Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Kommunala verksamheter får sälja, skänka och ta emot överbliven mat

Hur är det egentligen, får en skola ta emot mat som ges bort av till exempel en butik och servera till eleverna? Eller sälja skolmat … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Hur är det egentligen, får en skola ta emot mat som ges bort av till exempel en butik och servera till eleverna? Eller sälja skolmat som blivit över? Svaret är ja, det går bra – men den som skänker, säljer eller serverar maten ansvarar för att den är säker att äta.

Det viktigaste är förstås att arbeta för att minska matsvinnet så tidigt som möjligt i livsmedelskedjan, till exempel redan i livsmedelsindustrin och i handeln. Men ibland blir det ändå mat över, inte minst i kök och restauranger inom vård, skola och omsorg. Då kan det finnas möjlighet att sälja överbliven mat exempelvis till föräldrar och lärare, som ett led i arbetet för att minska matsvinnet.

– Vi får många frågor om det är tillåtet för kommunerna att skänka, sälja och ta emot överbliven mat och vill gärna förtydliga att det går bra. Det är roligt att se att det finns ett intresse för att arbeta med att minska matsvinnet, säger Anna Wedholm, teamchef på Livsmedelsverket.

Oavsett om mat ska säljas eller skänkas bort, måste den vara säker att äta. Om maten hanterats och förvarats på ett bra sätt så kan den skänkas eller säljas så länge den är tjänlig. Mat som är märkt med sista förbrukningsdag får däremot inte säljas efter att det datumet har passerat. Men oftast är maten märkt med bäst-före-datum och då gäller att maten får säljas, på företagets ansvar, så länge den är säker. En kommunal verksamhet som tar emot mat, oavsett om man har fått eller köpt varorna, ansvarar för att den är säker att äta när den sedan serveras.

Att halvera det globala matsvinnet per person till år 2030, och att minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd, är ett av målen som Sverige har åtagit sig att arbeta för inom Agenda 2030.

– Minskar matsvinnet så minskar matens miljöpåverkan, men det är också en ekonomisk fråga; om vi minskar matavfallet med bara 20 procent innebär det en samhällsekonomisk vinst på 10–16 miljarder kronor per år. Det finns många goda exempel på kommuner som arbetar med svinn-frågan, och deras framgångar är verkligen inspirerande, säger Anna Wedholm.

Finns det då inga hakar med att skänka bort överbliven mat? Jo, om en kommun börjar sälja eller skänka mat kan det innebära en förändring i verksamheten och det betyder att livsmedelskontrollen behöver informeras. Kommunen ansvarar också för att en säljverksamhet inte kommer i konflikt med konkurrens- och upphandlingsregler.

Skillnaden mellan bäst-före-datum och sista-förbrukningsdag

Källa: Livsmedelsverket



Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_1549146029

Foto: AdobeStock

56 procent av de vuxna i Norden har övervikt eller obesitas, liksom vart femte barn. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

  • Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna.
  • Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden.
  • Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer.
  • Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland.
  • Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder.
  • Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

  • Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
  • Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
  • Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

  • Sänkt moms på frukt och grönsaker
  • Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
  • Reklambegränsningar riktade till barn
  • Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023


Dela artikeln

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_1759119640

Foto: AdobeStock

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.