Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

WWF lanserar Vegoguiden för hållbara gröna val

För att göra det enklare för konsumenterna att göra bättre vegoval lanserar nu WWF Vegoguiden. Syftet är att visa vilka växtbaserade varor som har lägst … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 5 minuters läsning

För att göra det enklare för konsumenterna att göra bättre vegoval lanserar nu WWF Vegoguiden. Syftet är att visa vilka växtbaserade varor som har lägst påverkan på bland annat klimatet och den biologiska mångfalden. Grönt ljus får de grova grönsakerna och baljväxterna, exempelvis ärtor, rotfrukter och potatis. Vegetabilier som nötter, kokos och avokado har högre påverkan på planeten.

Enligt WWFs SIFO-undersökning Klimatbarometern 2020 planerar en av tre svenskar att äta mer vego eller har de redan börjat äta mer vegetariskt för att minska sin klimatpåverkan.

– Det är positivt. För att vi ska klara att leva inom planetens gränser är det nödvändigt att ännu fler äter mer växtbaserat och omställningen måste gå snabbare. Med Vegoguiden vill vi hjälpa vanliga konsumenter att välja grönare och mer hållbar mat, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF.

Guiden bedömer vegoprotein, grönsaker, frukt, bär, nötter och spannmål. Med ett trafikljussystem med grönt, gult och orange ljus guidas användaren till vad som är bra att välja ofta – och vad som kan vara klokt att bara välja ibland. Bedömningen baseras på fyra hållbarhetsaspekter: klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel och vatten. Det vetenskapliga underlaget är framtaget av forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU men den sammanvägda bedömningen är gjord av WWF. Guiden ger övergripande generella råd utifrån ursprung och odlingssätt.

–En grundregel är att det bra att välja KRAV-märkt och ekologiskt när man kan. Välj grova grönsaker och baljväxter, exempelvis ärtor, rotfrukter, kål och potatis, som oftast är det bästa valet för planeten, säger Anna Richert, senior matexpert WWF.

Hon menar att begreppet ”mer och bättre vego” måste få större genomslag.

– Denna guide är till för alla, eftersom vi ju alla äter vegetabilier varje dag, som en del av en hållbar kost, fortsätter hon.

De flesta baljväxter, vegokött, spannmål, kål och rotfrukter får grönt ljus i guiden. De toppar hållbarhetsligan eftersom de generellt är väldigt resurssmarta och produktionen har låg klimatpåverkan. Svenska gröna ärtor exempelvis är klimatsmarta och billiga, liksom gula ärtor och bönor.

Vegetabilier som faller lite sämre ut i guiden är exempelvis flera sorters nötter, kokos, avokado och banan. Anledningen är bland annat risk för förlust av biologisk mångfald. Odlingen kan ske i naturligt artrika områden eller ha en hög påverkan på vattenresurserna. En annan anledning är hög klimatpåverkan för de vegetabilier som flygs till Sverige.

– Glöm inte att du som konsument har stor möjlighet att påverka vad din butik köper in. Fråga gärna efter hållbara alternativ även inom vego. Och till alla matbutiker och restauranger vill jag rikta en uppmaning: Ta nu chansen att hjälpa konsumenter att göra rätt genom att låta Vegoguiden påverka utbud och skyltning, avslutar Anna Richert.

Vegoguiden

Vegoguiden listar de vanligaste växtbaserade råvarorna och produkter från de länder Sverige importerar mest ifrån.

Guiden tar upp fyra olika kriterier för bedömning:

  • Klimat
  • Biologiska mångfald
  • Bekämpningsmedel
  • Vatten
  • Guiden bedömer enligt ett trafikljussystem:

  • Grönt med stjärna: Ät helst – Bästa valet! Låt gärna detta vara basen på tallriken.
  • Grönt: Ät gärna – det här är ett bra val!
  • Gult: Ät ibland – Här kan det finnas lite högre påverkan inom några av områdena. Låt gärna någonting annat vara basen i måltiden och ät hellre detta lite mindre ofta.
  • Orange: Var försiktig – Här kan det finnas ganska stora problem inom några av områdena. Ät helst inte så stora mängder, och välj gärna något annat.
  • Resultat:

  • KRAV- och ekoprodukter är generellt bättre val än grödor odlade med konstgödsel och syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel. I ekologisk odling gynnas den biologiska mångfalden. Svenska vegetabilier har ofta lägre klimatpåverkan och dessutom har Sverige striktare lagstiftning kring bekämpningsmedel än de flesta andra länder.
  • Baljväxter – bönor, linser och ärter – är väldigt resurssmarta och produktionen har låg klimatpåverkan. Även vegokött och bönbiffar av olika slag är bra val. Allt detta får grönt ljus i guiden.
  • Spannmål är generellt klimatsmarta och bland spannmålen och rotfrukterna är det endast ris, quinoa och sötpotatis som inte får grönt ljus, utan gult. Ris är ett spannmål med förhållandevis hög klimatpåverkan som kräver en hel del vatten när det odlas. Detta betyder inte att du aldrig mer ska äta ris – utan att du kanske kan testa något annat ibland, exempelvis svenska matgryn. De ekologiska motsvarigheterna får grönt ljus.
  • Vissa grönsaker och frukter från Europa får gult ljus, om de inte odlats ekologiskt. Det beror på att påverkan på vattenresurserna i södra Europa kan vara lite högre, att användningen av bekämpningsmedel kan vara hög eller att data saknas och i vissa fall att växthus värms upp med fossila bränslen vilket ger en högre klimatpåverkan. De ekologiska motsvarigheterna får grönt ljus.
  • Gurka och tomater i svenska butiker är ofta från Sverige, Spanien eller Nederländerna. I Sverige används huvudsakligen förnybara bränslen i såväl gurk- som tomatodlingar – vilket ger lägre klimatpåverkan jämfört med växthus uppvärmda med fossila bränslen. Svenska icke-ekologiska samt ekologiska gurkor och tomater får grönt ljus.
  • Vegetabilier som får orange ljus är exempelvis flera nötter, kokos, avokado, banan och dadlar. Det beror främst på risken för förlust av biologisk mångfald eller att de kan ha en hög påverkan på vattenresurserna. De ekologiska motsvarigheterna får gult eller grönt ljus.
  • Att vissa grödor får orange ljus kan också bero på att de flygimporteras. Guiden lyfter endast de grödor som vi vet flygimporteras stora delar av året. WWF uppmanar matbutiker att bara ta in grönsaker under de tider på året då de inte behöver flygimporteras. De grödor som lyfts upp i guiden är sparris, haricot verts och sockerärtor som har kort odlingssäsong i Europa och därför ofta flygs in från annat håll.
  • Du hittar Vegoguiden ref="https://wwf.se/vegoguiden">här.

    Källa: WWF


    Dela artikeln

    Folkhälsa

    Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

    Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

    Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
    AdobeStock
    AdobeStock 

    Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

    När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

    – Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

    Priset påverkar möjligheten

    På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

    Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

    – När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

    Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

    Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

    Energidryck vanligt som snabb energi

    Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

    Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

    – Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

    Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



    Verktyg

    Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

    Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

    Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
    IMG_2192
    Nutraware

    Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

    Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

    – För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

    Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

    – Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

    Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

    Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

    – Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

    Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

    Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

    .


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.