De nationella riktlinjerna för måltider i skolan ska vara ett stöd för dem som leder skolor och måltidsverksamheter, så att de tillsammans kan skapa de bästa förutsättningarna för elevernas hälsa och studieresultat. 

– Det som är speciellt viktigt att ta upp är att de här nya riktlinjerna faktiskt tar ett helhetsgrepp på skolmåltiderna, sa Livsmedelsverkets generaldirektör Christina Nordin när riktlinjerna presenterades på ett webbinarium som lockat över 700 deltagare.

I Livsmedelsverkets pressmeddelande lyfter Emelie Elin, projektledare för Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, flera av nyheterna i de uppdaterade riktlinjerna.

– Det vi trycker särskilt på är stödet till trivsamma måltider, en lugn och trevlig måltidsmiljö och att man involverar elever i det arbetet, säger hon.

Var tredje högstadieelev skippar skollunch

Bakgrunden är att eleverna själva ofta pekar ut miljön som den största anledningen till att de väljer bort skolmaten.

– Vi vet att var tredje högstadieelev hoppar över skollunchen och att den största anledningen till det är att miljön uppfattas som stressig, stökig och otrygg. Därför framhåller vi behovet av ökat samarbete mellan skola och måltidsorganisationen.

Livsmedelsverket har även justerat tiden som eleverna minst bör ha på sig för att sitta ner och äta maten från 20 till 25 minuter. Skolverket lyfter att elever får i sig mer fullkorn och mer grönsaker om de får några minuter till på sig att äta.

Attityden till skolmaten behöver förändras

– Elever blir mer positivt inställda till skollunchen när de förstår varför menyn ser ut som den gör, varför det är bättre att äta riktig mat än sötsaker och snacks, och att även deras psykiska välbefinnande ökar om de äter bra mat, säger hon. 

I en tid då psykisk ohälsa bland unga har blivit vanligare och andelen barn med övervikt ökar, är skolmåltiden ett av de mest kraftfulla verktygen för att stärka ungas hälsa och förutsättningar att klara skolan. 

– Skollunchen är mer än ett mål mat. Samvaron i skolrestaurangen mellan elever är värdefull och närvarande vuxna skapar trygghet. Men för att få fler elever att vilja äta skollunchen behöver samarbetet mellan måltidspersonal och skolpersonal öka. Eleverna bör självklart också involveras i arbetet för att driva utvecklingen framåt, säger Emelie Elin.

Mindre rött kött och mer växtbaserat

Riktlinjerna utgår från Nordiska näringsrekommendationer, NNR. Tidigare låg rekommendationen på max 500 gram rött kött per vecka (tillagad vikt) men efter den senaste uppdateringen av NNR landade den i stället på 350 gram. I siffran ingår både nöt, gris och charkprodukter.

Enligt Livsmedelsverkets beräkningsmodell ska skolluncherna svara för ungefär en tredjedel av den konsumtionen, vilket innebär 125 gram rött kött per elev i veckan.

– Exakt hur man fördelar köttmängden över tid är flexibelt, där man exempelvis kan fördela 500 gram rött per elev hur man vill över fyra veckor, förtydligar Emelie Elin i en intervju med Livsmedel i fokus.

I riktlinjerna lyfts även fördelen med att servera hybridprodukter i skolrestaurangen, inte minst för att få skjuts av den så kallade köttfaktorn när det gäller att tillgodogöra sig järnet i maten.

Man rekommenderar även att servera baljväxter varje dag, men poängterar att dessa med fördel kan blötläggas och groddas innan tillagning, för att öka biotillgängligheten av järn och andra näringsämnen.

Tydligare stöd kring järn

En tredjedel av alla tjejer och unga kvinnor har järnbrist i dag. Men lösningen är inte att äta mer kött enligt Livsmedelsverket.

– Det finns många livsmedel som bidrar med järn förutom kött. Och det viktigaste för de här tjejerna är att de äter riktig mat. Vi vet att många får en stor del av sitt energibehov via godis och läsk och där finns inget järn alls. Det är inte en konsekvens av skollunchen att så många tjejer och unga kvinnor har järnbrist i dag, säger Emelie Elin.

Efter remissen har riktlinjerna kompletterats med tydligare stöd kring järn och biotillgänglighet, med praktiska tips för genomförande. De har också utökats med nya avsnitt om beredskap och upphandling.

Läs mer om riktlinjerna HÄR.

I år är det 80 år sedan riksdagen beslutade att skollunchen skulle vara kostnadsfri för elever. Syftet med skolmåltiderna då som nu är att ge alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund, förutsättningar att gå i skolan och lära.

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson). 

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag. 

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov. 

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.