Göteborg gästas av Europas främsta fetmaforskare

Fetma är ett stort hälsoproblem i världen för barn och vuxna. Den 1 – 4 juni kommer 1 500 internationella forskare till Svenska Mässan i … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Fetma är ett stort hälsoproblem i världen för barn och vuxna. Den 1 – 4 juni kommer 1 500 internationella forskare till Svenska Mässan i Göteborg för att diskutera senaste nytt för att minska den ökande fetman och lindra bieffekterna.

European Obesity Summit (EOS) är en av de största kongresserna i Europa där man diskuterar den senaste forskningen kring ett av vår tids stora hälsoproblem. Det handlar bland annat om:

Barnfetma

Hållbara dieter

Tarmbakterier

Gastrokirurgi (Fetmaoperationer)

Hälsosam mat och märkning

Forskning om fetma är ett styrkeområde på Sahlgrenska Akademin och flera forskare på kongressen kommer därifrån.\n– Det höjer kompetensen hos våra forskare när en kongress som EOS hålls i Göteborg. Att få hit framstående kollegor från hela Europa gynnar forskningen på Sahlgrenska Akademin och resulterar i mer kvalificerad vård för invånarna i Västra Götaland, säger Professor Lauren Lissner på Sahlgrenska Akademin som också är ordförande för kongressen i Göteborg.

EOS-kongressen hålls i fyra dagar och samlar 1 500 deltagare, varav majoriteten är internationella. Arbetet att övertyga arrangörerna att välja Göteborg startade 2009 och sker i samarbete mellan Göteborg & Co, Svenska Mässan, hotellen och akademin.\n– Det är inte ovanligt med lång tid från den första kontakten till att en kongress genomförs. Det visar att långsiktiga relationer är oerhört viktigt för att bli en framgångsrik mötesstad och där är samarbetet med våra forskare ovärderligt, säger Annika Hallman på Göteborg & Co Möten.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.