Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Kommunala verksamheter får sälja, skänka och ta emot överbliven mat

Hur är det egentligen, får en skola ta emot mat som ges bort av till exempel en butik och servera till eleverna? Eller sälja skolmat … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Hur är det egentligen, får en skola ta emot mat som ges bort av till exempel en butik och servera till eleverna? Eller sälja skolmat som blivit över? Svaret är ja, det går bra – men den som skänker, säljer eller serverar maten ansvarar för att den är säker att äta.

Det viktigaste är förstås att arbeta för att minska matsvinnet så tidigt som möjligt i livsmedelskedjan, till exempel redan i livsmedelsindustrin och i handeln. Men ibland blir det ändå mat över, inte minst i kök och restauranger inom vård, skola och omsorg. Då kan det finnas möjlighet att sälja överbliven mat exempelvis till föräldrar och lärare, som ett led i arbetet för att minska matsvinnet.

– Vi får många frågor om det är tillåtet för kommunerna att skänka, sälja och ta emot överbliven mat och vill gärna förtydliga att det går bra. Det är roligt att se att det finns ett intresse för att arbeta med att minska matsvinnet, säger Anna Wedholm, teamchef på Livsmedelsverket.

Oavsett om mat ska säljas eller skänkas bort, måste den vara säker att äta. Om maten hanterats och förvarats på ett bra sätt så kan den skänkas eller säljas så länge den är tjänlig. Mat som är märkt med sista förbrukningsdag får däremot inte säljas efter att det datumet har passerat. Men oftast är maten märkt med bäst-före-datum och då gäller att maten får säljas, på företagets ansvar, så länge den är säker. En kommunal verksamhet som tar emot mat, oavsett om man har fått eller köpt varorna, ansvarar för att den är säker att äta när den sedan serveras.

Att halvera det globala matsvinnet per person till år 2030, och att minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd, är ett av målen som Sverige har åtagit sig att arbeta för inom Agenda 2030.

– Minskar matsvinnet så minskar matens miljöpåverkan, men det är också en ekonomisk fråga; om vi minskar matavfallet med bara 20 procent innebär det en samhällsekonomisk vinst på 10–16 miljarder kronor per år. Det finns många goda exempel på kommuner som arbetar med svinn-frågan, och deras framgångar är verkligen inspirerande, säger Anna Wedholm.

Finns det då inga hakar med att skänka bort överbliven mat? Jo, om en kommun börjar sälja eller skänka mat kan det innebära en förändring i verksamheten och det betyder att livsmedelskontrollen behöver informeras. Kommunen ansvarar också för att en säljverksamhet inte kommer i konflikt med konkurrens- och upphandlingsregler.

Skillnaden mellan bäst-före-datum och sista-förbrukningsdag

Källa: Livsmedelsverket



Folkhälsa

Fler unga väljer kött för protein och hälsa

Unga i Sverige ser allt mer kött som en del av en hälsosam kost. Samtidigt minskar andelen som följer strikt vegetariska kostmönster.

Nina Granberg 18 mars, 2026 Uppdaterades 19 mars, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock_798196498

Foto: AdobeStock

Enligt en undersökning från Ungdomsbarometern, gjord på uppdrag av Svenskt Kött, uppger 54 procent av unga att kött påverkar deras hälsa positivt, medan endast 9 procent anser att påverkan är negativ. Kött har också blivit ett vanligare inslag i ungas kost de senaste åren.

Andelen unga som äter kött flera gånger i veckan har ökat markant sedan 2018. I dag uppger 78 procent att de äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen, jämfört med 57 procent 2018.

– Den här generationen är mer pragmatisk och tänker mer på sin egen hälsa. Det handlar inte om att tokäta kött men att se det som en naturlig del av en näringsrik kost vid sidan av vegetabilier, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, i en artikel i Livsmedel i fokus.

Samtidigt minskar andelen unga som följer strikt vegetariska kostmönster. Andelen som uppger att de äter enbart vegetariskt har sjunkit från 9 till 3 procent sedan 2019, och endast 1 procent anger att de äter helt veganskt.

IMG_1612
Ungdomsbarometern 2026

Enligt Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, handlar utvecklingen om ett bredare värderingsskifte.

– Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av ideologiska kostidentiteter, säger hon och tillägger:

– Det finns ett stort fokus på protein bland dagens unga. Kött kopplas starkt till både protein, träning och välmående, och det är tjejerna som står för den största förflyttningen.

