Fysisk aktivitet

Yoga kan förebygga demens

En ny studie publicerad i European Review of Aging and Physical Activity visar att yogaträning kan förebygga demens. Det är mer effektivt än konditionsträning och styrketräning för positiv effekt på hjärnans kognitiva funktioner hos äldre individer.

19 september, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Styrketräning och konditionsträning visade sig ha en relativt låg positiv effekt på de kognitiva förmågorna. Å andra sidan hade yoga en något högre (måttlig) positiv effekt på hjärnans kapacitet att bearbeta och lagra information.

– Det hade vi inte väntat oss. Vi trodde att konditionsträning skulle ha en större inverkan på kognition än yoga. Om yoga vore en tablett, skulle vi som läkare överväga att förskriva den till många, säger Peter Blomstrand, läkare och en av de ledande forskarna i studien.

Även om skillnaden i effekt mellan träningstyperna inte är dramatisk är den märkbar på kort sikt för individen. En 60-åring som praktiserar yoga kan förvänta sig att uppleva en förbättring av uppmärksamhet och minne, medan den som joggar kanske inte upplever samma sak.

Forskarna går så långt som att föreslå att regelbunden yogaträning, idealiskt minst tre gånger i veckan, kan ha potential att förebygga vissa former av demens. En möjlig förklaring till yogaträningens positiva effekter på hjärnan är enligt forskarna den unika kombinationen av fysiska övningar och kontroll av andningen.

Denna kombination påverkar nervsystemet och ger en lugnande effekt på blodtryck och puls. Detta i sin tur hjälper till att hantera och motverka stress, vilket förbättrar uppmärksamhet, minne och andra kognitiva funktioner.

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 • Uppdaterades 12 december, 2025 • 2 minuters läsning

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

Sänkt moms på frukt och grönsaker
Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
Reklambegränsningar riktade till barn
Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 • Uppdaterades 11 december, 2025 • 1 minuts läsning

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA