Nu blir det lättare att få i sig D-vitamin – fler livsmedel berikas

D-vitamin är ett av få vitaminer som kan vara svårt att få i sig i tillräcklig mängd. Från 16 maj 2018 ska fler livsmedel berikas … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

\nD-vitamin är ett av få vitaminer som kan vara svårt att få i sig i tillräcklig mängd. Från 16 maj 2018 ska fler livsmedel berikas med D-vitamin. Fler sorters mjölkprodukter, vegetabiliska drycker som till exempel havredryck samt matfetter omfattas. Dessutom höjs vitaminnivåerna i flera produkter jämfört med tidigare.\n\n

Fisk, skaldjur och berikade mjölkprodukter är bra källor för vitamin D, och även ägg, kyckling och kött innehåller en del av vitaminet. Trots det är det många i Sverige som inte får i sig tillräckligt.\nFör att det ska bli lättare att få i sig vitaminet har Livsmedelsverket arbetat för att fler livsmedel ska berikas. Nu utökas därför den obligatoriska D-vitaminberikningen så att den omfattar fler produkter än tidigare. Dessutom höjs nivåerna i flera produkter jämfört med tidigare nivåer. Redan i dag är det flera mjölkproducenter som fått dispens att börja berika enligt de nya reglerna.\n-Nu när fler produkter berikas blir det lättare att få i sig tillräckligt med D-vitamin, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Särskilda berikningsregler för ekologiska produkter

Ekologiska produkter får bara berikas om det finns krav på obligatorisk berikning för den produktgrupp den tillhör. I och med de nya reglerna blir det obligatoriskt att D-vitaminberika till exempel ekologisk yoghurt, fil och växtdrycker som havredryck.

Normalt gäller den här typen av nationell lagstiftning bara produkter som tillverkas i landet. Men i det här fallet gäller reglerna även ekologiska livsmedel från EU som säljs i Sverige.\nLivsmedelsverkets föreskrifter om berikning av vissa livsmedel – 2018:5

Källa: Livsmedelsverkets

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 • Uppdaterades 6 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
Högt blodsocker – 6 procent
Högt BMI – 4 procent
Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...