocker och leverfunktion. Resultaten pekar därmed på ytterligare en möjlig mekanism bakom sambandet mellan kosten, tarmfloran och den kardiometabola hälsan.

Forskarna vill nu gå vidare och undersöka om det går att påverka nivåerna av DNIC genom kosten eller genom förändringar av tarmfloran. På sikt skulle kunskapen kunna bidra till nya sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdom och metabola sjukdomar.

Studien har genomförts av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med University Medical Center Hamburg-Eppendorf och Johannes Gutenberg University Medical Center Mainz och har publicerats i Cell.

Källor: ”Gut microbiota generate dinitrosyl iron complexes with cardiometabolic benefits”. Cell.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.