Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Livsmedel

WWF lanserar Vegoguiden för hållbara gröna val

För att göra det enklare för konsumenterna att göra bättre vegoval lanserar nu WWF Vegoguiden. Syftet är att visa vilka växtbaserade varor som har lägst … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 5 minuters läsning

För att göra det enklare för konsumenterna att göra bättre vegoval lanserar nu WWF Vegoguiden. Syftet är att visa vilka växtbaserade varor som har lägst påverkan på bland annat klimatet och den biologiska mångfalden. Grönt ljus får de grova grönsakerna och baljväxterna, exempelvis ärtor, rotfrukter och potatis. Vegetabilier som nötter, kokos och avokado har högre påverkan på planeten.

Enligt WWFs SIFO-undersökning Klimatbarometern 2020 planerar en av tre svenskar att äta mer vego eller har de redan börjat äta mer vegetariskt för att minska sin klimatpåverkan.

– Det är positivt. För att vi ska klara att leva inom planetens gränser är det nödvändigt att ännu fler äter mer växtbaserat och omställningen måste gå snabbare. Med Vegoguiden vill vi hjälpa vanliga konsumenter att välja grönare och mer hållbar mat, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF.

Guiden bedömer vegoprotein, grönsaker, frukt, bär, nötter och spannmål. Med ett trafikljussystem med grönt, gult och orange ljus guidas användaren till vad som är bra att välja ofta – och vad som kan vara klokt att bara välja ibland. Bedömningen baseras på fyra hållbarhetsaspekter: klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel och vatten. Det vetenskapliga underlaget är framtaget av forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU men den sammanvägda bedömningen är gjord av WWF. Guiden ger övergripande generella råd utifrån ursprung och odlingssätt.

–En grundregel är att det bra att välja KRAV-märkt och ekologiskt när man kan. Välj grova grönsaker och baljväxter, exempelvis ärtor, rotfrukter, kål och potatis, som oftast är det bästa valet för planeten, säger Anna Richert, senior matexpert WWF.

Hon menar att begreppet ”mer och bättre vego” måste få större genomslag.

– Denna guide är till för alla, eftersom vi ju alla äter vegetabilier varje dag, som en del av en hållbar kost, fortsätter hon.

De flesta baljväxter, vegokött, spannmål, kål och rotfrukter får grönt ljus i guiden. De toppar hållbarhetsligan eftersom de generellt är väldigt resurssmarta och produktionen har låg klimatpåverkan. Svenska gröna ärtor exempelvis är klimatsmarta och billiga, liksom gula ärtor och bönor.

Vegetabilier som faller lite sämre ut i guiden är exempelvis flera sorters nötter, kokos, avokado och banan. Anledningen är bland annat risk för förlust av biologisk mångfald. Odlingen kan ske i naturligt artrika områden eller ha en hög påverkan på vattenresurserna. En annan anledning är hög klimatpåverkan för de vegetabilier som flygs till Sverige.

– Glöm inte att du som konsument har stor möjlighet att påverka vad din butik köper in. Fråga gärna efter hållbara alternativ även inom vego. Och till alla matbutiker och restauranger vill jag rikta en uppmaning: Ta nu chansen att hjälpa konsumenter att göra rätt genom att låta Vegoguiden påverka utbud och skyltning, avslutar Anna Richert.

Vegoguiden

Vegoguiden listar de vanligaste växtbaserade råvarorna och produkter från de länder Sverige importerar mest ifrån.

Guiden tar upp fyra olika kriterier för bedömning:

  • Klimat
  • Biologiska mångfald
  • Bekämpningsmedel
  • Vatten
  • Guiden bedömer enligt ett trafikljussystem:

  • Grönt med stjärna: Ät helst – Bästa valet! Låt gärna detta vara basen på tallriken.
  • Grönt: Ät gärna – det här är ett bra val!
  • Gult: Ät ibland – Här kan det finnas lite högre påverkan inom några av områdena. Låt gärna någonting annat vara basen i måltiden och ät hellre detta lite mindre ofta.
  • Orange: Var försiktig – Här kan det finnas ganska stora problem inom några av områdena. Ät helst inte så stora mängder, och välj gärna något annat.
  • Resultat:

  • KRAV- och ekoprodukter är generellt bättre val än grödor odlade med konstgödsel och syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel. I ekologisk odling gynnas den biologiska mångfalden. Svenska vegetabilier har ofta lägre klimatpåverkan och dessutom har Sverige striktare lagstiftning kring bekämpningsmedel än de flesta andra länder.
  • Baljväxter – bönor, linser och ärter – är väldigt resurssmarta och produktionen har låg klimatpåverkan. Även vegokött och bönbiffar av olika slag är bra val. Allt detta får grönt ljus i guiden.
  • Spannmål är generellt klimatsmarta och bland spannmålen och rotfrukterna är det endast ris, quinoa och sötpotatis som inte får grönt ljus, utan gult. Ris är ett spannmål med förhållandevis hög klimatpåverkan som kräver en hel del vatten när det odlas. Detta betyder inte att du aldrig mer ska äta ris – utan att du kanske kan testa något annat ibland, exempelvis svenska matgryn. De ekologiska motsvarigheterna får grönt ljus.
  • Vissa grönsaker och frukter från Europa får gult ljus, om de inte odlats ekologiskt. Det beror på att påverkan på vattenresurserna i södra Europa kan vara lite högre, att användningen av bekämpningsmedel kan vara hög eller att data saknas och i vissa fall att växthus värms upp med fossila bränslen vilket ger en högre klimatpåverkan. De ekologiska motsvarigheterna får grönt ljus.
  • Gurka och tomater i svenska butiker är ofta från Sverige, Spanien eller Nederländerna. I Sverige används huvudsakligen förnybara bränslen i såväl gurk- som tomatodlingar – vilket ger lägre klimatpåverkan jämfört med växthus uppvärmda med fossila bränslen. Svenska icke-ekologiska samt ekologiska gurkor och tomater får grönt ljus.
  • Vegetabilier som får orange ljus är exempelvis flera nötter, kokos, avokado, banan och dadlar. Det beror främst på risken för förlust av biologisk mångfald eller att de kan ha en hög påverkan på vattenresurserna. De ekologiska motsvarigheterna får gult eller grönt ljus.
  • Att vissa grödor får orange ljus kan också bero på att de flygimporteras. Guiden lyfter endast de grödor som vi vet flygimporteras stora delar av året. WWF uppmanar matbutiker att bara ta in grönsaker under de tider på året då de inte behöver flygimporteras. De grödor som lyfts upp i guiden är sparris, haricot verts och sockerärtor som har kort odlingssäsong i Europa och därför ofta flygs in från annat håll.
  • Du hittar Vegoguiden ref="https://wwf.se/vegoguiden">här.

    Källa: WWF


    Dela artikeln

    Digital tidning

    Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

    I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

    Dietisten
    Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
    Aktuellt Nummer

    Dela artikeln

    Nutrition

    Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

    När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

    Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
    Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
    IMG_1028

    Foto: IMG_1028

    De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

    Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

    Synen på kött skiljer sig åt

    Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

    Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

    Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

    Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

    Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

    Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

    Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

    Politiska intressen påverkar

    Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

    Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

    Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

    Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

    • Vad är NNR2023?
      De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
    • Fokus:
      Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
    • Hälsa & hållbarhet:
      Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
    • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
      Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
    • Utmaningar:
      Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.