Förtroende för produktionen spelar också en roll. Många uppger att svenskt kött står för trygghet och kontroll över hur maten produceras.

– Dagens unga är morgondagens konsumenter och barnfamiljer. Hur de ser på mat, kött och svenskt ursprung i dag kommer att påverka hur den svenska livsmedelskonsumtionen utvecklas framöver, säger Isabel Moretti.

Läs mer om undersökningen HÄR.

Ungdomsbarometern har studerat måltidsvanor, kostpreferenser och relationen till hälsa i åldersgruppen 15-24. I årets undersökning deltog 15 000 personer. På uppdrag av Svenskt Kött har man i år även undersökt ungas relation till kött och syn på svensk- och närproducerade livsmedel.



Kostråd & riktlinjer

Norrbotten behåller stoppljusmodell – lyfter lokala råvaror

När Region Norrbotten uppdaterar sina kostråd väljer man en lite annorlunda väg. Stoppljusmodellen behålls och kompletteras med vägledning för matval i butik. Lokala livsmedel lyfts också fram.

Nina Granberg 18 mars, 2026 Uppdaterades 19 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1615

Foto: Emma Bergström Wuolo

Region Norrbotten har uppdaterat sina regionala kostråd efter Livsmedelsverkets revidering 2025. Till skillnad från de nationella råden, där matpyramiden nu står i fokus, har regionen valt att behålla det visuella verktyget Hitta ditt sätt med stoppljusmodell.

Råden kompletteras också med Handla rätt, en vägledning som ska underlätta val i butik.

– Både stoppljusmodellen och ”Handla rätt” har fått mycket uppskattning sen vi först tog fram kostråden 2019, så det kändes naturligt att ha kvar liknande utformning även nu efter uppdateringen, säger Malin Sand, leg. dietist och folkhälsostrateg i Region Norrbotten.

Visuellt stöd i samtal om matvanor

Stoppljusmodellen används som ett konkret verktyg i samtal om matvanor, där fokus ligger på att främja hälsosamma val snarare än att betona begränsningar.

Modellen bygger på nivåerna mer, byt till och mindre och är tänkt att underlätta små, genomförbara förändringar i vardagen.

Enligt Malin Sand kan modellen bidra till ett mer positivt förhållningssätt i samtal om kost, där ökat intag av livsmedel i den gröna kategorin ofta leder till att intaget av sådant i den röda kategorin minskar.

Lyfter lokala råvaror 

En tydlig regional anpassning är att kostråden lyfter fram livsmedel från Norrbotten och Sverige som alternativ till importerade produkter.
– Ett konkret exempel är att ersätta importerade livsmedel som kött och mejerivaror med råvaror från Norrbotten eller övriga Sverige, då de generellt håller en hög nivå när det gäller miljöhänsyn, djurvälfärd och livsmedelssäkerhet, vilket gör dessa val särskilt relevanta. Andra exempel som inte lika många känner till, är att vi tillverkar rybsolja i Norrbotten, vilket kan ersätta andra importerade växtbaserade matfetter, säger Malin Naess, samordnare för Norrbottens livsmedelsstrategi vid Länsstyrelsen Norrbotten.

Syftet är att kombinera hälsomässiga och miljömässiga perspektiv, men också att stärka den lokala livsmedelsproduktionen och regionens långsiktiga försörjningsberedskap.

Frame 53
Malin Naess & Malin Sand

Brett hållbarhetsperspektiv

I de regionala råden integreras hälsa, klimat och livsmedelsproduktion i ett gemensamt budskap. Tanken är att olika ingångar ska göra det lättare för fler att ta till sig råden.

Enligt Malin Sand kan olika individer motiveras av olika perspektiv, där vissa främst tar till sig hälsobudskap medan andra drivs mer av klimatfrågor.

Verktyg även i vårdmötet

Råden riktar sig till allmänheten men är också tänkta att fungera som ett stöd i hälso- och sjukvården. De kan användas i samtal om matvanor och bidra till att inkludera hållbarhetsperspektivet i vårdmötet.

Materialet innehåller även utrymme för individen att formulera egna förändringsmål.

Offentlig måltidsverksamhet kan dessutom använda råden som stöd, till exempel genom att synliggöra dem i matsalar, där de ligger i linje med regionala beslut om ökad andel lokal mat.

Mer om Norrbottens kostråd HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.