IBS – ny studie lyfter fram oprövad diet
Upp emot 25 procent av befolkningen har IBS-liknande magtarmbesvär. Men hur bästa behandlingen ser ut är komplext och individuellt baserat. Traditionella livsstilsråd, läkemedel och FODMAP-diet är vanliga behandlingsmetoder. Men kan en lågkolhydratkost vara ett effektivt alternativ? En ny svensk studie som snart publiceras i The Lancet Gastroenterology & Hepatology tyder på det.
Det brukar sägas att folksjukdomen IBS (irritable bowel syndrome på engelska) drabbar en av fem i Sverige. Nya diagnoskriterier har dock gjort att färre får diagnosen i dag.
– Man har skärpt kriterierna vilket innebär att prevalensen sjunkit. Nu måste man ha regelbunden uttalad smärta. De senaste prevalenssiffrorna i Sverige visar att ungefär 5 procent uppfyller diagnoskriterierna för IBS, säger Sanna Nybacka, legitimerad dietist och disputerad forskare vid Mag- och tarm laboratoriet vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Drabbas fler i dag?
– Det är väldigt svårt att säga. Vi tror att det är ett problem som alltid funnits, men som uppmärksammas mer nu och fler söker hjälp i dag. I det moderna samhället accepterar man inte på samma sätt att leva med den här typen av magbesvär.
Symtom vid IBS kan vara buksmärta, uppblåsthet, gaser, och förändringar i avföringsvanor. Symtomen varierar dock mellan individer och kan uppstå i skov.
Men hur vet man vad som är normalt och inte?
– Att man kan bli gasig i magen när man ätit ärtsoppa eller får lite ont i magen när man ätit en hel pizza är normalt. Men har man avföring färre än tre gånger per vecka eller fler än tre gånger per dag så är det inte normalt. Återkommande smärta, mer än en gång i veckan är inte heller normalt.
Sanna har forskat om IBS sedan 2016 och disputerade för tre år sedan på en avhandling om olika aspekter av kostbehandling och födoämnesintolerans vid IBS. Hon har precis avslutat en studie som pekar mot att en lågkolhydrat-diet kan vara en effektiv behandlingsmetod.
Syftet med den randomiserade interventionsstudien var att undersöka vilken av tre behandlingsstrategier som var mest effektiv. Drygt 300 vuxna deltog i studien som totalt pågick i sex månader. Alla hade blivit diagnosticerade med någon form av IBS. Samtliga hade måttliga till starka symtom.
Grupp ett fick en ”optimal läkemedelsbehandling”, det vill säga läkemedel utifrån vilka symtom som var besvärligast. Grupp två fick en kombination av traditionella livsstilsråd med fokus på ätbeteendet tillsammans med låg FODMAP-diet. Grupp tre fick en diet som var låg på kolhydrater, men hög på både protein och fett. Dieten innehöll också mycket fibrer enligt rekommendationerna.
I det moderna samhället accepterar man inte på samma sätt att leva med den här typen av magbesvär.
Sanna Nybacka
Vilken behandling var mest effektiv?
– Båda kostbehandlingarna var mer effektiva än läkemedlen i att lindra IBS-symtom, såsom magsmärta och uppblåsthet. Men vi trodde inte innan att lågkolhydratdieten skulle vara lika effektiv. Det är en behandling som är oprövad vid IBS. Men det visade sig att det inte var någon signifikant skillnad mellan dieterna. Det var överraskande, säger Sanna Nybacka.
Studien tyder också på att lågkolhydratdieten kan minska frekvensen av hård avföring. Kombinationsdieten däremot verkar kunna förbättra diarréfrekvensen.
– Det kan bli möjligt i framtiden att rikta rekommendationerna om man har förstoppnings- eller diarrédominans. Nästa steg som vi jobbar med nu är att undersöka vad som predicerar att man svarar väl på en sån här behandling. Kan man identifiera några faktorer hos patienten som gör att patienten svarar bättre på den ena eller andra behandlingen?
Vad är ”best practise” vad gäller behandling i dag?
– Första linjens behandling är allmänna råd om en hälsosam livsstil som följer NICE riktlinjer.Fysisk aktivitet är viktigt och kosten kommer ju med här också. Men även ätrutinerna har betydelse. Rekommendationerna är att äta regelbundet och mindre portioner. Det bör inte heller gå för lång tid mellan måltiderna. Och man ska inte stressa i sig maten, säger hon och tillägger:
– Sen är ju såklart kaffe och alkohol typiska triggers som man ska uppmärksamma patienten på.
Hur ser ni på låg FODMAP-diet?
– Vi brukar kommunicera till primärvårdsdietister att det inte är lämpligt att börja en låg FODMAP-diet om man inte har resurser att följa upp patienten på lång sikt. Risken är att när patienten börjar plockar bort vissa saker sen blir rädd för att äta vissa livsmedel. Därför behöver man verkligen stötta och ha täta avstämningar under återintroduktionsfasen. Primärvården har i dag tyvärr inte de resurserna. Så vi är faktiskt lite återhållsamma med att behandla med FODMAP i dagsläget.
Kan läkemedel lindra besvären?
– Det finns i dag effektiva läke-medel som är riktade mot olika symtom. Har patienten till exempel mest besvär med smärta så är detta fokus för läkemedelsbehandlingen. Tyvärr har man i primärvården ibland lite dålig koll på att det finns bra läkemedel. Det behövs bättre kunskap om detta.
Hur är det att arbeta med IBS-patienter?
– Många dietister upplever att det är en patientgrupp som kan vara lite svår att arbeta med. Det kan vara en frustrerande process när patienterna kommer tillbaka och säger att det inte fungerar. Men det är viktigt att ta patienten på allvar och ge hen bekräftelse. Många med IBS har det väldigt jobbigt och magproblemen påverkar deras vardag mycket. Så man får vara lite kurator och lyssna och få dem att känna sig sedda och förstådda, tipsar Sanna Nybacka.
