Göteborg gästas av Europas främsta fetmaforskare

Fetma är ett stort hälsoproblem i världen för barn och vuxna. Den 1 – 4 juni kommer 1 500 internationella forskare till Svenska Mässan i … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Fetma är ett stort hälsoproblem i världen för barn och vuxna. Den 1 – 4 juni kommer 1 500 internationella forskare till Svenska Mässan i Göteborg för att diskutera senaste nytt för att minska den ökande fetman och lindra bieffekterna.

European Obesity Summit (EOS) är en av de största kongresserna i Europa där man diskuterar den senaste forskningen kring ett av vår tids stora hälsoproblem. Det handlar bland annat om:

Barnfetma

Hållbara dieter

Tarmbakterier

Gastrokirurgi (Fetmaoperationer)

Hälsosam mat och märkning

Forskning om fetma är ett styrkeområde på Sahlgrenska Akademin och flera forskare på kongressen kommer därifrån.\n– Det höjer kompetensen hos våra forskare när en kongress som EOS hålls i Göteborg. Att få hit framstående kollegor från hela Europa gynnar forskningen på Sahlgrenska Akademin och resulterar i mer kvalificerad vård för invånarna i Västra Götaland, säger Professor Lauren Lissner på Sahlgrenska Akademin som också är ordförande för kongressen i Göteborg.

EOS-kongressen hålls i fyra dagar och samlar 1 500 deltagare, varav majoriteten är internationella. Arbetet att övertyga arrangörerna att välja Göteborg startade 2009 och sker i samarbete mellan Göteborg & Co, Svenska Mässan, hotellen och akademin.\n– Det är inte ovanligt med lång tid från den första kontakten till att en kongress genomförs. Det visar att långsiktiga relationer är oerhört viktigt för att bli en framgångsrik mötesstad och där är samarbetet med våra forskare ovärderligt, säger Annika Hallman på Göteborg & Co Möten.

Folkhälsa

Branschinitiativ ska bidra till bättre matvanor

Livsmedelsindustrin lanserar nya mål för minskat salt- och sockerinnehåll samt tydligare energimärkning på förpackningar. Satsningen bygger på frivilliga åtaganden med sikte på 2030.

Nina Granberg 11 februari, 2026 • Uppdaterades 13 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står fyra branschorganisationer, däribland Livsmedelsföretagen. Totalt har 14 företag hittills anslutit sig, vilket motsvarar omkring 15 procent av den svenska livsmedelsindustrin, skriver Livsmedel i fokus.

Åtagandena omfattar sötade smaksatta mjölkprodukter, matbröd, glass samt kaffebröd, kex och kakor. Målen handlar dels om sänkta halter av salt och fritt socker, dels om krav på energimärkning per portion eller styck på framsidan av förpackningen.

Enligt Livsmedelsföretagen är satsningen en fortsättning på tidigare frivilligt reformuleringsarbete, som Redusalt och Fullkornsfrämjandet. Som exempel lyfts att sockerfri läsk i dag står för cirka 60 procent av försäljningen samt att salthalten i bröd och charkprodukter redan har minskat med 20–25 procent.

Ytterligare frivilliga åtaganden är aviserade till senare under året, bland annat för charkprodukter och förpackade maträtter. Branschorganisationerna betonar samtidigt att samverkan med dagligvaruhandel och restaurangsektor är nödvändig för att nå bredare effekter på matvanor och folkhälsa.

Läs mer HÄR.

Kostråd & riktlinjer

Livsmedelsverket utreder förändrade regler för Nyckelhålet

Livsmedelsverket inleder nu dialoger om en möjlig ändring av föreskrifterna för Nyckelhålet. Bakgrunden är arbetet med att uppdatera märkningens kriterier, där frågan om att tillåta andra liknande nutritionsmärkningar i Sverige har aktualiserats.

Nina Granberg 11 februari, 2026 • Uppdaterades 12 februari, 2026 • 1 minuts läsning

I dag är Nyckelhålet, med vissa undantag, den enda tillåtna symbolen som får användas för att kommunicera livsmedels innehåll av fett, sockerarter, salt och fiber. Under våren ska myndigheten utreda vad en eventuell regeländring skulle innebära för livsmedelsföretag, handeln och konsumenter.

– Nu följer viktiga dialoger med branschen. Vi vill lyssna in olika perspektiv och sedan lägga fram ett förslag som många förhoppningsvis kan stå bakom, säger Britta Ekman, handläggare på Livsmedelsverket.

En anledning till utredningen är att de svenska reglerna skiljer sig från övriga Norden, där flera typer av nutritionsmärkningar är tillåtna. En mer likvärdig nordisk reglering bedöms kunna förenkla för livsmedelsföretag, ett behov som också lyfts av branschaktörer.

Dialogmöten med livsmedelsföretag, branschorganisationer, handeln och konsumentorganisationer hålls under februari. En kompletterande remiss planeras att skickas ut under våren. Något beslut om förändrade föreskrifter är ännu inte fattat.