Folkhälsa

Kommunala verksamheter får sälja, skänka och ta emot överbliven mat

Hur är det egentligen, får en skola ta emot mat som ges bort av till exempel en butik och servera till eleverna? Eller sälja skolmat … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Hur är det egentligen, får en skola ta emot mat som ges bort av till exempel en butik och servera till eleverna? Eller sälja skolmat som blivit över? Svaret är ja, det går bra – men den som skänker, säljer eller serverar maten ansvarar för att den är säker att äta.

Det viktigaste är förstås att arbeta för att minska matsvinnet så tidigt som möjligt i livsmedelskedjan, till exempel redan i livsmedelsindustrin och i handeln. Men ibland blir det ändå mat över, inte minst i kök och restauranger inom vård, skola och omsorg. Då kan det finnas möjlighet att sälja överbliven mat exempelvis till föräldrar och lärare, som ett led i arbetet för att minska matsvinnet.

– Vi får många frågor om det är tillåtet för kommunerna att skänka, sälja och ta emot överbliven mat och vill gärna förtydliga att det går bra. Det är roligt att se att det finns ett intresse för att arbeta med att minska matsvinnet, säger Anna Wedholm, teamchef på Livsmedelsverket.

Oavsett om mat ska säljas eller skänkas bort, måste den vara säker att äta. Om maten hanterats och förvarats på ett bra sätt så kan den skänkas eller säljas så länge den är tjänlig. Mat som är märkt med sista förbrukningsdag får däremot inte säljas efter att det datumet har passerat. Men oftast är maten märkt med bäst-före-datum och då gäller att maten får säljas, på företagets ansvar, så länge den är säker. En kommunal verksamhet som tar emot mat, oavsett om man har fått eller köpt varorna, ansvarar för att den är säker att äta när den sedan serveras.

Att halvera det globala matsvinnet per person till år 2030, och att minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd, är ett av målen som Sverige har åtagit sig att arbeta för inom Agenda 2030.

– Minskar matsvinnet så minskar matens miljöpåverkan, men det är också en ekonomisk fråga; om vi minskar matavfallet med bara 20 procent innebär det en samhällsekonomisk vinst på 10–16 miljarder kronor per år. Det finns många goda exempel på kommuner som arbetar med svinn-frågan, och deras framgångar är verkligen inspirerande, säger Anna Wedholm.

Finns det då inga hakar med att skänka bort överbliven mat? Jo, om en kommun börjar sälja eller skänka mat kan det innebära en förändring i verksamheten och det betyder att livsmedelskontrollen behöver informeras. Kommunen ansvarar också för att en säljverksamhet inte kommer i konflikt med konkurrens- och upphandlingsregler.

Skillnaden mellan bäst-före-datum och sista-förbrukningsdag

Källa: Livsmedelsverket

Debatt

Obesitas är en kronisk sjukdom: varför behandlar vi den fortfarande som ett tillfälligt problem?

Apoteket kan vara den saknade länken i en vårdmodell som idag brister i uppföljning och kontinuitet. Det menar dietisten Sara Bussqvist.

Sara Bussqvist 6 augusti, 2026 • Uppdaterades 10 augusti, 2026 • 3 minuters läsning

Obesitasvården står inför ett paradigmskifte. Nya läkemedel och ökad kunskap har förändrat synen på obesitas från ett livsstilsproblem till en kronisk sjukdom med biologiska, beteendemässiga och miljömässiga orsaker. Trots det präglas stora delar av vården fortfarande av ett kortsiktigt synsätt – där viktnedgång betraktas som målet, snarare än början på en livslång behandling. Medan behandlingsmöjligheterna utvecklas snabbt har vårdmodellerna inte följt med.

Viktnedgång är inte mållinjen

Viktnedgång ses alltför ofta som slutpunkten för behandlingen, när det i själva verket är starten på ett långt behandlingsförlopp. Följdsjukdomar, näringsstatus, psykisk hälsa och beteendestöd kräver fortsatt uppmärksamhet långt efter att behandlingen inletts.

