Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Göteborg gästas av Europas främsta fetmaforskare

Fetma är ett stort hälsoproblem i världen för barn och vuxna. Den 1 – 4 juni kommer 1 500 internationella forskare till Svenska Mässan i … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning

Fetma är ett stort hälsoproblem i världen för barn och vuxna. Den 1 – 4 juni kommer 1 500 internationella forskare till Svenska Mässan i Göteborg för att diskutera senaste nytt för att minska den ökande fetman och lindra bieffekterna.

European Obesity Summit (EOS) är en av de största kongresserna i Europa där man diskuterar den senaste forskningen kring ett av vår tids stora hälsoproblem. Det handlar bland annat om:

  • Barnfetma
  • Hållbara dieter
  • Tarmbakterier
  • Gastrokirurgi (Fetmaoperationer)
  • Hälsosam mat och märkning
  • Forskning om fetma är ett styrkeområde på Sahlgrenska Akademin och flera forskare på kongressen kommer därifrån.\n– Det höjer kompetensen hos våra forskare när en kongress som EOS hålls i Göteborg. Att få hit framstående kollegor från hela Europa gynnar forskningen på Sahlgrenska Akademin och resulterar i mer kvalificerad vård för invånarna i Västra Götaland, säger Professor Lauren Lissner på Sahlgrenska Akademin som också är ordförande för kongressen i Göteborg.

    EOS-kongressen hålls i fyra dagar och samlar 1 500 deltagare, varav majoriteten är internationella. Arbetet att övertyga arrangörerna att välja Göteborg startade 2009 och sker i samarbete mellan Göteborg & Co, Svenska Mässan, hotellen och akademin.\n– Det är inte ovanligt med lång tid från den första kontakten till att en kongress genomförs. Det visar att långsiktiga relationer är oerhört viktigt för att bli en framgångsrik mötesstad och där är samarbetet med våra forskare ovärderligt, säger Annika Hallman på Göteborg & Co Möten.



    Folkhälsa

    Matvanorna i Norden går åt fel håll

    Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

    Nina Granberg 10 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 2 minuters läsning
    AdobeStock_1549146029

    Foto: AdobeStock

    56 procent av de vuxna i Norden har övervikt eller obesitas, liksom vart femte barn. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

    Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

    -Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

    Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

    Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

    • Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna.
    • Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden.
    • Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer.
    • Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland.
    • Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder.
    • Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

    Tydliga skillnader mellan grupper

    Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

    • Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
    • Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
    • Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

    Politiska verktyg lyfts fram

    Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

    • Sänkt moms på frukt och grönsaker
    • Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
    • Reklambegränsningar riktade till barn
    • Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

    Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

    Fakta: Vad är NORMO?

    NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

    Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

    Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023


    Dela artikeln

    Livsmedel

    EU ska undersöka mikroplaster i mat

    Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

    Nina Granberg 9 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 1 minuts läsning
    AdobeStock_1759119640

    Foto: AdobeStock

    Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

    - Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

    Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

    Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

    Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.