Göteborg gästas av Europas främsta fetmaforskare

Fetma är ett stort hälsoproblem i världen för barn och vuxna. Den 1 – 4 juni kommer 1 500 internationella forskare till Svenska Mässan i … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Fetma är ett stort hälsoproblem i världen för barn och vuxna. Den 1 – 4 juni kommer 1 500 internationella forskare till Svenska Mässan i Göteborg för att diskutera senaste nytt för att minska den ökande fetman och lindra bieffekterna.

European Obesity Summit (EOS) är en av de största kongresserna i Europa där man diskuterar den senaste forskningen kring ett av vår tids stora hälsoproblem. Det handlar bland annat om:

Barnfetma

Hållbara dieter

Tarmbakterier

Gastrokirurgi (Fetmaoperationer)

Hälsosam mat och märkning

Forskning om fetma är ett styrkeområde på Sahlgrenska Akademin och flera forskare på kongressen kommer därifrån.\n– Det höjer kompetensen hos våra forskare när en kongress som EOS hålls i Göteborg. Att få hit framstående kollegor från hela Europa gynnar forskningen på Sahlgrenska Akademin och resulterar i mer kvalificerad vård för invånarna i Västra Götaland, säger Professor Lauren Lissner på Sahlgrenska Akademin som också är ordförande för kongressen i Göteborg.

EOS-kongressen hålls i fyra dagar och samlar 1 500 deltagare, varav majoriteten är internationella. Arbetet att övertyga arrangörerna att välja Göteborg startade 2009 och sker i samarbete mellan Göteborg & Co, Svenska Mässan, hotellen och akademin.\n– Det är inte ovanligt med lång tid från den första kontakten till att en kongress genomförs. Det visar att långsiktiga relationer är oerhört viktigt för att bli en framgångsrik mötesstad och där är samarbetet med våra forskare ovärderligt, säger Annika Hallman på Göteborg & Co Möten.

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...