Snabb viktnedgång till följd av bariatrisk kirurgi eller läkemedelsbehandling förändrar kroppen på sätt som kosten ensam inte kan kompensera för. En betydande del av viktnedgången vid läkemedelsbehandling kan bestå av förlust av muskelmassa. Brister på vitaminer och mineraler uppstår på ett förutsägbart sätt men fångas inte alltid upp i tid – det som inom näringsforskningen kallas 'dold hunger' – ett tillstånd där kaloriintaget verkar tillräckligt, men kroppen ändå saknar de mikronäringsämnen den behöver.

Obesitas förekommer dessutom sällan isolerat. Många patienter lever parallellt med diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller psykisk ohälsa. Långsiktiga resultat handlar därför inte bara om antalet förlorade kilo, utan om huruvida patienten kan hålla sin näringsstatus i balans och behålla kontakten med vården över tid.

Skam är ett medicinskt hinder

Många patienter upplever fortfarande sin obesitas som ett personligt misslyckande. Motgångar under behandlingen tolkas i moraliska snarare än kliniska termer. Patienter uteblir från uppföljning, drar sig från besök eller slutar ta sina läkemedel och kosttillskott. Kroniska sjukdomar kräver kontinuerlig kontakt med vården – skam bryter ner den kontakten. Vårdstrukturerna förstärker ofta problemet utan att ha för avsikt att göra det: systemet är uppbyggt kring enskilda behandlingstillfällen, och framgång mäts alltför ofta i kilo snarare än i hållbar hälsa.

Apoteket kan fylla en stor lucka

Ansvaret för den långsiktiga obesitasvården riskerar att splittras mellan olika vårdgivare. Nutritionsuppföljning, behandlingsstöd och löpande patientkontakt hamnar lätt mellan stolarna. Det är precis här apoteket kan spela en mycket större roll.

Apotekspersonalen tillhör de mest lättillgängliga vårdgivarna och är ofta en av de få vårdkontakter som faktiskt finns kvar under ett långt behandlingsförlopp. Deras roll handlar redan om betydligt mer än att lämna ut recept – dagligen hjälper de patienter att följa sina behandlingar, fångar upp biverkningar och stöttar dem genom komplexa läkemedelsregimer. Vid kroniska sjukdomar som diabetes och högt blodtryck är den typen av långsiktigt stöd redan en självklar del av apotekets arbete. Obesitasvården förtjänar samma synsätt – inte för att ersätta läkare eller dietister, utan för att säkra den kontinuitet som idag saknas.

Kronisk sjukdom kräver kronisk vård

Nästa fas i obesitasvården avgörs av om vården klarar att följa patienten även efter den första behandlingsinsatsen. Det kräver bättre uppföljning, tätare samverkan mellan professioner och ett större fokus på patientens långsiktiga hälsa än på siffran på vågen. Apoteket kan spela en avgörande roll i det arbetet – som en av vårdens mest tillgängliga aktörer, med möjlighet att stärka följsamhet och identifiera nutritionsrisker tidigt. Först när vårdsystemet tar ansvar för hela patientresan kan vi säga att vi behandlar obesitas som den kroniska sjukdom den faktiskt är.

Sara Bussqvist är leg. dietist och produktspecialist hos FitForMe, Sverige som erbjuder kosttillskott inom överviktsvård.

Kalkyler & Verktyg

Nya näringsvärden i Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har publicerat en ny version av Livsmedelsdatabasen med reviderade näringsvärden för ett stort antal livsmedel. Bland nyheterna finns analyser från projektet ”Fetter, mejerier och ägg 2025” samt kompletterande data om frukt och grönsaker från de norska och danska livsmedelsdatabaserna.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 • 1 minuts läsning

Livsmedelsverket uppdaterar årligen databasen genom egna analysprojekt. I årets version ingår bland annat ägg, kyld vaniljsås, gräddersättningsprodukter, kakaosmör, kokosmjölk samt olika matfetter,...