Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Kommunala verksamheter får sälja, skänka och ta emot överbliven mat

Hur är det egentligen, får en skola ta emot mat som ges bort av till exempel en butik och servera till eleverna? Eller sälja skolmat … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Hur är det egentligen, får en skola ta emot mat som ges bort av till exempel en butik och servera till eleverna? Eller sälja skolmat som blivit över? Svaret är ja, det går bra – men den som skänker, säljer eller serverar maten ansvarar för att den är säker att äta.

Det viktigaste är förstås att arbeta för att minska matsvinnet så tidigt som möjligt i livsmedelskedjan, till exempel redan i livsmedelsindustrin och i handeln. Men ibland blir det ändå mat över, inte minst i kök och restauranger inom vård, skola och omsorg. Då kan det finnas möjlighet att sälja överbliven mat exempelvis till föräldrar och lärare, som ett led i arbetet för att minska matsvinnet.

– Vi får många frågor om det är tillåtet för kommunerna att skänka, sälja och ta emot överbliven mat och vill gärna förtydliga att det går bra. Det är roligt att se att det finns ett intresse för att arbeta med att minska matsvinnet, säger Anna Wedholm, teamchef på Livsmedelsverket.

Oavsett om mat ska säljas eller skänkas bort, måste den vara säker att äta. Om maten hanterats och förvarats på ett bra sätt så kan den skänkas eller säljas så länge den är tjänlig. Mat som är märkt med sista förbrukningsdag får däremot inte säljas efter att det datumet har passerat. Men oftast är maten märkt med bäst-före-datum och då gäller att maten får säljas, på företagets ansvar, så länge den är säker. En kommunal verksamhet som tar emot mat, oavsett om man har fått eller köpt varorna, ansvarar för att den är säker att äta när den sedan serveras.

Att halvera det globala matsvinnet per person till år 2030, och att minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd, är ett av målen som Sverige har åtagit sig att arbeta för inom Agenda 2030.

– Minskar matsvinnet så minskar matens miljöpåverkan, men det är också en ekonomisk fråga; om vi minskar matavfallet med bara 20 procent innebär det en samhällsekonomisk vinst på 10–16 miljarder kronor per år. Det finns många goda exempel på kommuner som arbetar med svinn-frågan, och deras framgångar är verkligen inspirerande, säger Anna Wedholm.

Finns det då inga hakar med att skänka bort överbliven mat? Jo, om en kommun börjar sälja eller skänka mat kan det innebära en förändring i verksamheten och det betyder att livsmedelskontrollen behöver informeras. Kommunen ansvarar också för att en säljverksamhet inte kommer i konflikt med konkurrens- och upphandlingsregler.

Skillnaden mellan bäst-före-datum och sista-förbrukningsdag

Källa: Livsmedelsverket



Folkhälsa

Brittiska forskare vill se varningstexter på bacon och skinka

Charkprodukter borde märkas med varningstexter liknande dem på cigarettpaket. Det menar en grupp brittiska forskare som varnar för de cancerframkallande ämnena i processat kött. Det rapporterar brittiska The Guardian.

Nina Granberg 24 november, 2025 Uppdaterades 24 november, 2025 3 minuters läsning
IMG_1268

Foto: AdobeStock

Det är nu tio år sedan Världshälsoorganisationens (WHO) cancerforskningsinstitut, IARC, klassade processat kött som cancerframkallande för människor. Trots det innehåller, enligt forskarna, omkring 90–95 procent av bacon och skinka i brittiska butiker fortfarande nitriter, som tillsätts för att ge produkterna sin rosa färg och förlänga hållbarheten.

54 000 cancerfall kopplas till passivitet

Forskargruppen, där flera av experterna bakom WHO:s ursprungliga bedömning ingår, uppskattar att 54 000 britter har utvecklat tarmcancer till följd av bristande åtgärder mot nitriter. Kostnaden för den brittiska sjukvården beräknas till tre miljarder pund.

I ett brev till hälsoministern Wes Streeting kräver forskarna, samlade i nätverket Coalition Against Nitrites, att varningstexter införs på förpackningar och att nitriter fasas ut ur köttproduktionen.

– Konsumenter har rätt till tydlig information. De flesta vet inte att WHO placerar nitritbehandlat kött i samma carcinogena kategori som tobak och asbest, säger Denis Corpet, professor emeritus i livsmedelssäkerhet och nutrition vid universitetet i Toulouse, till The Guardian.

Enligt WHO ökar varje 50-gramsportion av processat kött som äts dagligen risken för kolorektal cancer med omkring 18 procent.

