Göteborg gästas av Europas främsta fetmaforskare

Fetma är ett stort hälsoproblem i världen för barn och vuxna. Den 1 – 4 juni kommer 1 500 internationella forskare till Svenska Mässan i … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Fetma är ett stort hälsoproblem i världen för barn och vuxna. Den 1 – 4 juni kommer 1 500 internationella forskare till Svenska Mässan i Göteborg för att diskutera senaste nytt för att minska den ökande fetman och lindra bieffekterna.

European Obesity Summit (EOS) är en av de största kongresserna i Europa där man diskuterar den senaste forskningen kring ett av vår tids stora hälsoproblem. Det handlar bland annat om:

Barnfetma

Hållbara dieter

Tarmbakterier

Gastrokirurgi (Fetmaoperationer)

Hälsosam mat och märkning

Forskning om fetma är ett styrkeområde på Sahlgrenska Akademin och flera forskare på kongressen kommer därifrån.\n– Det höjer kompetensen hos våra forskare när en kongress som EOS hålls i Göteborg. Att få hit framstående kollegor från hela Europa gynnar forskningen på Sahlgrenska Akademin och resulterar i mer kvalificerad vård för invånarna i Västra Götaland, säger Professor Lauren Lissner på Sahlgrenska Akademin som också är ordförande för kongressen i Göteborg.

EOS-kongressen hålls i fyra dagar och samlar 1 500 deltagare, varav majoriteten är internationella. Arbetet att övertyga arrangörerna att välja Göteborg startade 2009 och sker i samarbete mellan Göteborg & Co, Svenska Mässan, hotellen och akademin.\n– Det är inte ovanligt med lång tid från den första kontakten till att en kongress genomförs. Det visar att långsiktiga relationer är oerhört viktigt för att bli en framgångsrik mötesstad och där är samarbetet med våra forskare ovärderligt, säger Annika Hallman på Göteborg & Co Möten.

Livsmedel

Svensk studie synar ultraprocessad mat

En högre andel ultraprocessad mat hängde ihop med mer tillsatt socker och mindre fullkorn och fibrer i en svensk studie. Men resultaten visar också hur svårt det är att dra alla ultraprocessade livsmedel över en kam. Både näringsrika bröd och berikad barnmat kan hamna i samma kategori som läsk och godis.

Redaktionen 2 november, 2026 • 3 minuters läsning

Forskare har analyserat uppgifter om matvanor hos drygt 6 700 deltagare i Livsmedelsverkets tre nationella Riksmatenundersökningar. Underlaget omfattar vuxna mellan 18 och 80 år, ungdomar och småbarn....

Geriatrik

Vegetarisk kost och styrketräning ökade äldres muskelmassa

Äldre som åt lakto-ovo-vegetariskt och styrketränade ökade både sin muskelmassa och styrka i en nederländsk studie. Men proteinintaget blev lägre än hos dem som åt blandkost, och forskarna kunde inte säkerställa att kostuppläggen var likvärdiga för muskelmassan.

Redaktionen 30 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

När fler äldre väljer att äta mer växtbaserat väcks frågor om hur kosten kan stödja muskelmassa och fysisk funktion. I den randomiserade IMPACT-studien undersökte forskare vad som hände när personer från 55 års ålder kombinerade styrketräning med antingen lakto-ovo-vegetarisk kost eller blandkost.

Totalt deltog 108 personer. Båda grupperna fick kostrådgivning med målet att nå minst 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. I den vegetariska gruppen skulle minst 60 procent av proteinet komma från växtriket. Blandkostgruppen skulle i stället få minst 60 procent från animaliska livsmedel. Samtidigt genomförde deltagarna tre styrketräningspass i veckan under tolv veckor.

Återkommande stöd med matvalen

Deltagarna valde själva sina livsmedel, men fick stöd genom en gruppträff och fem individuella rådgivningstillfällen. Ett praktiskt råd till båda grupperna var att sikta på omkring 25–30 gram protein per måltid.

För den vegetariska gruppen handlade rådgivningen bland annat om att använda soja, baljväxter, nötter och fullkorn som proteinkällor. Ägg och mejeriprodukter ingick också, medan kött och fisk uteslöts.

Deltagarna fick receptförslag, information om proteinrika livsmedel och stöd i att välja kött- och mejerialternativ. Matregistreringar användes för att följa intaget och anpassa rådgivningen.

Båda grupperna ökade muskelmassan

Efter tolv veckor hade muskelmassan i armar och ben ökat med i genomsnitt 0,38 kilo i den vegetariska gruppen och 0,66 kilo i blandkostgruppen. Båda grupperna förbättrade också sin benstyrka och förmåga att resa sig från en stol. För dessa funktionstester sågs inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna.

Proteinintaget nådde i genomsnitt målet i båda grupperna, men skilde sig tydligt åt: 1,24 gram per kilo kroppsvikt och dag i den vegetariska gruppen, jämfört med 1,58 gram i blandkostgruppen.

Studien var utformad för att undersöka om vegetarisk kost kunde ge resultat som inte var sämre än blandkost inom förutbestämda gränser. Det kunde forskarna inte fastställa för muskelmassan. Resultaten ska därför inte tolkas som att kostuppläggen har visats vara likvärdiga.

Samtidigt visar studien att deltagarna kunde bygga muskler med vegetarisk kost inom ett upplägg med regelbunden träning och återkommande kostrådgivning. Eftersom proteinmängden skilde sig mellan grupperna går det inte att enkelt skilja betydelsen av proteinets ursprung från betydelsen av det totala intaget. Studien visar heller inte vad ett kostbyte utan motsvarande stöd och träning skulle innebära.

Källa: van Oppenraaij et al. Effects of a self-selected vegetarian compared with an omnivorous diet on protein intake and muscle mass in older adults during resistance exercise: the IMPACT randomized controlled trial. American Journal of Clinical Nutrition, 2026.