Tidningen Dietisten

3 skäl att prenumerera på Dietisten

Nu är det en månad sedan vi berättade om lanseringen av en ny tidskrift, Dietisten. Och vilket positivt mottagande initiativet har fått. Många är nyfikna … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Nu är det en månad sedan vi berättade om lanseringen av en ny tidskrift, Dietisten. Och vilket positivt mottagande initiativet har fått. Många är nyfikna och välkomnar möjligheten att få tillgång till en modern tidskrift riktade direkt till sig. Tack för alla uppmuntrande ord – det sporrar oss!

Det är påtagligt att dietisten är mån om att hålla sig à jour inom sitt kompetensområde och ser ett värde av att det nu kommer en oberoende tidskrift med information och kunskap utifrån evidens och vetenskap. Gensvaret från kolleger från systerprofessioner inom kost och nutrition har likaså varit mycket positivt.

Hur resonerar då våra blivande prenumeranter?

Utifrån kommentarer vi har fått noterar vi följande förhoppningar:

Ökad tillgång på aktuell och användbar information och kunskap

Spegla det stora yrkesspektrum som ryms inom kåren

”Uppfriskande med en ny tidskrift inom kost och nutrition!”

Att tidskriften dessutom tillhandahålls utan kostnad med en modern layout gör ju inte saken sämre…

Vi kommer att göra vårt yttersta för att försöka leva upp till ställda förhoppningar.

Har du ännu inte tagit del av erbjudandet om en gratisprenumeration?

Du når enkelt anmälningsformuläret genom att klicka på länk-knappen här nedan.

Jag vill prenumerera

Diabetes

Kost och träning gav remission vid tidig typ 2-diabetes

Drygt hälften av deltagarna uppnådde diabetesremission efter ett program med energireducerad kost och strukturerad träning. Samtidigt minskade fettmassan medan muskelmassan bevarades. Det visar en ny randomiserad studie av yngre vuxna med typ 2-diabetes.

Redaktionen 9 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Typ 2-diabetes som debuterar tidigt i livet kan innebära snabbare försämring av blodsockerkontrollen och tidigare komplikationer. I studien RESET for Remission undersökte forskare i Storbritannien och Kanada om en kombination av kostbehandling och träning kunde leda till remission hos denna grupp. Resultaten presenterades vid EASD-kongressen i Milano och publicerades i The Lancet Regional Health – Americas.

Kostersättning och regelbunden träning

Studien omfattade 96 personer i åldern 18–45 år med obesitas och typ 2-diabetes, utan insulinbehandling. Deltagarna lottades till sedvanlig vård eller ett intensivt program.

Programmet inleddes med tolv veckors energireducerad kost och träning, följt av tolv veckor med fokus på viktstabilisering. Kostersättning och återintroduktion av vanlig mat kombinerades med både styrke- och konditionsträning.

Upplägget hade utformats för att undersöka såväl diabetesremission som effekter på bland annat hjärtfunktion och kroppssammansättning.

Remission hos 54 procent

Efter 24 veckor hade 27 av 50 deltagare i interventionsgruppen, 54 procent, uppnått remission. I kontrollgruppen var motsvarande resultat två av 46, cirka fyra procent.

Remission definierades som HbA1c under 48 mmol/mol och minst tolv veckor utan blodsockersänkande läkemedel. Resultaten visade också minskad fettmassa med bevarad muskelmassa – en relevant aspekt vid behandling som innebär snabb viktnedgång.

För dietister väcker studien frågor om hur kostbehandling och fysisk träning kan samordnas när målet är både viktnedgång och bibehållen fysisk funktion.

Studien jämförde dock hela programmet med sedvanlig vård. Det går därför inte att avgöra hur mycket just träningen bidrog till resultaten. Uppföljningen var dessutom begränsad till 24 veckor, och forskarna efterlyser längre studier. Resultaten visar remission vid uppföljningen, vilket inte innebär att sjukdomen är permanent botad.

Källa: European Association for the Study of Diabetes (EASD), presentation av RESET for Remission, 30 september 2026. The Lancet Regional Health – Americas, 2026. Läs presentationen av studien.

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...