Även World Cancer Research Fund (WCRF) konstaterar att sambandet är tydligt:

– Det finns klara bevis för att konsumtion av processat kött ökar risken för kolorektal cancer, säger Kate Oldridge-Turner, policychef på WCRF, till The Guardian.

Hon stödjer inte kravet på varningstexter men menar att kostråd bör uppmuntra till begränsad konsumtion av processat kött och bättre tillgång till hälsosamma alternativ, särskilt i skolor och offentlig sektor.

Tio år utan åtgärder

En annan av brevets undertecknare, Chris Elliott, professor i livsmedelssäkerhet och tidigare regeringsrådgivare, är starkt kritisk:

– Tio år efter WHO:s varning har regeringen gjort i princip ingenting för att minska exponeringen för nitriter, ämnen som gör köttet rosa och hållbart men som också kan bilda nitrosaminer, föreningar som är kända för att orsaka cancer.

En talesperson för det brittiska hälsodepartementet uppger att frågan fortfarande är omtvistad:

– Livsmedelsmyndigheten (FSA) har varit tydlig med att sambandet mellan nitrater, nitriter och cancer fortfarande är oklart, säger departementet till The Guardian.

Anna Ottosson, svensk dietist och expert på mat och cancer, menar det är viktigt att sätta in frågan om varningstexter i ett större sammanhang.

– Varningstexter på livsmedel kan ha en funktion för att öka konsumenternas medvetenhet, men det är avgörande att ansvaret placeras där det faktiskt hör hemma: i produktionen, regelverket och de restriktioner som styr användningen av skadliga komponenter i livsmedel. Detta för att främja hållbara och hälsosamma matvanor med syftet att göra det enkelt för konsumenter att välja mat som gynnar hälsan, säger hon.

Fakta: Nitriter och processat kött

Vad är nitriter?

Nitriter (E249–E250) är konserveringsmedel som används i charkprodukter som bacon, skinka och korv. De skyddar mot bakterietillväxt och ger köttet en rosa färg. Samtidigt kan nitriter bilda nitrosaminer – ämnen som i vissa fall är cancerframkallande.

WHO:s klassificering

År 2015 slog WHO:s cancerforskningsinstitut, IARC, fast att processat kött är cancerframkallande för människor (grupp 1). Rött kött klassas som troligen cancerframkallande (grupp 2A).

Livsmedelsverkets råd

Livsmedelsverket skiljer mellan rött kött (nöt, gris, lamm) och processat kött (bacon, korv, skinka, salami).

Vuxna bör äta högst 500 gram tillagat rött kött per vecka, inklusive charkprodukter, och särskilt begränsa de processade produkterna, framför allt de som innehåller nitrit eller är rökta.

Källa: Livsmedelsverket, WHO/IARC, World Cancer Research Fund


Dela artikeln

+ Produktnyheter

Nya timbaler ska öka matglädjen för personer med dysfagi

Ett nytt sortiment timbaler utvecklade för personer med tugg- och sväljsvårigheter lanseras nu med målet att minska undernäring och öka livskvaliteten. Produkterna har len konsistens, god smak och ett aptitligt utseende som gör måltiden mer lik den normala.

Nina Granberg 19 november, 2025 Uppdaterades 20 november, 2025 1 minuts läsning
IMG_1266

Foto: Pressbild

– Målet är att minska undernäringen och öka livskvaliteten för alla med dysfagi, säger Henrik Mauritzon, grundare av BrandEye som nu lanserar det nya sortimentet 

Undernäring är ett utbrett problem bland äldre, särskilt på vård- och omsorgsboenden där upp till 87 procent har någon form av dysfagi. Aptitlig mat och en social måltidssituation minskar risken för undernäring, men många med dysfagi utesluts fortfarande från gemenskapen kring matbordet.

– Det är svårt för oss som äter normalkost att förstå hur mycket det betyder att få mat som känns igen och smakar gott. Det väcker matglädjen och skapar samhörighet vid bordet, säger Anna Philipsson, kostansvarig och utbildare inom konsistensanpassad kost på BrandEye..

De nya timbalerna är svenskproducerade i Helsingborg, tillverkade av svenskt kött och fågel samt MSC- eller ASC-märkt fisk och skaldjur. Sortimentet omfattar ett 30-tal produkter, från fiskfilé- och köttbullstimbaler till grönsaksvarianter som ärttimbal i ärtskida och en gelétomat som ger färg och form på tallriken.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.