Livsmedel

WWF lanserar Vegoguiden för hållbara gröna val

För att göra det enklare för konsumenterna att göra bättre vegoval lanserar nu WWF Vegoguiden. Syftet är att visa vilka växtbaserade varor som har lägst … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 5 minuters läsning

För att göra det enklare för konsumenterna att göra bättre vegoval lanserar nu WWF Vegoguiden. Syftet är att visa vilka växtbaserade varor som har lägst påverkan på bland annat klimatet och den biologiska mångfalden. Grönt ljus får de grova grönsakerna och baljväxterna, exempelvis ärtor, rotfrukter och potatis. Vegetabilier som nötter, kokos och avokado har högre påverkan på planeten.

Enligt WWFs SIFO-undersökning Klimatbarometern 2020 planerar en av tre svenskar att äta mer vego eller har de redan börjat äta mer vegetariskt för att minska sin klimatpåverkan.

– Det är positivt. För att vi ska klara att leva inom planetens gränser är det nödvändigt att ännu fler äter mer växtbaserat och omställningen måste gå snabbare. Med Vegoguiden vill vi hjälpa vanliga konsumenter att välja grönare och mer hållbar mat, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF.

Guiden bedömer vegoprotein, grönsaker, frukt, bär, nötter och spannmål. Med ett trafikljussystem med grönt, gult och orange ljus guidas användaren till vad som är bra att välja ofta – och vad som kan vara klokt att bara välja ibland. Bedömningen baseras på fyra hållbarhetsaspekter: klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel och vatten. Det vetenskapliga underlaget är framtaget av forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU men den sammanvägda bedömningen är gjord av WWF. Guiden ger övergripande generella råd utifrån ursprung och odlingssätt.

–En grundregel är att det bra att välja KRAV-märkt och ekologiskt när man kan. Välj grova grönsaker och baljväxter, exempelvis ärtor, rotfrukter, kål och potatis, som oftast är det bästa valet för planeten, säger Anna Richert, senior matexpert WWF.

Hon menar att begreppet ”mer och bättre vego” måste få större genomslag.

– Denna guide är till för alla, eftersom vi ju alla äter vegetabilier varje dag, som en del av en hållbar kost, fortsätter hon.

De flesta baljväxter, vegokött, spannmål, kål och rotfrukter får grönt ljus i guiden. De toppar hållbarhetsligan eftersom de generellt är väldigt resurssmarta och produktionen har låg klimatpåverkan. Svenska gröna ärtor exempelvis är klimatsmarta och billiga, liksom gula ärtor och bönor.

Vegetabilier som faller lite sämre ut i guiden är exempelvis flera sorters nötter, kokos, avokado och banan. Anledningen är bland annat risk för förlust av biologisk mångfald. Odlingen kan ske i naturligt artrika områden eller ha en hög påverkan på vattenresurserna. En annan anledning är hög klimatpåverkan för de vegetabilier som flygs till Sverige.

– Glöm inte att du som konsument har stor möjlighet att påverka vad din butik köper in. Fråga gärna efter hållbara alternativ även inom vego. Och till alla matbutiker och restauranger vill jag rikta en uppmaning: Ta nu chansen att hjälpa konsumenter att göra rätt genom att låta Vegoguiden påverka utbud och skyltning, avslutar Anna Richert.

Vegoguiden

Vegoguiden listar de vanligaste växtbaserade råvarorna och produkter från de länder Sverige importerar mest ifrån.

Guiden tar upp fyra olika kriterier för bedömning:

Klimat

Biologiska mångfald

Bekämpningsmedel

Vatten

Guiden bedömer enligt ett trafikljussystem:

Grönt med stjärna: Ät helst – Bästa valet! Låt gärna detta vara basen på tallriken.

Grönt: Ät gärna – det här är ett bra val!

Gult: Ät ibland – Här kan det finnas lite högre påverkan inom några av områdena. Låt gärna någonting annat vara basen i måltiden och ät hellre detta lite mindre ofta.

Orange: Var försiktig – Här kan det finnas ganska stora problem inom några av områdena. Ät helst inte så stora mängder, och välj gärna något annat.

Resultat:

KRAV- och ekoprodukter är generellt bättre val än grödor odlade med konstgödsel och syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel. I ekologisk odling gynnas den biologiska mångfalden. Svenska vegetabilier har ofta lägre klimatpåverkan och dessutom har Sverige striktare lagstiftning kring bekämpningsmedel än de flesta andra länder.

Baljväxter – bönor, linser och ärter – är väldigt resurssmarta och produktionen har låg klimatpåverkan. Även vegokött och bönbiffar av olika slag är bra val. Allt detta får grönt ljus i guiden.

Spannmål är generellt klimatsmarta och bland spannmålen och rotfrukterna är det endast ris, quinoa och sötpotatis som inte får grönt ljus, utan gult. Ris är ett spannmål med förhållandevis hög klimatpåverkan som kräver en hel del vatten när det odlas. Detta betyder inte att du aldrig mer ska äta ris – utan att du kanske kan testa något annat ibland, exempelvis svenska matgryn. De ekologiska motsvarigheterna får grönt ljus.

Vissa grönsaker och frukter från Europa får gult ljus, om de inte odlats ekologiskt. Det beror på att påverkan på vattenresurserna i södra Europa kan vara lite högre, att användningen av bekämpningsmedel kan vara hög eller att data saknas och i vissa fall att växthus värms upp med fossila bränslen vilket ger en högre klimatpåverkan. De ekologiska motsvarigheterna får grönt ljus.

Gurka och tomater i svenska butiker är ofta från Sverige, Spanien eller Nederländerna. I Sverige används huvudsakligen förnybara bränslen i såväl gurk- som tomatodlingar – vilket ger lägre klimatpåverkan jämfört med växthus uppvärmda med fossila bränslen. Svenska icke-ekologiska samt ekologiska gurkor och tomater får grönt ljus.

Vegetabilier som får orange ljus är exempelvis flera nötter, kokos, avokado, banan och dadlar. Det beror främst på risken för förlust av biologisk mångfald eller att de kan ha en hög påverkan på vattenresurserna. De ekologiska motsvarigheterna får gult eller grönt ljus.

Att vissa grödor får orange ljus kan också bero på att de flygimporteras. Guiden lyfter endast de grödor som vi vet flygimporteras stora delar av året. WWF uppmanar matbutiker att bara ta in grönsaker under de tider på året då de inte behöver flygimporteras. De grödor som lyfts upp i guiden är sparris, haricot verts och sockerärtor som har kort odlingssäsong i Europa och därför ofta flygs in från annat håll.

Du hittar Vegoguiden ref="https://wwf.se/vegoguiden">här.

Källa: WWF

Livsmedel

Dela artikeln

Nästa artikel

Innehållsförteckning

Dietisten Plus
Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Foto: Dietisten

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.
Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.
Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net
Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.
Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Dela artikeln

Nästa artikel

Innehållsförteckning

Folkhälsa
Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Foto: AdobeStock

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.
Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).
– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.
Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.

Folkhälsa

Dela artikeln