Nu blir det lättare att få i sig D-vitamin – fler livsmedel berikas

D-vitamin är ett av få vitaminer som kan vara svårt att få i sig i tillräcklig mängd. Från 16 maj 2018 ska fler livsmedel berikas … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

\nD-vitamin är ett av få vitaminer som kan vara svårt att få i sig i tillräcklig mängd. Från 16 maj 2018 ska fler livsmedel berikas med D-vitamin. Fler sorters mjölkprodukter, vegetabiliska drycker som till exempel havredryck samt matfetter omfattas. Dessutom höjs vitaminnivåerna i flera produkter jämfört med tidigare.\n\n

Fisk, skaldjur och berikade mjölkprodukter är bra källor för vitamin D, och även ägg, kyckling och kött innehåller en del av vitaminet. Trots det är det många i Sverige som inte får i sig tillräckligt.\nFör att det ska bli lättare att få i sig vitaminet har Livsmedelsverket arbetat för att fler livsmedel ska berikas. Nu utökas därför den obligatoriska D-vitaminberikningen så att den omfattar fler produkter än tidigare. Dessutom höjs nivåerna i flera produkter jämfört med tidigare nivåer. Redan i dag är det flera mjölkproducenter som fått dispens att börja berika enligt de nya reglerna.\n-Nu när fler produkter berikas blir det lättare att få i sig tillräckligt med D-vitamin, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Särskilda berikningsregler för ekologiska produkter

Ekologiska produkter får bara berikas om det finns krav på obligatorisk berikning för den produktgrupp den tillhör. I och med de nya reglerna blir det obligatoriskt att D-vitaminberika till exempel ekologisk yoghurt, fil och växtdrycker som havredryck.

Normalt gäller den här typen av nationell lagstiftning bara produkter som tillverkas i landet. Men i det här fallet gäller reglerna även ekologiska livsmedel från EU som säljs i Sverige.\nLivsmedelsverkets föreskrifter om berikning av vissa livsmedel – 2018:5

Källa: Livsmedelsverkets

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...